2025-12-10

Nya insikter om barnafödande och pensionsålder i sex central- och östeuropeiska länder

När i livet vi får barn och hur många barn vi får kan ha betydelse för när vi går i pension. I västeuropeiska länder har forskare länge känt till att familjebildning påverkar arbetsliv och pensionsålder. Men hur ser det ut i Central- och Östeuropa? En ny studie undersöker sambandet i sex länder.

Linda Kridahl och Daniel Seldén vid avdelningen för Socialt arbete har följt kvinnor och män i Estland, Kroatien, Polen, Slovenien, Tjeckien och Ungern födda mellan 1940 och 1950 och deras övergång till pension under perioden cirka 1990–2020. Syftet har varit att undersöka hur olika aspekter av barnafödande – att vara förälder eller inte, ålder vid första barn, antal barn, yngsta barnets ålder och födelseintervall – hänger ihop med att gå i pension tidigt eller sent. De har också studerat hur sambanden skiljer sig mellan kvinnor och män, och mellan länderna.

Resultaten visar tydliga mönster, men också skillnader mellan länderna.

─ I majoriteten av länderna pensionerar sig föräldrar i genomsnitt tidigare än personer utan barn, eller så finns det inga skillnader alls. Kvinnor i Slovenien, Polen, Tjeckien och Estland och män i Polen, Slovenien och Kroatien går i pension tidigare än personer utan barn. Det går emot den vanliga föreställningen att föräldrar skulle arbeta längre, säger Linda Kridahl, docent i demografi och forskare vid Södertörns högskola Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Sammantaget visar studien att kopplingen mellan barnafödande och pensionsålder är relativt svag i Kroatien, Slovenien, Ungern och Polen, men tydligare i Tjeckien och Estland. Kvinnors pensionsbeteende påverkas mer konsekvent av familjesituationen än mäns, vilket speglar könsspecifik omsorgsroller, menar Linda Kridahl.

─ Hur barnafödandet formar pensioneringen måste också förstås i relation till varje lands arbetsmarknad, utformning av pensionssystemen och den postsocialistiska omvandlingen, säger Linda Kridahl. Framtida kohorter kan uppvisa tydligare mönster när familjelivet och arbetslivet förändras.

Tiden för första barnet spelar roll – men bara i vissa länder

Förväntningen att senarelagt barnafödande leder till senare pension stöds bara i Tjeckien och Estland: kvinnor som får första barnet vid 25+ (CZ) respektive 30+ (EE) går i pension senare än dem som blir mödrar tidigt. I de andra länderna syns ingen tydliga mönster, och i Ungern och Estland går män som blev pappor mycket tidigt snarare i pension senare.

Fler barn, yngre barn och hur tätt barn föds

Ett samband mellan att få många barn och att gå i pension senare finns enbart bland kvinnor i Tjeckien och Estland. I övriga länder och bland män finns inga återkommande mönster. Det tyder på att “stora familjer” inte generellt pressar upp pensionsåldern i regionen, menar Linda Kridahl.

Att ha yngre barn hänger ofta ihop med senare pension, både för kvinnor och män. Men det finns några undantag: till exempel män i Tjeckien och Ungern, och kvinnor i Estland. ─ Det kan tyda på att föräldrar i högre grad fortsätter arbeta när barnen fortfarande är unga och ekonomin kräver det, säger Linda Kridahl.

När det går längre tiden mellan barns födslar hänger det ihop med senare pension för kvinnor i Tjeckien och Estland, men med tidigare pension för kvinnor i Polen och Kroatien. Bland män syns det i stort sett inga mönster alls. Sammanfattningsvis får antagandet att större avstånd mellan födslar generellt skulle fördröja pensionen bara svagt stöd.

Publicerad studie

“The Ripple Effect. Childbearing histories and retirement timing in six Central and Eastern European countries Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.” av Linda Kridahl och Daniel Seldén finns publicerad i Nordic Yearbook of Population Research, Vol 58 (2025): 27–58.

Studien är en del av projektet ”A matter of transition? Working life trajectories and retirement behavior in post-socialist contexts across Central and Eastern Europe Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.” som leds av Caroline Hasselgren och finansieras av Östersjöstiftelsen.

Sidinformation

Sidan är uppdaterad: 2025-12-17
Avsändare: Institutionen för samhällsvetenskaper