Ny forskning om alkohol, sex och gråzoner i nattlivet

Projektet bygger på intervjuer med unga vuxna mellan 18 och 25 år om deras egna erfarenheter av fest, relationer och berusning. Både det som upplevs som lustfyllt och det som kan bli obehagligt eller riskfyllt berörs.

– Trots att många under #Metoo vittnade om övergrepp i miljöer som nattklubbar, efterfester, och after work har dessa sammanhang ofta hamnat i bakgrunden i både forskning och samhällsdebatt, säger Alexandra Bogren, docent i sociologi vid Institutionen för samhällsvetenskaper.

Alkohol som både möjlighet och ursäkt

Ett återkommande mönster i intervjuerna handlar om det som forskarna kallar flytande mod. Alkohol används ofta för att minska hämningar och göra det lättare att ta sociala initiativ – som att prata med främlingar, flörta eller ta kontakt.

Samtidigt kan berusningen fungera som en förklaring eller ursäkt i efterhand.

– Alkohol är inte bara en substans som påverkar hjärnan. Den är också en del av ett socialt och kulturellt ramverk som formar hur människor tolkar, förklarar, rättfärdigar och ibland ursäktar sina handlingar. Vi vill analysera hur och varför sådana förklaringar och ursäkter används och vilka sociala konsekvenser det får.

Gränser som förhandlas i stunden

Studien tyder på att många sexuella situationer i nattlivet kan vara svåra att förstå och sätta ord på i efterhand. Det kan handla om möten som befinner sig i ett gränsland mellan frivilligt sex, oönskade eller obehagliga upplevelser och övergrepp.

När alkohol är inblandad blir det ofta svårare att avgöra vad som hänt och vem som bär ansvar.

Ett sätt att hantera detta är det som forskarna kallar berusningslikvärdighet – en föreställning om att sex upplevs som mindre problematiskt om båda parter är ungefär lika berusade. Om den ena är betydligt mer påverkad tolkas situationen istället oftare som en maktobalans.

I materialet syns också hur det som unga vuxna beskriver som flytande mod tar sig olika uttryck beroende på genusnormer. För vissa män handlar det om att våga ta initiativ och synas i det sociala rummet, medan det för många kvinnor också innebär att utmana förväntningar och ta större socialt och sexuellt utrymme – men inom ramar där villkoren för interaktionen skiljer sig åt, och där samma handlingar kan få olika betydelse och konsekvenser beroende på kön.

Sociala risker påverkar hur unga agerar

Studien lyfter fram betydelsen av sociala risker. Rädslan för att förstöra stämningen, bli utpekad eller förlora sin plats i en vänskapsgrupp spelar ofta en avgörande roll för hur unga agerar i utsatta situationer, till exempel genom att påverka om och hur personer säger ifrån.

Samma handlingar – som att avvisa någon eller sätta gränser – kan även få olika sociala konsekvenser beroende på kön.

Det kan till exempel handla om att inte vilja framstå som ”överkänslig” eller riskera ryktesspridning efter att ha avvisat någon.

De här situationerna innebär många gånger en avvägning mellan sociala risker och andra risker, som att utsättas för obehagliga eller gränsöverskridande handlingar.

Samtidigt utvecklar många unga strategier för att skydda sig själva och varandra, till exempel genom att hålla koll på vänners alkoholintag eller ingripa i situationer som känns osäkra.

Kan leda till bättre förståelse och bemötande

Forskarna menar att resultaten kan bidra till en ökad förståelse för ungas erfarenheter och de komplexa situationer de navigerar i.

Intervjuerna visar att berättelser om sexuella gråzoner och övergrepp ofta är mångtydiga och kan förändras över tid. I samtal med andra försöker många av de unga vuxna tillsammans förstå vad som egentligen hände och hur det bör tolkas. Att få sätta ord på det som hänt och bli lyssnad på kan alltså vara en viktig del i att förstå sina egna erfarenheter.

– Vi hoppas att resultaten ska bidra med en djupare förståelse för, och en mindre dömande syn på, unga vuxna som utsatts för sexuellt våld i nattlivsmiljöer, säger Alexandra Bogren.