Samband mellan dålig far–son-kommunikation och sannolikhet att hamna i slagsmål

Yerko Rojas, lektor i socialt arbete och docent i sociologi på Södertörns högskola, har tillsammans med Kauthar Al Zubaidi och Lova Andersson skrivit artikeln ”Father–son communication and youth fighting in Sweden, 2014 and 2018: evidence from a survey based on binary gender categories”, som nu har publicerats i International Journal of Adolescence and Youth.

Studien bygger på uppgifter från barn i åldern 11–15 år som år 2014 och 2018 deltog i de svenska HBSC-undersökningarna (Health Behaviour in School-Aged Children), och som svarade ”pojke” på den binära könsfrågan ”Är du pojke eller flicka?”. Totalt omfattar materialet närmare 4 500 deltagare.

Deltagarnas svar visar att pojkar mellan 11 och 15 år, som hade svårt att prata med sin pappa om sådant som verkligen bekymrade dem, hade högre sannolikhet att ha hamnat i slagsmål. Sambandet kvarstod efter kontroll för bland annat ålder, alkohol, irritabilitet, boendeform, skolanknytning och kommunikation med mamman.

– Det är viktigt att vara tydlig med att studien visar samband, inte kausalitet. Vi kan alltså inte säga att svårigheter i kommunikationen med pappan orsakar fysiska slagsmål, bara att de hänger samman, säger Yerko Rojas.
Yerko Rojas menar att det också är viktigt att understryka studiens metodologiska begränsning. Datamaterialet bygger på binära köns- och föräldrakategorier. Det gör att det inte är möjligt att skilja mellan biologiskt kön, könsidentitet och olika familjekonstellationer.

Förebyggande åtgärder

Artikelförfattarna anser att resultaten stärker tidigare forskning, som lyfter betydelsen av föräldrars engagemang för barns sociala och emotionella utveckling. Pappornas roll pekas särskilt ut som viktig i arbetet med att förebygga riskbeteenden bland unga.

Samtidigt som forskarna är försiktiga med att peka ut enskilda förebyggande åtgärder menar de att pappors socioemotionella betydelse i pojkars liv behöver tas på större allvar.

– Det kan handla om att stärka pappors möjligheter till aktivt lyssnande, känslomässig bekräftelse, lugn kommunikation och svåra samtal med sina söner, säger Yerko Rojas. – I artikeln kopplar vi också detta till mer strukturella normer kring maskulinitet, det som beskrivs som the boy code. Framför allt behöver pappor få stöd i att förstå hur viktiga de är för sina söner, redan från första början. De behöver också få stöd i att utmana the boy code, genom att visa att pojkar har tillgång till ett bredare känsloregister än det där tuffhet premieras och sårbarhet trängs undan.

Internationell forskning

Liknande studier från andra länder pekar delvis på samma resultat.

–Internationell forskning visar att god kommunikation med pappan hänger samman med lägre nivåer av olika riskbeteenden bland unga, exempelvis normbrytande beteende och substansanvändning. Däremot är just sambandet mellan far–son-kommunikation och fysiska slagsmål fortfarande relativt lite studerat, säger Yerko Rojas.

Samarbete med studenter på Socionomprogrammet

Artikeln författades när Kauthar Al Zubaidi och Lova Andersson studerade på Socionomprogrammet på Södertörns högskola. Idag är de båda utexaminerade socionomer.

– Idén att skriva en artikel tillsammans med studenterna väcktes ur Kauthar Al Zubaidis och Lova Anderssons godkända C-uppsats, som jag hade handlett, säger Yerko Rojas. – Jag tyckte att det fanns en intressant idé att bygga vidare på och erbjöd dem därför att samarbeta för att tillsammans skriva en vetenskaplig artikel. Jag lovade inte att den skulle bli publicerad, men de tyckte att det lät spännande! Jag hade dessutom nöjet att undervisa Kauthar och Lova på flera kurser under deras utbildning.

Mer information

Rojas, Y., Al Zubaidi, K., & Andersson, L. (2026). Father–son communication and youth fighting in Sweden, 2014 and 2018: evidence from a survey based on binary gender categories Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. International Journal of Adolescence and Youth, 31(1). https://doi.org/10.1080/02673843.2026.2666637

Läs mer om Socionomprogrammet med storstadsprofil.