Upp till kamp med nål och tråd

– Det skapade samtalsämnen, ett lätt inslag i den dystra medievärlden och vi började bli nyfikna på det community som låg bakom många av dessa konton, säger Elisabeth Drion, adjunkt i svenska.

Hon och Karin Milles började fundera över hur det kom sig att många orkade lägga ner så mycket tid på att brodera – när det går att skapa fyndiga digitala memer på en sekund?

I studien ”The Fierce Fabric of Feminism. Feminist Embroidery as a Tool against Sexual Violence in Sweden” lyfter de fram broderiaktivism som ett exempel på ”slow politics”.

– Det har att göra med hantverket, att det finns ett värde i det långsamma, att det skapar möjligheter till gemenskap och nätverkande, utvecklande av tankar både i samtal och i det egna huvudet under broderandet. Dessutom: om broderiet finns på en duk eller en tavla kan den ju få folk att tänka till under lång tid framöver. Denna typ av politisk aktivism kan alltså vinna i längden, säger Karin Milles, professor i svenska.

Att det tar ganska lång tid att brodera ut en text gör också att broderierna ofta är genomtänkta, menar de.

Broderade budskap blir kraftfulla

– Handarbetet som ligger bakom ger kraft åt budskapet: om jag skriver något inlägg på sociala medier kan det ta några minuter att formulera mitt budskap, men om jag skulle brodera budskapet skulle alla kunna se att jag faktiskt ägnade dagar eller veckor åt att få fram vad jag vill säga, säger Elisabeth Drion.

I studien tar de upp exempel på samtida broderiaktivism som tog fart efter bland annat en friande våldtäktsdom och debatter om samtycke.

– De visade tydligt vilken energi det finns i broderierna. Vi kunde se hur ett broderi i kombination med det digitala faktiskt kan spela roll i det politiska samtalet, säger Karin Milles.

I historien finns många exempel på intressant broderiaktivism, berättar de.

Kvinnor bidrog i politiska rörelser

– Det brukade vara ”harmlöst och kvinnligt” att brodera: kvinnor satt i sitt hörn, blicken ner mot tyget och jobbade med små hantverk. De störde ingen, och kunde på så sätt vara i fred och uttrycka saker som de annars inte fick säga, säger Elisabeth Drion och nämner att det i USA fanns en rörelse på 1800-talet som inte bara ville avskaffa slaveriet, utan även ville se till att de nu fria slavarna skulle kunna flytta från södern till platser som var tryggare.

– Denna rörelse behövde pengar och många kvinnor broderade bonader och sålde dem på särskilda marknader. Dessa pengar användes till att bekosta den så kallade ”Underground Railroad”. Kvinnor i högre klassen som annars skulle vara ”opolitiska”, kunde på så sätt bidra till politiska rörelser, säger Elisabeth Drion.

Vad är det viktigaste ni kommit fram till i studien?

– Att broderiaktivism är en intressant form av politisk aktivism som stöpt om och utvecklat äldre tiders kvinnopolitiska aktivism för att passa dagens digitalt burna politiska diskussioner, säger Karin Milles.