Forskare och omsorgspersonal i samverkan gav goda resultat

Så genomfördes projektet

Under projektets första år genomfördes digitala fokusgrupper med omsorgspersonal, biståndshandläggare och första linjens chefer. Svåra situationer dokumenterades i form av så kallade diskrepansupplevelser, situationer där personalens yrkesidentitet och verkligheten krockade.

– Under projektets andra år användes dokumentationen i undervisningen. Socionomstudenter och undersköterskeelever arbetade tillsammans för att utveckla förståelsen av äldreomsorgens komplexitet, berättar Magdalena Elmersjö. – Under det tredje året genomfördes forskningscirklar i varje kommun, där deltagare från alla tre yrkesroller arbetade tillsammans i fyra träffar. Första träffen handlade om vad individen kan göra, andra och tredje om vad gruppen kan göra, och den fjärde om att reflektera över resultaten och se kortfilmen ”Vem ropar för Alvar” som skapades inom projektet och är baserad på fokusgruppsmaterialet, fortsätter hon.

Projektet synliggjorde att moraliskt aktörskap finns och kan främjas.

– I forskningscirklarna praktiserade vi lokal social mobilisering, säger Magdalena Elmersjö.

Lokala förbättringsinitiativ

I forskningscirklarna utvecklades tre konkreta lokala förbättringsinitiativ. I Vänersborg arbetade gruppen vidare med ett befintligt gym på ett särskilt boende. Gymmet hade startats genom undersköterskors engagemang och fungerade som ett uppskattat inslag i vardagen för äldre.

– I forskningscirkeln undersökte vi tillsammans hur detta goda exempel kunde spridas, kopplas till kommunens rehabiliteringsinsatser och anpassas också till hemtjänsten, säger Magdalena Elmersjö.

I Helsingborg identifierades ett strukturellt problem i hemtjänstens morgonschema: en saknad kvart mellan arbetsdagens början och första planerade besöket. Detta orsakade daglig stress och brist på utrymme för rapportering, planering och kollegiala samtal. Genom att analysera arbetspass i detalj kunde gruppen visa att schemat i praktiken var ohållbart. Efter dialog med ledningen förlades sjuksköterskornas rapportering tidigare, vilket gav hemtjänstpersonalen en mer hållbar start på dagen.

– I Kalmar valde vi i forskningscirkeln att arbeta med användningen av parcyklar, som funnits i kommunen men inte använts fullt ut. Många i personalen kände sig osäkra på cyklarna eller visste inte var de fanns. Gruppen tog fram förslag för att stärka användningen: tydligare placering, utbildning, parcykelombud och möjligheten att skriva in cykling i biståndsbeslut för att synliggöra aktiviteten som ett möjligt inslag i omsorgen, säger Magdalena Elmersjö.

Det behövs för god omsorg

För forskarna i projektet har den centrala frågan varit hur vi som samhälle organiserar en äldreomsorg som är hållbar för personalen och därmed skapar förutsättningar för god omsorg.

Slutsatserna från projektet, som presenteras i rapporten ”Moralprojektet: En slutrapport med tonvikt på projektets forskningscirklar”, visar att tid, flexibilitet och personkontinuitet är centrala för god omsorg, liksom tidigare forskning visat. Projektet tillför samtidigt ny kunskap om betydelsen av kontinuitet även på chefs- och handläggarnivå. Brist på kontinuitet skapar kedjereaktioner som underminerar både kvalitet och arbetsmiljö och försvårar utvecklingsarbete och samverkan.

– Forskningscirklarna visade att moraliskt aktörskap kan stärkas när personal från olika yrkesgrupper får tid att reflektera, lyssna och samarbeta. Små, konkreta åtgärder kan skapa betydande förbättringar i både arbetsvardag och omsorgskvalitet, säger Magdalena Elmersjö.

Konst och fiktion och vikten av reflektion

Rapporten pekar också på kraften i konst och fiktion som verktyg för lärande och mobilisering. Filmen ”Vem ropar för Alvar” fungerade som en emotionell och igenkännbar spegel som väckte engagemang och gjorde det lättare att prata om svåra yrkesetiska frågor.

Rapporten lyfter också behovet av forskningsbaserade modeller för yrkesreflektion, starkare samverkan mellan forskning och praktik och långsiktig kompetensutveckling.

– Äldreomsorgens utmaningar kräver hållbara strukturer där personalens kunskap tas tillvara, där reflektion ges utrymme och där tvärprofessionellt lärande stärker det kollektiva ansvar som krävs för att skapa en god omsorg, säger Magdalena Elmersjö.

Mer information

Sara Hultqvist, Magdalena Elmersjö & Katarina Hollertz "Moralprojektet: En slutrapport med tonvikt på projektets forskningscirklar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.", Research Reports in Social Work, 2026:2.