Dela

Facebook Mail Twitter

2020-05-25

Projekt ska hitta nya sätt att bygga klimatneutralt

Drygt två mil nordväst om Stockholms central ligger Barkarbystaden, ett stadsbyggnadsprojekt i Järfälla kommun med klimatneutralitet i fokus där en helt ny stad kommer att växa fram under de kommande åren. Nu har det startats ett samverkansprojekt kring Barkarbystaden, Klimatneutrala Barkarbystaden 2030, där forskare från Södertörns Högskola finns med. Projektet finansieras och genomförs inom ramen för det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities.

Student läser på en surfplatta

– Högskolan har tre roller, följeforskning, där vi till exempel medverkar till att stimulera självkännedom och förståelse kring institutionella processer så som målkonflikter och arbetssätt i olika konkreta situationer. Vi är också huvudansvariga för att bidra med perspektiv på hur vi kan samskapa medborgarengagemang med fokus på klimatomställning och så integrerar vi projektet i utbildning på högskolan, genom att utveckla kursmoment så att de kopplar till klimatneutralitet i Barkarbystaden. Det kan till exempel handla om att studenter gör mindre arbeten inom ramen för Barkarbystaden och hållbarhet eller erbjuds skriva sina examensarbeten inom ramen för projektet, säger Natasja Börjeson, lektor och forskare i projektet.

Viable Cities handlar om att hitta nya sätt att bygga klimatneutralt och att integrera det redan i planprocessen. I samverkansprojektet ingår fler aktörer utöver Södertörns högskola som Järfälla kommun, NCC, EON, Afry och Barkarby Science. Och att forska kring en urban stadsdel med höga klimatmål är viktigt.

Just städer och urbana områden pekas ut som strategiskt viktiga i arbetet mot klimatomställning och som en möjliggörare i strävan att minska mänsklighetens klimatavtryck av bland annat FN:s rådgivande panel för globala klimatfrågor IPCC och det är i städerna som omställningen måste ske snabbt.

– Barkarbystaden är intressant ur ett forskningsperspektiv och att vi är en part i det här samverkansprojektet är väldigt bra eftersom vi verkligen får en inblick samtidigt som vi kan bidra, säger Natasja Börjeson.


Natasja Börjesson och Ida Bohman framför ett av de mest kända husen i Barkarbystaden.

Natasja Börjeson ser framför sig hur Södertörns högskola kan bidra till och få lärdomar från projektet på flera sätt, dels genom ny forskning kring urbanitet och klimatomställning, dels genom möjligheterna att vara praxisnära genom samverkan med flera för omställningen relevanta aktörer och slutligen genom att låta studenter vara delaktiga i ett pågående projekt och därmed aktivt bidra till kunskapsgenererandet. En del av processen innebär att integrera projektet inom ett ”Living Lab” på högskolan där kommuner och företag har möjlighet att samskapa och dela kunskap om hur hållbarhet kan uppnås i verkliga sammanhang. Den plattformen kommer även fungera som en samlingsplats och bidra till en kontinuitet för de medborgare som engageras i projektet. I praktiken innebär det bland annat att Södertörns högskola kommer att organisera öppna dialogmöten och seminarier.

– Projektet är just nu i en mer kartläggande fas och i nästa fas som startar i höst så kommer vi gå in i en mer fördjupad genomförandefas. Det ska bli spännande att titta på just klimathänsyn, vilka möjligheter och utmaningar stöter de olika aktörerna på? Och ha dialog med de olika projekten, hur kan vi hitta likheter och hur kan vi jobba ihop, säger hon.

 

I Barkarbystaden ska det byggas 14000 bostäder, kontor, service, centrumverksamheter och skolor.

Natasja Börjeson menar att placeringen av Barkarbystaden också är intressant ur perspektivet att stadsbyggnadsprojekt som strävar efter klimatneutralitet inte sällan krockar med andra mål som ökad konsumtion och ekonomisk tillväxt. Bara ett stenkast bort från de hus som hittills byggts ligger Barkarby handelsplats, samtidigt som man i Barkarbystaden fokuserar på klimatneutralitet via t.ex. resurseffektivitet och självkörande bussar.

– Som forskare är det intressant att titta just på de här målkonflikterna. Vad händer när de ställs mot varandra och om vi nu ska få till en systemförändring där vi som individer och samhället minskar våra utsläpp, hur hittar vi möjligheter som gör det genomförbart och hur jobbar vi vidare med dem långsiktigt och i större skala? När projektet är över är målet att landa i konkreta exempel på hur Barkarbystaden och andra stadsutvecklingsprojekt bör utvecklas för att undvika målkonflikter och påskynda omställningen mot klimatneutralitet, säger hon..

Sopnedkast för återvinning i Barkarbystaden.

Några dagar efter vårt första samtal besöker vi Barkarbystaden för att träffa Ida Bohman, miljöstrateg på Järfälla kommun. Hon visar oss runt bland de nybyggda husen och vid en första blick så ser de inte så annorlunda ut mot vilket nybyggnadsprojekt som helst runt om i Sverige förutom den självkörande busslinjen som är unik för Barkarbystaden.

– Det vi har gjort är att ställa miljökrav i byggnadsprocessen och vid markanvisning. Kraven omfattar energi, material och inomhusmiljö och ska minst motsvara miljöbyggnad silver. För varje kvarter finns det ett kvalitetsprogram med mål och riktlinjer för att skapa en hållbar stadsdel och nyligen beslutades om nya miljömål för allmän platsmark i Barkarbystaden II, III och IV. De målen berör bland annat kemikalieanvändning, hållbara träslag och klimatkalkyler. Syftet med projektet Klimatneutrala Barkarbystaden 2030 är att bidra till ny kunskap om hur Barkarbystaden kan planeras framöver för att snabba på omställningen till klimatneutralitet ytterligare, berättar hon.

Ida Bohman ser också stora fördelar med att Södertörns högskola ingår i samverkansprojektet Klimatneutrala Barkarbystaden 2030.

– Det är otroligt viktigt att Södertörns högskola är med och kan följa projektet och löpande utvärdera arbetet. Jag ser också att det stimulerar till reflektion så att resultatet blir bättre och metoderna granskas så att projektet har en vetenskaplig grund, säger hon.

Natasja Börjesson och Ida Bohman går i Barkarbystaden.

Viable Citieslänk till annan webbplats är ett strategiskt innovationsprogram med syfte att snabba på omställningen mot smarta, hållbara städer

I Barkarbystaden planeras det för 14000 bostäder, kontor, service, centrumverksamheter och skolor.

Visionen är att skapa en attraktiv, trivsam och livfull stad med kvartersstruktur.

Idag bor 5000 personer i Barkarbystaden men man räknar med 30.000 nya invånare 2032. En illustrationskarta över hela området finns härlänk till annan webbplats.

År 2026 ska tunnelbanan vara färdig och Barkarby blir även en regionaltågsstation och en knutpunkt för kollektivtrafik. Redan i år lanseras BRT-linjen (Bus Rapid Transit), en buss med tunnelbanans egenskaper vad gäller snabbhet och komfort, som kommer att trafikera sträckan Barkarbystaden – Akalla till dess att tunnelbanan är klar.

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2020-06-05