Dela

Facebook Mail Twitter

Vad händer i mötet mellan skärgårdsbon och turisten?

Hur ser samspelet ut mellan turismen och den bofasta befolkningens vardag på olika platser i skärgården? Vilka möjligheter finns det för den lokala historien att leva vidare? Det vill forskare ta reda på i ett projekt som rör sig mellan Stockholms skärgård, Åland och Åbo.

Hundratusentals turister besöker skärgården under sommaren. Foto: Johan Hegardt

– Vi vill undersöka hur mötet ser ut mellan turismen och den bofasta befolkningen i skärgården och vilken roll den lokala historien spelar i det här mötet. I vilken grad tar turister del av de berättelser som finns på öarna om sådant som landskapets historia, båtar och arbetsliv och vilka erfarenheter har skärgårdsbefolkningen av turism, vad delar de själva med sig av när det gäller historien? Det är frågor som vi hoppas få svar på, säger Johan Hegardt, doktor i arkeologi.

Med sina forskarkollegor, historikerna Christian Widholm och Martin Englund, har han inlett ett pilotprojekt som pågår under 2026. Tillsammans besöker de öar i Stockholms skärgård, på Åland och utanför Åbo för att intervjua hembygdsföreningar och representanter för lokala näringar och verksamheter.

Intervjuer på öar med bofast befolkning

– Vi har valt ut öar där det finns människor som bor året runt och som har olika former av verksamheter knutna till turism. Vi gör intervjuer om hur de ser på turismen kontra att vara bofast, hur det lokala arbetet med turism ser ut, om de har exempel på när samspelet fungerar och vilka utmaningar som finns.

Forskargruppen har redan hunnit besöka Svartsö i Stockholms skärgård, i april åker de till Möja och i sommar väntar intervjuer på Åland och i Åbo skärgård.

Fungerande vardag behövs

– Det har varit lite av ett mantra att det är turismen som är räddningen för skärgården, att den gör att folk kan bo där året runt. För att leva i skärgården behövs först och främst en fungerande vardag med skolor, vård, kollektivtrafik och mataffärer. Turismen är ett tillskott, säger Johan Hegardt.

Han har själv genom släktingar haft tillgång till ett fritidshus i Stockholms skärgård och upptäckte för en tid sedan hur lite han visste om öns historia när han kom i samspråk med äldre bofasta på ön.

– Det finns en stor rikedom av muntliga berättelser på öarna, om hur man hållit landskapet öppet med betande djur och hur fiske och olika traditioner har gått till, sådant som försvinner när den äldre generationen går bort. Med projektet hoppas vi kunna bevara dessa berättelser och rädda minnet av det historiska skärgårdslandskapet för framtiden, säger han.

Skärgårdens åkrar är historiska dokument och om de växer igen raderas en del av historien ut. Foto: Johan Hegardt

Att det kan finnas konflikter mellan en bofast skärgårdsbefolkning och turism är inte ett nytt fenomen utan har funnits länge, påminner Johan Hegardt, som när rika sommargäster från Stockholm började bygga sina sommarhus i Stockholms skärgård i början av 1900-talet.

– Men det finns också exempel på att samspelet kan fungera bra, med sommarboende som återkommer år efter och år och som engagerar sig lokalt och bryr sig om platsen.

Olika perspektiv kan krocka

Skärgårdens öar är också en intressant plats att studera eftersom det blir så tydligt att olika behov och perspektiv kan krocka här, menar Johan Hegardt. Här möts till exempel samhällets krav på att det ska finnas ett rörligt friluftsliv för alla med den bofasta skärgårdsbondens behov av att kunna ha inhägnade djur som betar.

– Går det att både hålla liv i dessa öppna skärgårdslandskap som alla uppskattar och samtidigt erbjuda vistelser för andra utan att exploatera skärgården för hårt, säger han.


Projektet “The Stockholm Archipelago: Memorizing the Past in an Era of Mass-Tourism” sker inom ramen för forskningsplattformen Minnesstudier vid Södertörns högskola. Efter pilotprojektet hoppas forskarna kunna utöka forskningen till fler öar i ett större område i Östersjön.

Läs mer om forskarna på deras profilsidor:
Johan Hegardt
Martin Englund
Christian Widholm

Sidinformation

Sidan är uppdaterad
2026-03-02
Avsändare
Kommunikationsavdelningen