Nya perspektiv på postsocialistiska civilsamhällen i Europa
Att undersöka civilsamhällets motståndskraft och handlingskraft är centralt i forskningsprojektet “Sustaining Civil Society in the Context of Multiple Crises: Hubs of Engagement in Central and Eastern Europe and Sweden”.
Syftet med projektet, som finansieras av Östersjöstiftelsen, är bland annat att jämföra hur medborgarengagemang organiseras, upprätthålls och upplevs på olika platser och i olika sammanhang.
I två nyligen publicerade artiklar visar forskare i projektet dels hur kunskap och motstånd kan växa fram i periferin, dels att det pågår en teoretisk utveckling inom forskningen om europeiska postsocialistiska civilsamhällen.
Perifer mobilisering mot litiumutvinning i Serbien
I ”Periphery in Movement: Struggles Against Extractivist Lithium Mining in Serbia” skriver Ana Vilenica och Vladimir Mentus Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. om det motstånd som vuxit fram i Serbien i opposition mot gruvbolaget Rio Tintos litiumprojekt i Jadardalen i landets västra del.
Lokala invånare, bönder, miljöaktivister, jurister och olika medborgarinitiativ har samlats i protester mot gruvprojekten, men också mot nationella politiska eliter och EU:s ekonomiska intressen. Det som gör motståndet särskilt intressant, menar forskarna, är att det inte enkelt låter sig placeras inom traditionella kategorier som ”civilsamhälle” eller ”social rörelse”. I stället präglas mobiliseringen av konfliktfyllda allianser. Aktörer med olika ideologiska utgångspunkter och erfarenheter samarbetar i motståndet mot både nationella och internationella maktstrukturer. Motståndet handlar inte bara om att stoppa ett specifikt gruvprojekt, utan också om att försvara livsvillkor, mark och sociala relationer.
Artikeln riktar också kritik mot hur civilsamhället ofta beskrivs i ett östeuropeiskt sammanhang då beskrivningarna många gånger osynliggör lokala och informella former av motstånd. Med begreppet ”periphery in movement” vill forskarna visa att politisk förändring i Europas periferi inte bara är reaktiv, utan kan bära på egna visioner om hur ett samhälle kan organiseras annorlunda.
Nya sätt att teoretisera civilsamhället i postsocialistiska Europa
”Rethinking Conceptualizations of Civil Societies in and beyond Post-Socialist Contexts” är en litteraturöversikt som analyserar tre decenniers studier av europeiska postsocialistiska civilsamhällen. Dominika V. Polanska, Michaela Pixová och Luca S. Bródy, som gjort studien, menar att det under det senaste decenniet har skett en förskjutning från ett västcentrerat perspektiv på civilsamhällen i regionen till ett forskningsperspektiv som fokuserar på aktörskap och utveckling i den lokala kontexten.
Dominika V. Polanska
Litteraturöversikten är en omfattande genomgång av över 200 akademiska texter publicerade mellan 1990 och 2023. Syftet har varit att undersöka hur civilsamhällen har definierats i forskningen, vilka metoder som använts och vems perspektiv som fått dominera kunskapsproduktionen.
Utifrån det analyserade materialet skiljer forskarna mellan tre teoretiska synsätt på europeiska postsocialistiska civilsamhällen: det västcentrerade; det kritiska; och ett tredje synsätt som de kallar för ”triple-embedded”. Den tredje ansatsen omfattar teoretisk utveckling, samarbetsinriktat fältarbete, aktivistiskt engagemang samt personliga relationer till aktörer och deras sakfrågor.
Kategorierna överlappar delvis varandra, men skiljer sig åt vad gäller förankring i fältet, närhet till forskningspersonerna och ambitionen att inkludera dem i teoribildningen.
Även om de teoretiska synsätten utvecklades parallellt mellan 1990 och 2023, dominerade det västcentrerade synsättet under 1990-talet. Det kritiska synsättet växte fram under 2000- och 2010-talen följt av den tredje ansatsen (”triple-embedded”) under 2010-talet. Alla tre finns representerade i dagens forskning, men artikelförfattarna menar att det västcentrerade synsättet har tappat mark, medan den andra och tredje ansatsen har blivit allt vanligare under de senaste två decennierna.
Det här, menar forskarna, visar hur nya metodologiska överväganden har lett till nya sätt att teoretisera, vilket i sin tur har skapat ett mer komplext tillvägagångssätt för att studera civilsamhällen.
De drar slutsatsen att forskare nu prövar kritiska, kollektiva och samarbetsinriktade metoder för datainsamling och analys, vilket främjar inkludering och förändring genom kollegialt samarbete med andra akademiker och genom att forskare aktivt involverar forskningsdeltagare i kunskapsproduktionen. Sammantaget bidrar det till en teoretisk utveckling inom civilsamhällesforskningen.
Mer information
Vilenica A., Mentus V. “Periphery in Movement: Struggles Against Extractivist Lithium Mining in Serbia Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.”. Voluntas: International Journal of Voluntary and Nonprofit Organizations. Published online 2026:1-9. doi:10.1017/S0957876526000112
Polanska D.V., Pixová M., Bródy L.S. “Rethinking Conceptualizations of Civil Societies in and beyond Post-Socialist Contexts Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.”. Voluntas: International Journal of Voluntary and Nonprofit Organizations. Published online 2026:1-8. doi:10.1017/S0957876526000070
“Sustaining Civil Society in the Context of Multiple Crises: Hubs of Engagement in Central and Eastern Europe and Sweden” är ett 6-årigt forskningsprojekt som finansieras av Östersjöstiftelsen. Projektet inkluderar fem postsocialistiska länder: Polen, Ungern, Rumänien, Serbien och Tjeckien samt Sverige, som ett exempel på ett postvälfärdsland. Projektet leds av professor Dominika V. Polanska. Läs mer om projektet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Sidinformation
- Sidan är uppdaterad
- 2026-04-22
- Avsändare
- Institutionen för samhällsvetenskaper