Mellan etnicitet och medborgarskap i Bosnien-Hercegovina

Studien beskriver hur makten i Bosnien-Hercegovina fungerar och vilka aktörer som spelar störst roll. Särskilt fokus ligger på bosniakerna – de bosniska muslimerna – och partiet som företräder dem, SDA (Partiet för demokratisk aktion). Begovic visar hur partiet arbetar för att stärka staten – och för att få sin syn på landet att framstå som trovärdig.

– Centralt för min studie är det som kallas symboliskt kapital, där politiska aktörer försöker legitimera sin politik genom att använda statliga verktyg för att få den att upplevas som naturlig och självklar, säger Hamdija Begovic.

SDA-politiker kan till exempel hänvisa till staten, dess institutioner och Daytonavtalet för att visa att deras politik skyddar Bosnien-Hercegovinas sammanhållning och framtid.

Upplever ett ansvar för staten

Avhandlingen bygger på intervjuer och fältarbete med nuvarande och tidigare SDA-aktivister. De beskriver staten som ett ansvar som vilar på deras axlar. För dem är staten inte något som bara finns där, utan något som hela tiden måste försvaras och stärkas.

– Jag hade en naturlig ingång till ämnet genom mina språkkunskaper och min bosniska bakgrund. Intresset för bosnisk politik har följt med sedan jag var barn, inte minst eftersom min familj flydde från ett krig, säger Hamdija Begovic.

Studien visar också hur bosniakiska politiker, enligt de intervjuade, ser på både samarbetspartners och motståndare. Inom landet handlar det om samarbete med serbiska och kroatiska politiker som tar avstånd från etnisk nationalism, då mer nationalistiska aktörer ses som hinder. Andra länder spelar också en viktig roll. USA och Turkiet uppfattas som viktiga samarbetspartners, medan Ryssland ofta beskrivs som en aktör som står nära serbiska nationalistiska krafter i landet.

Samtidigt finns det oenighet inom bosniakisk politik, bland annat om hur nära samarbetet med andra länder bör vara och hur balansen mellan medborgerlig och etnisk nationalism ska se ut.

Kan säga något även om andra länder

I ett större perspektiv belyser avhandlingen hur nationalism fungerar i länder som har gått igenom krig. Den visar hur olika former av nationalism kan konkurrera inom samma politiska system, och hur staten i sådana samhällen inte är självklar utan något som ständigt måste försvaras.

– Min studie kan bidra till ökad förståelse för hur nationalism fungerar i postkonfliktsamhällen och för hur politiska aktörer i sådana sammanhang är beroende av samarbete med externa makter, säger Hamdija Begovic.