Tekniska expertorgan kan själva bli föremål för politisering

I artikeln ”Design-Based Politicization in Non-Majoritarian Institutions: The Case of the European Commission’s Regulatory Scrutiny Board” introducerar Brigitte Pircher, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, begreppet designbaserad politisering. Hon visar hur tre institutionella designegenskaper – otydlig delegering, motstridiga mandat och svag procedurmässig legitimitet – kan förvandla teknokratiska institutioner till arenor för politisk strid.

Studien tar som exempel Nämnden för lagstiftningskontroll vid den Europeiska kommissionen. Med utgångspunkt i intervjuer och dokument visar Brigitte Pircher hur försök att isolera beslutfattandet genom teknokratisk tillsyn i sig kan generera nya former av politisering.

I fallet med Nämnden för lagstiftningskontroll visar studien att otydlig delegering gör det svårt att avgöra när expertgranskning övergår i politiskt inflytande. Nämnden förväntas både agera oberoende expertorgan och stödja kommissionens övergripande politiska prioriteringar, vilket skapar interna spänningsfält. Nämndens icke-transparenta eller exkluderande förfaranden undergräver rättvisa och öppenhet, vilket leder till politisering.

Studien visar att det inte nödvändigtvis är politiska aktörer eller intressegrupper, eller verksamhetens resultat, som leder till politisering. I stället kan konflikterna vara en direkt följd av hur institutioner är utformade.

Läs artikeln i sin helhet: Brigitte Pircher (2026) “Design-Based Politicization in Non-Majoritarian Institutions: The Case of the European Commission’s Regulatory Scrutiny Board Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.”, Regulation & Governance, http://doi.org/10.1111/rego.70139

Läs mer om Brigitte Pirchers forskning.