Ökad forskningsvolym stärker Institutionen för samhällsvetenskaper

– Våra internationellt erkända forskare söker kontinuerligt nya externfinansierade projekt, men många lyckas också få fortsatt finansiering för tidigare projekt. ISV lyckades bra i Östersjöstiftelsens senaste utlysningar. Man kan säga att det blev ett oerhört bra ÖSS-år för ISV 2025 som nu syns i att forskning kommit i gång 2026, säger Ester Appelgren, docent i journalistik och sedan 2024 prefekt på Institutionen för samhällsvetenskaper.

Externfinansierad forskning

Östersjöstiftelsen fortsätter alltså att vara den största finansiären av institutionens forskning. Men under de senaste 18 månaderna har institutionens forskare också beviljats projektbidrag från till exempel Energimyndigheten, Formas, Forte och Nordforsk.

Magnus Wennerhag, professor i sociologi, leder just nu projekten ”Från politisk apati till demokrati”, som finansieras av Vetenskapsrådet och ”Exile activism in the Baltic Sea Region: Analysing the activism of Eastern European political diaspora groups in democratic receiving countries Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.”, som finansieras av Östersjöstiftelsen.

Sedan 2024 ansvarar Magnus Wennerhag för ”Contested Democracy”, en av högskolans forskningsplattformar.

– Plattformarna har stärkt möjligheterna för forskare på högskolan att samlas kring gemensamma forskningsintressen – oavsett vilket ämne man tillhör. Inom vår plattform har ett starkt fokus legat på demokratins samtida uttryck och utmaningar, exempelvis den tilltagande avdemokratisering som sker samtidigt som fler människor söker nya sätt att påverka politik och samhälle, säger Magnus Wennerhag.

– Inom vår plattform har vi arbetat tvärvetenskapligt med kunskapsbyggande, med att främja nya forskningsidéer och med att etablera långsiktig forskningsinfrastruktur för områden där vi är starka på Södertörn. Vi har också samarbetat med viktiga aktörer inom civilsamhället för att nå ut med forskningens resultat till de grupper som är centrala för en levande demokrati, fortsätter Magnus Wennerhag.

I maj i år blev det klart att ”(Re)constructing Modern Ukraine Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.” – ett storprojekt som finansieras av Östersjöstiftelsen – får fortsatt finansiering i ytterligare tre år. I projektet samarbetar forskare i nationalekonomi och företagsekonomi på Södertörns högskola, med forskare på Kyiv School of Economics (KSE). Forskarna söker svar på frågor som till exempel hur resurser styrs i ett land i krig, hur produktion kan starta om trots skador på mark och infrastruktur, och hur städer, samhällen och tillit till institutioner utvecklas när människor återvänder.

– Genom anslaget från Östersjöstiftelsen får vi möjlighet att analysera brett de faktorer som skapar resiliens i det krigsdrabbade Ukraina, både vad gäller jordbruksproduktion, de urbana miljöerna och de sociala relationerna människor emellan. Bidraget möjliggör också förstärkning av forskningsarbetet lokalt i Ukraina på KSE, genom internationella samarbeten som gynnar alla parter som deltar. Resultaten från forskningen kan också ge konkreta resultat. Till exempel visar ett av delprojekten empiriskt att metoden för offentlig upphandling har stor betydelse för statens kostnader i krigstid, något som är extra viktigt för ett land med kraftiga statsfinansiella utmaningar, säger Anders Olofsgård, docent i nationalekonomi, och projektledare.

Tio nya doktorander

I höst välkomnar institutionen tio nya doktorander, i sex olika ämnen. Fyra av dem kommer att göra sin forskarutbildning i statsvetenskap.

– Statsvetenskap ser mycket fram emot att ta emot fyra nya doktorander, som specialiserar sig i en rad olika forskningsområden. Utöver de två doktoranderna som ska ingå i BEEGS har vi en doktorand som utgör ämnets första antagning i samarbete med Utbildningsvetenskapliga studier och en doktorand kopplad till ett projektkonsortium som finansieras av ett EU:s Marie Skłodowska-Curie Actions program, säger Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap.

Samverkan med omgivande samhället

Forskningen på ämnet socialt arbete bedrivs i en mångkulturell, tvärvetenskaplig och huvudsakligen urban kontext, och ofta i nära samverkan med omgivande samhället. En stor del av forskningen sker deltagarnära, med utgångspunkt i människors erfarenheter och i sociala praktikers villkor. Ett exempel på detta är det pågående samarbete mellan Teater Fryshuset och Södertörns högskola, framför allt kopplat till polis-, socionom- och lärarutbildningarna.

– Projektet finansieras med medel från SMOB, och fokuserar på den kunskap som uppstår mellan konst, forskning och praktik. En central fråga är hur scenkonst kan fungera som ett pedagogiskt och emotionellt komplement till traditionell undervisning och bidra till djupare förståelse och reflektion hos studenter inom välfärdsprofessioner som socionom och polis, säger Malin Eriksson, professor i socialt arbete och docent i folkhälsovetenskap.

– Ambitionen är att skapa möten mellan professioner redan under utbildningen för att främja interprofessionell samverkan och förståelse. Genom att integrera scenkonst och reflektionsarbete i ordinarie utbildningsmoment är intentionen även att utveckla forskningsbaserad kunskap kring effekter av emotionellt och berättelsebaserat lärande, fortsätter Malin Eriksson.

Sedan april 2024 leder Ylva Spånberger Weitz, docent i socialt arbete, det Forte-finansierade projektet ”Barns hjälpsökande vid social utsatthet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.”.

– I projektet samarbetar vi med ungdomar och yrkesverksamma för att undersöka barns hjälpsökande vid social utsatthet, som exempelvis våld i skolan, i närområdet eller i familjen. Preliminära resultat visar att många barn inte berättar för någon om sin utsatthet, att de som berättar oftast anförtror sig till personer i sitt privata nätverk, och att barn kan leva i omfattande våldsutsatthet utan att själva förstå sin situation som ovanlig eller möjlig att förändra. Längre fram kommer vi att utforska hur kunskap från projektet kan komma till användning och hur möjligheterna för barn att söka och få hjälp kan stärkas, säger Ylva Spånberger Weitz.

Ämnet socialt arbete har också en omfattande samverkan med socialtjänsten i Skärholmen genom bland annat verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och personalutbyte. Ämnet har blivit tillfrågad om att medverka i forskningsutveckling i Skärholmen, kopplat till Stockholm stads omfattade omställningsarbete genom implementeringen av den nya socialtjänstlagen. I förlängningen skulle det innebära en fördjupning och breddning av det pågående samarbetet med ett särskilt fokus på praktiknära forskning.

Institutionen vill stärka stödet för forskarna

– Vi främjar forskningen med att medvetet bemanna medarbetarna på sin beviljade forskning i stället för att de samlar den till senare när de inte har undervisning. Att andelen forskning ökat på ISV innebär för institutionen att vi nu gärna skulle vilja stärka den lokala forskningsadministrationen så att forskarna kan ägna sig så mycket som möjligt åt att forska. Den ökade forskningsvolymen kommer att speglas i vårt utbildningsutbud i och med att våra utbildningar har en stark koppling till aktuell forskning, säger Ester Appelgren.

Mer information

Läs mer om institutionens nio ämnen:

• Företagsekonomi
• Journalistik
• Juridik
• Nationalekonomi
• Offentlig förvaltning
• Psykologi
• Socialt arbete
• Sociologi
• Statsvetenskap

Ta också del av institutionens forskning i podden ”Samhällsperspektiv från Södertörn Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.”.