Krisen visar: Europa har ingen verklig energisäkerhet – ny forskning förklarar varför

– Bortfallet av gas och olja är nu större än under de epokgörande oljekriserna 1973 och 1979 samt gaskrisen 2022–2023 tillsammans. Få verkar ha tagit in vilken förändring det här kommer innebära för våra liv och vår ekonomi om kriget fortsätter, säger han.

Hans varning är tydlig: Europa har ännu inte ens sett början av krisen. Sedan krigsutbrottet har priset på råolja stigit från runt 70 dollar per fat till över 100 dollar, men kan mycket väl dubbleras från dagens redan höga nivåer. Tar inte kriget slut kommer större effekter som produktionsstopp, stagnation och inflation att slå igenom i vågor de närmaste veckorna när förändringarna når försörjningskedjorna.

– Men även om det blir fred imorgon och vi klarar oss från de värsta effekterna så visar krisen på vikten av att bryta vårt fossilberoende inför nästa nödsituation, säger han

Övertro på marknaden leder till brist på alternativ

I sin forskning har Hugo Faber studerat hur Estland förblivit beroende av sina oljeskifferkraftverk. Kraftverk som är gamla, olönsamma, tekniskt föråldrade och klimatbelastande.

Anläggningarna ligger knappt två kilometer från den ryska gränsen och står för nästan all planerbar elproduktionskapacitet. Detta trots att Ryssland pekats ut som det största hotet mot landets energisäkerhet. Den 25 mars träffades ett av dem av en ukrainsk drönare på väg mot Ryssland, vilket illustrerar hur utsatt deras läge är.

Estland är heller inte ensamt om att bygga sin elförsörjning på sårbar grund. Enligt Hugo Faber är det ett uttryck för ett bredare mönster i Europa: en övertro på att marknaden själv ska investera i och utveckla alternativa energikällor och lagringsteknologier. Resultatet är att europeiska stater står utan säkra alternativ när krisen väl slår till säger han:

– Bristen på alternativ var inte oundviklig, den var ett resultat av att staten lämnat över energisäkerheten till marknaden.

Europa upprepade samma misstag

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 lade Europa om sin energiförsörjning och ersatte den ryska gasen med flytande naturgas från den globala marknaden. Med Hugo Fabers ord: vi ersatte ett fossilberoende med ett annat.

Nu är Europas gaslager rekordlåga efter en ovanligt kall vinter, och gasbristen kommer slå hårt mot elpriserna, även i länder som Sverige, vars eget elsystem i princip är fossilfritt.

– Vi har inte heller gjort tillräckligt för att minska vårt beroende av olja, särskilt i transportsektorn. Trots att det finns flera alternativ, säger han.

Det handlar om mer än olja och gas

Stängningen av Hormuzsundet påverkar inte bara olja och gas. Två femtedelar av världshandeln med helium passerar sundet, en oersättlig resurs för halvledartillverkning. Dessutom går en tredjedel av världshandeln med konstgödsel genom området, samtidigt som vi befinner oss mitt i norra halvklotets planteringssäsong. De här störningarna riskerar att få långvariga effekter på industriell produktion, skördar och matpriser menar Hugo Faber.

Attackerna mot infrastrukturen fördröjer återhämtningen

Om kriget skulle ta slut imorgon skulle det ändå ta veckor eller månader att få i gång den avstannade energiproduktionen i Gulfländerna och att återställa handeln till det normala.

Men nu eskalerar USA och Israel konflikten med angrepp mot iransk infrastruktur, och Iran svarar med attacker mot Gulfstaternas energianläggningar. Att återuppbygga den typen av infrastruktur handlar inte om veckor eller månader, utan om år.

– Om utvecklingen fortsätter riskerar konsekvenserna därför att bli ännu mer långtgående än effekterna av stängningen av Hormuzsundet, säger Hugo Faber.

Drabbar de med små marginaler

Energikriser slår alltid oproportionerligt hårt mot hushåll med små marginaler. Faber är tydlig med att generella subventioner på el och drivmedel är fel väg att gå.

– Det är en mycket dum idé att subventionera el och drivmedel, eftersom det driver upp konsumtionen, förvärrar bristen och favoriserar de redan resursstarka eftersom de använder mer energi, skriver Hugo Faber.

Han förordar i stället generella eller riktade stöd i omvänd proportion till inkomst. På kort sikt kan även konsumtionsminskande åtgärder såsom utökad kollektivtrafik, sänkta hastighetsgränser och utökat distansarbete bli nödvändiga.

Verklig energisäkerhet kräver långsiktig planering

Hugo Fabers forskning pekar på en genomgående slutsats: verklig energisäkerhet kan inte uppnås med enbart marknadslösningar. Marknaden är kortsiktig av naturen medan energisäkerhet och energiomställning kräver långsiktig strategisk planering.

– Stater som förlitar sig på marknaden blir kortsiktiga och riskerar att fastna i ett återkommande krisläge där fossila subventioner gång på gång framstår som det enda tillgängliga alternativet eftersom man inte satsat på några andra, säger han.

Som kontrast lyfter han fram Kina, som i över två decennier haft energisäkerhet som en central del av sina femårsplaner och som nu dominerar marknaderna för förnybar energi, batteriteknik och elfordon. Drivkraften är strategiskt oberoende och realism, inte ideologi.

– Vägen framåt kräver en statligt ledd industripolitik: havsbaserad vindkraft, elektrifiering, energilagring och energieffektivisering. Inte som ett svar på krisen som redan är här, utan för att göra oss av med vårt fossilberoende inför nästa kris, säger Hugo Faber.