Stipendium till SH-projekt om svensk vinjournalistik

– Det ska handla om dofter, smaker och det för utomstående så säregna vinspråket, men också om kunskapsanspråk. Ofta tänker vi på smak som något subjektivt, men studier visar att vi faktiskt litar på att recensenter kan bedöma olika viner utifrån prisvärdhet och kvalitet. Jag vill förstå hur vi hamnade här, säger Peter Josephson, lektor och docent i idéhistoria vid Södertörns högskola.

Projektet fokuserar på 1980-talet, då vinjournalistiken fick sitt genombrott i svensk press. Vinspalter dök upp i dagstidningar, tv-inslag om vin nådde en bred publik och allt fler svenskar började orientera sig i en ny smakvärld. Smaker och dofter beskrevs med yviga liknelser – som ”svettig häst” och ”förmultnande lövhög” – och ett nytt vinspråk tog form. Samtidigt ökade efterfrågan kraftigt – ibland så mycket att Systembolagets butiker rapporterade om köer, tomma hyllor och gråtande kunder när hyllade viner snabbt tog slut.

Vinets klassresa fångades och formades av journalistiken

En utgångspunkt i projektet är att vinjournalistiken inte bara speglade samhällsförändringar utan också bidrog till dem. Under efterkrigstiden ökade vinkonsumtionen i Sverige kraftigt, samtidigt som klassidentiteter och ideal förändrades. Att dricka vin blev ett sätt att signalera smak, livsstil och social rörlighet – något som vinjournalistiken både beskrev och förstärkte.

Samtidigt fanns det en ambition att hitta ett brett och folkligt tilltal.

– Referensdofter som vanilj, kaffe och körsbär kan uppfattas som snobbiga, men syftet var från början det motsatta. Journalister och producenter ville beskriva vinerna på ett språk som gemene man kunde känna igen. Alla vet ju hur kaffe luktar!

Tar avstamp i vinspalter och intervjuer

Studien kommer att bygga på analyser av vinspalter och reportage i svensk dagspress från 1980-talet och början av 1990-talet, tv-inslag, branschtidskrifter och material från bland annat Systembolaget. Projektet omfattar också intervjuer med journalister och aktörer som var med när genren tog form.

Planen är att publicera resultaten i både internationella vetenskapliga tidskrifter och i svenskspråkiga sammanhang, med ambitionen att nå såväl forskarsamhället som en bredare allmänhet.

– Ur ett historiskt perspektiv är nog det mest besynnerliga med dagens gastronomiska konsumtionskultur att vi har lärt oss att lita mer på utomstående experter än på våra egna smaklökar, säger Peter Josephson.