Dela

Facebook Mail Twitter

2020-02-26

Nya docenter ger möjlighet till forskarutbildningsrättigheter

Södertörns högskola har fått tre nya docenter i journalistik. Att journalistiken fått tre nya docenter innebär att man kan söka forskarutbildningsrättigheter. Det betyder att doktorander i journalistik kan antas till journalistik på Södertörns högskola.

De tre nya docenterna träffades för ett samtal kring deras forskning och journalistikens villkor.

Student läser på en surfplatta

Vad är det som ni ser som de stora utmaningarna för journalister just nu?

– För oss som forskar i journalistik kan man se det som händer nu som en möjlighet snarare än en utmaning. Ett område som ger journalister nya möjligheter att bredda sin kompetens är Datajournalistik, något jag forskar om. Det finns också en våg av journalister som arbetar mer som en entreprenör som är mitt emellan journalistik och annan verksamhet och det är också en möjlighet om man vågar tänja på gränserna för hur journalistik ska se ut, säger Ester Appelgren. 

Hon får medhåll av Elin Gardeström.

– Det är under så kort historisk tid som journalistiken varit en samlad profession. Det har varit väldigt brokigt. Tidigare har partisystemet avspeglats sig i tidningssystemet och man fick ofta blanda ihop affärer med sitt skrivande, säger hon.

– Det finns så klart utmaningar i det nya också inflikar Ester Appelgren. Speciellt när man arbetar med teknik och data. Då tar man in influenser från andra yrkesområden som kanske inte stämmer överens med de ideal som journalister har och då kan det bli en förskjutning i beslutsfattande så att de med de tekniska kompetenserna börjar fatta journalistiska beslut och det kan påverka trovärdigheten, säger hon.

– Journalister har mer och mer börjat vända sig mot publiken igen med till exempel crowd sourcing och hur man kan skapa en mer engagerande nyhetsupplevelse för publiken. En sak som är intressant och viktigt är att journalistik länge har varit elitorienterad och när vanliga människor kommer in som källor så blir journalistiken också mer inkluderande, säger Nina Springer.

– Det pågår en demokratisering just nu av journalistiken och det är väldigt spännande, säger Elin Gardeström. 

Något som varit fruktbart och lett forskningen framåt på Södertörns högskola har varit att forskarna inom journalistiken har hjälpt varandra att bli publicerade och söka forskningspengar. Trots att man forskat på inom olika ämnesinriktningar i journalistik så har man kunnat stötta varandra och inte konkurrera.

Vad behövs för att journalistiken fortsatt ska ha en viktig roll i samhället och för att den journalistiska forskningen ska få ta plats?

– Som forskare på Södertörns högskola har man nytta av att journalistutbildningen har så gott rykte i branschen och på så vis får jag möjlighet att få tillträde till journalister och få intervjua dem och de kommer ofta till högskolan också för att föreläsa och medverka på annat sätt, säger Ester Appelgren.

– Det är korsbefruktande och kul att ha ett studentperspektiv och få tillgång till båda världarna. Det finns inga hinder som forskare för att samverka med verksamma journalister eller studenter, säger Nina Springer.

Om man tittar på journalistikens roll i samhället då?

– Jag tror att människor behöver påminnas om journalistikens roll och spelregler. Det är inte givet att man förstår det. Att vinkeln är central det måste man förklara genom transparenta processer, säger Ester Appelgren.

– Publiken reagerar ju också på journalistiska vinklar, ibland på ett problematiskt, hotfullt sätt. Jag tycker att man tidigt i livet måste lära sig hur man kommunicerar med varandra på ett respektfullt sätt och förstå hur kommunikation påverkar oss. Det finns studier som visar att det är väldigt positivt när journalister också kommunicerar med publiken i kommentarsfälten på sociala medier, säger Nina Springer.

– En sak som jag som forskare upptäckt när jag intervjuat journalister är väldigt omedvetna om sin publik. Det är inte alltid man gör användarstudier vilket man borde experimentera mer med. Det skulle kunna öka trovärdigheten och kunskapen om publiken om man använder användarstudier. Och det är också något som vi forskare kan hjälpa till med. När det gäller datajournalistik blir det väldigt tydligt, det är viktigt att kolla av hur publiken förstår det, säger Ester Appelgren.

Att Södertörns högskola nu fått tre docenter och kan ansöka om forskarutbildningsrättigheter innebär att man förhoppningsvis inom en snar framtid kan handleda doktorander, något som alla forskare behöver för att meritera sig och det blir också högre kvalité på forskningen och en levande forskningsmiljö.

– Det ökar mångfalden inom ämnesmiljön att ha forskare på olika nivåer och då kan det likna ett riktigt samhälle. Jag är väldigt intresserad av diversitet och olika uppfattningar kring hur världen fungerar, säger Nina Springer.

–Journalistik är ett ungt forskningsämne som fortfarande är i en uppbyggnadsfas. Jag skulle önska mig en ännu större mångfald inom fältet, säger Ester Appelgren.

Hur ser er närmaste framtid ut som docenter?

– Jag forskar just nu om objektiv journalistik på 60-talet, säger Elin Gardeström.

– Jag har precis börjat forska kring datajournalistik utanför västvärlden och alldeles nyss har ett specialnummer av Digital Journalism som jag och två kollegor varit gästredaktörer för. Och ett annat spännande område som jag arbetar med tillsammans med Anna Maria Jönsson är miljödatajournalistik., säger Ester Appelgren.

– Jag forskar kring publikinteraktion och nu kommer jag vara med i en stor studie ”World of journalism” som är en stor enkätundersökning i mer än 60 länder där man forskar kring profession. Hur gamla är journalisterna, hur ser könsfördelningen ut, vad är deras professionella inställningar och etiska inställningar, hur ser de på organisationen och säkerheten, säger Nina Springer som också är intresserad av hur man kan använda är machine-learning i kommentarsfält. Sen förstå hur missinformation och propaganda kommer in och hur det påverkar publiken.

Faktaruta:

Ester Appelgren: Forskar kring arbetsprocesser kring datajournalistik.

Elin Gardeström: Forskar kring ideologier och föreställningar kring vad en journalist är och vilka normer som styr det.

Nina Springer: Forskar kring publikinteraktion och trakasserier av kvinnliga journalister online.

Tidskriften Digital Journalisms specialnummer om datajournalistik.länk till annan webbplats

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2020-02-26