Ny bok undersöker normer och traditioner i klassisk musikutbildning

– Klassisk musik är en högt värderad typ av kultur, men undersöks sällan som just en pågående levande kultur med betydelse för samtiden, säger Cecilia Ferm Almqvist, professor i pedagogik och musikpedagogik vid Institutionen för utbildningsvetenskap.

Boken bygger på fältarbete vid musikhögskolor i Finland, Estland och Ungern. Forskarna analyserar hur undervisning, repertoar och relationer mellan lärare och studenter påverkas av kulturhistoriska normer.

– Vi undersöker hur nära nation och kön hänger samman i klassisk musik och i klassisk musikutbildning. Dessa områden har tidigare studerats separat från varandra.

Forskarna undersöker bland annat hur den klassiska musikens kanon fortsätter att prägla undervisningen och hur idéer om det ”musikaliska geniet” förs vidare mellan generationer. Ett återkommande tema är den starka mästare–lärling-traditionen inom klassisk musikutbildning, där relationen mellan lärare och student ofta spelar en central roll.

– Det märks både i vilken musik som ingår i utbildningarnas repertoar – vad som spelas – och hur utbildningarna framställs och benämns. Till exempel var två av våra institutioner döpta efter mästare (Liszt och Sibelius).

Studien visar också hur nationella identiteter fortfarande har betydelse inom europeiska musikhögskolor, trots att utbildningarna samtidigt blir allt mer internationella. Enligt forskarna fungerar utbildningarna inte bara som platser för teknisk träning, utan också som miljöer där kulturella traditioner och identiteter förs vidare och omförhandlas.

Historiska ideal lever kvar

Boken lyfter även frågor om kön och representation i den klassiska musikvärlden. Kanon domineras fortfarande starkt av historiska manliga tonsättare, något som påverkar både repertoar och föreställningar om musikalisk auktoritet.

Samtidigt visar studien att många musikhögskolor befinner sig i förändring. Internationella studentmiljöer, nya pedagogiska ideal och diskussioner om representation påverkar hur klassisk musik undervisas och förstås idag.

Musikutbildning i ett föränderligt Europa

Boken placerar musikutbildningarna i ett större europeiskt sammanhang präglat av nationalism, kulturdebatt och politiska förändringar.

– Vi hoppas att boken ska fungera som utgångspunkt för reflektion och diskussion inom högre musikutbildning, och bidra till en större förståelse för den klassiska musikutbildningens roll i samhället.

De tre studerade musikhögskolorna ligger i regioner där frågor om nationell identitet historiskt haft stor betydelse, något som enligt forskarna fortfarande påverkar synen på kultur och utbildning.

Genom att undersöka högre utbildning i klassisk musik vill forskarna bidra till en bredare diskussion om hur kulturarv, utbildning och samhälle hänger samman – och om vilka traditioner och normer som förs vidare inom den klassiska musikvärlden.