Här är forskarna som valts ut till unikt Norstedts-samarbete
I våras annonserade Södertörn och Norstedts ett samarbete mellan högskolan och förlaget där ett antal forskare skulle väljas ut för att skriva populärvetenskapliga böcker baserade på deras forskning. Det står nu klart vilka fyra författare som valts ut att delta.
Samarbetet mellan Södertörns högskola och Norstedts förlag går ut på att anordna en författarskola för akademiker som ska leda till att flera böcker baserade på forskarnas projekt ska ges ut på förlaget. Under våren fick högskolans forskare skicka in sina bokförslag till förlaget som nu har valt ut fyra stycken bland ett 30-tal sökande.
– Jag tror att det de här forskarna har gemensamt att de har en ambition att göra något annat är att bara redovisa sin forskning. Att man vill sätta den i en kontext, i samtiden eller i historien. De hade också ambitionen att vilja delta i ett speciellt sammanhang. Det här är ju något vi har uppfunnit, säger Lars Molin som är redaktör på Norstedts förlag och en av projektets initiativtagare.
Här är de utvalda forskarna
Maria Josephson, Fil dr i idéhistoria
Maria Josephson ska skriva en bok om den småländska veterinären Elis Sandberg som på 1950-talet tog fram extraktet THX gjort på kalvbräss som han påstod kunde bota cancer.
Varför ville du vara med i det här projektet?
– Jag har tänkt skriva den här boken länge och den här chansen dök upp i rätt tid. Det är fantastiskt att få den här typen av hjälp. Som akademiker är man inte bortskämd med en redaktör, och man är van vi att skriva på ett sätt som inte vänder sig till en stor publik. Det är ju slöseri att bara skriva för dem som gör samma sak som en själv.
Varför började du forska om det här ämnet?
– Jag stötte på den här historien om Elis Sandberg under tiden som jag skrev min avhandling i medicinhistoria. Det var en stor kontrovers när det begav sig, kanske den största vi haft i Sverige i termer av bredd, och jag tror det kan vara en intressant läsning för många.
Vem vänder sig boken till?
– Jag hoppas på en allmänt historieintresserad läsare, men inte den som läser de historievetenskapliga tidskrifterna. De har ofta också ett annat fokus och mer akademisk form.
Anders Burman, professor i idéhistoria
Anders Burman ska skriva en biografi om den svenska författaren Viktor Rydberg.
Varför ville du vara med i det här projektet?
– Jag tycker det är ett fantastiskt initiativ, och jag stödjer den typen av verksamhet helt och hållet. Jag tycker inte att akademiker ska ägna sig åt att skriva åt en liten klick andra, det är bättre att försöka vända sig utåt. Det är ju dessutom skattebetalarna som står för min forskning, så det handlar om att ge något tillbaka. Jag ser fram emot att få fördjupa mig i något jag tycker är spännande, det är den första artikeln jag någonsin publicerar utanför akademin.
Varför började du forska om det här ämnet?
– Under sin livstid var Viktor Rydberg en av de stora författarna. Han är av de stora klassikerna bredvid Strindberg, även om han kom senare. Sen har det gått ganska mycket utför, inte många ungdomar i dag som har koll på honom. Som idéhistoriker tycker jag om att använda författare eller filosofer och med hjälp av dem teckna en bredare bild av den tiden de levde i.
Vem vänder sig boken till?
– Många! Biografigenren har fått ett uppsving, det verkar som det finns ett stort intresse för den här typen av bok.
Ann-Cathrine Jungar, docent och lektor i statsvetenskap
Ann-Cathrine Jungar ska skriva en bok om unga nationalister i Europa och vilka drivkrafter som gör att de engagerat sig i nationalistiska partier.
Varför ville du vara med i det här projektet?
– Jag har alltid skrivit mycket populärvetenskapligt för att förklara min forskning och har alltid slitits mellan det populärvetenskapliga skrivandet och den akademiska formen. Inom min disciplin blir det också mer och mer tekniskt, mer fokus på kvantifierbara resultat och metod. Jag tycker om att berätta och detta är en möjlighet att förklara den här forskningen. Det ska bli jättespännande att få förkovra sig i ett annat sätt att skriva och att få feedback.
Varför började du forska om det här ämnet?
