Rysk aktivism under repression – nytt nummer av Baltic Worlds

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har det ryska civilsamhället genomgått en dramatisk förändring. Många organisationer har tvingats stänga, aktivister har fängslats eller flytt landet. Men motståndet har inte upphört. Mot bakgrund av situationen i Ryssland väljer flera av numrets bidragsgivare att av säkerhetsskäl skriva under pseudonym.

”Aktivism lever i Ryssland i dag, det är tydligt när man läser bidragen till detta temanummer om medborgerligt engagemang i Ryssland. Även om aktivister tvingats anpassa sig, och även om deras motstånd ibland är mycket subtilt, är den ryska aktivismen långt ifrån död”, skriver chefredaktör Ninna Mörner en inledande text.

Gästredaktörer för numret är Ekaterina Kalinina, docent vid Stockholms universitet och projektforskare vid Södertörns högskola, och Oliver Skye, som av säkerhetsskäl skriver under pseudonym. I en introduktion till temanumret beskriver de hur aktivistiska initiativ förändrats under de senaste fyra åren: hur organisationsstrukturer skiftat och hur olika rörelser förhållit sig till regimen och kriget.

Numret samlar granskade forskningsartiklar, analytiska och metodologiska essäer samt en intervju med en sovjetisk dissident, skrivna av såväl forskare som aktivister.

Aktivismens transformation

Ekaterina Kalininas bidrar också med en artikel som bygger på 178 intervjuer med aktivister från flera ryska regioner, genomförda under åren 2023 till 2026. Hon spårar hur motståndet förändrats i etapper: från den spontana mobiliseringen dagarna efter invasionen, då människor gick ut på gatorna i fler än 50 städer, via fragmentering och tilltagande tystnad, till en försiktig om mobilisering i det fördolda.

Bredare perspektiv

Numret rymmer också texter som analyserar hur civilsamhällets landskap förändrats i stort, hur motstånd tar form inom professionella grupper som lärare och sjukvårdspersonal, samt hur aktivism kopplad till identitet och sakfrågor som digital feminism, dekolonial rörelse och miljöaktivism, navigerar i ett allt trängre utrymme.

I en intervju jämför en rysk forskare och tidigare dissident livet under Sovjet med Putins Ryssland. Den avgörande skillnaden, menar han, är frånvaron av oskrivna regler: folk lever i ett slags limbo, där ingen, inte ens en lojal medborgare, kan vara säker på vad som kan utlösa åtal.

Banbrytande inifrånperspektiv

Nadezda Petrusenko, docent vid Institutionen för historia och samtidsstudier vid Södertörns högskola, skriver i sina efterord om vad numret betyder för forskningen inom området. Hon trycker särskilt på att de flesta rösterna som hörs i numret kommer inifrån Ryssland. Något hon säger skiljer sig från tidigare forskning om det ryska civilsamhället efter 2022, även om de är skrivna av personer i exil.

"Texterna som ingår i temanumret är banbrytande studier som förhoppningsvis öppnar vägen för framtida forskning om det ryska civilsamhället under auktoritarism och krig," skriver hon.

Hon lyfter också fram miljörörelsens potential: om den lyckas anta en bredare politisk agenda och bygga samarbeten mellan aktivister inne i landet och de i exil, kan den bli en språngbräda för något större.

Baltic Worlds ges ut av Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörns högskola och finansieras av Östersjöstiftelsen. Tidskriften är Open Access och kan laddas ner gratis på Baltic Worlds webbplats Länk till annan webbplats..