– Jag kom in på detta området när jag var forskningsledare på Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) år 2005. Jag såg vad som hände i Östeuropa med framväxten av nya partier, och jag sökte pengar för ett forskningsprojekt om populistiska partier. Jag har alltid varit intresserad av vad som händer nu, och vad som är på väg att hända.
Vem vänder sig boken till?
– Alla som är samhällsintresserade, som är intresserade av vad som händer och varför.
Lena Roos, professor i religionsvetenskap
Lena Roos ska skriva en bok om trädgård och odling i religionernas värld.
Varför ville du vara med i det här projektet?
– Jag är före detta journalist, så det ligger nära till hands. Jag hade tänkt skriva om det här forskningsprojektet och så slog det mig att det kan bli en populärvetenskaplig bok. Jag tycker det här projektet är viktigt, för populärvetenskapligt skrivande ”räknas inte” rent krasst inom det akademiska. Där är det antalet publicerade artiklar som räknas. Men vår forskning är ju skattefinansierad, så det är rimligt att skattebetalarna får något tillbaka. Det här är ett sätt att ge tillbaka till dem som betalat ens utbildning. Jag har ju fått förmånen att lära mig mycket och jag vill förmedla det till andra.
Varför började du forska om det här ämnet?
– Jag är själv en fanatisk kolonilottsodlare. Folk säger att det är ett udda ämne, men alla religioner förhåller sig till trädgård och odling. Det är grundläggande för den mänskliga existensen. Tanken är att ge en förståelse för odlingens plats i mänsklighetens historia men också av religion som fenomen genom att förklara att odling och trädgårdar kan vara helt centrala företeelser i en religiös tradition.
Vem vänder sig boken till?
– Boken vänder sig till två kategorier läsare: personer som är intresserade av odling men som aldrig reflekterat över dess koppling till religion, och personer som är intresserade av religion men som aldrig sett odling som en del av den sfären.
Kan gängkriminaliteten bekämpas med ny ledarskapsstil? Experter samlades på Södertörns högskola
2024-04-04Kan tillitsbaserat ledarskap vara vägen framåt för polisen i kampen mot gängkriminaliteten? Den frågan låg på bordet när ledande experter inom området samlades för att diskutera polisens utmaningar mot bakgrund av tidigare regionpolischefen Klas Fribergs nya bok Särskilda händelser: polischefens lösning.
Södertörns högskola med och formar framtidens offentliga sektor
2024-03-06Samhället står inför utmaningar som är svåra för en enskild aktör att hantera själva. Och för att klara framtidens utmaningar krävs nya sätt att arbeta. Nu drar strategiskt innovationsprogrammet SustainGov i gång med syftet att skapa nya förutsättningar för offentlig sektor att ta sig an dagens och framtidens stora och kritiska frågor. Ett arbete där forskare från Södertörns högskola sitter på viktiga nycklar.
Ny bok skildrar det svenska reportagets historia
2024-02-28Sociala reportage skrivs av reportrar som strider för de svaga och avslöjar missförhållanden. Så har det hetat inom yrket, i handböcker och bland genrens supportrar. Men vad döljer sig bakom idealet? Och hur ser engagemanget ut när det omvandlas till text? I sin nya bok Den engagerade reportern: Svenska sociala reportage 1910–2010 lyfter Cecilia Aare fram reportage av några av 1900-talets mest hyllade svenska reportrar och synar på vilka sätt texterna förmedlar ett engagemang till läsaren.
Samtal om våldsvågen: komplexa problem med fokus på lösningar
2024-02-22Hur ser vardagen ut för de som möter våldsbrott och gängkriminalitet i sin arbetsvardag? Vilka är berättelserna från förhörsrum, rättssalar och BUP-mottagningar? Och vilken roll har forskaren och akademin i arbetet med att komma till rätta med problemen? Detta var några av de frågor som berördes vid ett panelsamtal på Södertörns högskola häromveckan.
Forskningsetik i fokus: Handbok ska vägleda forskare i ett nytt forskningslandskap
2023-12-07I en tid där kraven och granskningen av forskning har intensifierats finns det behov av praktisk vägledning för forskare, något professor Niclas Månsson hoppas tillhandahålla i den nya boken ” En handbok i forskningsetik ”, som han skrivit tillsammans med Lena Johansson Westholm från Mälardalens universitet. Han vill att boken, som riktar sig både till doktorander och seniora forskare, ska fungera som en handbok och en lärobok i ett.
Sidan är uppdaterad
2020-09-07