Natasja Börjeson ser framför sig hur Södertörns högskola kan bidra till och få lärdomar från projektet på flera sätt, dels genom ny forskning kring urbanitet och klimatomställning, dels genom möjligheterna att vara praxisnära genom samverkan med flera för omställningen relevanta aktörer och slutligen genom att låta studenter vara delaktiga i ett pågående projekt och därmed aktivt bidra till kunskapsgenererandet. En del av processen innebär att integrera projektet inom ett ”Living Lab” på högskolan där kommuner och företag har möjlighet att samskapa och dela kunskap om hur hållbarhet kan uppnås i verkliga sammanhang. Den plattformen kommer även fungera som en samlingsplats och bidra till en kontinuitet för de medborgare som engageras i projektet. I praktiken innebär det bland annat att Södertörns högskola kommer att organisera öppna dialogmöten och seminarier.

– Projektet är just nu i en mer kartläggande fas och i nästa fas som startar i höst så kommer vi gå in i en mer fördjupad genomförandefas. Det ska bli spännande att titta på just klimathänsyn, vilka möjligheter och utmaningar stöter de olika aktörerna på? Och ha dialog med de olika projekten, hur kan vi hitta likheter och hur kan vi jobba ihop, säger hon.

Natasja Börjeson menar att placeringen av Barkarbystaden också är intressant ur perspektivet att stadsbyggnadsprojekt som strävar efter klimatneutralitet inte sällan krockar med andra mål som ökad konsumtion och ekonomisk tillväxt. Bara ett stenkast bort från de hus som hittills byggts ligger Barkarby handelsplats, samtidigt som man i Barkarbystaden fokuserar på klimatneutralitet via t.ex. resurseffektivitet och självkörande bussar.

– Som forskare är det intressant att titta just på de här målkonflikterna. Vad händer när de ställs mot varandra och om vi nu ska få till en systemförändring där vi som individer och samhället minskar våra utsläpp, hur hittar vi möjligheter som gör det genomförbart och hur jobbar vi vidare med dem långsiktigt och i större skala? När projektet är över är målet att landa i konkreta exempel på hur Barkarbystaden och andra stadsutvecklingsprojekt bör utvecklas för att undvika målkonflikter och påskynda omställningen mot klimatneutralitet, säger hon..

Några dagar efter vårt första samtal besöker vi Barkarbystaden för att träffa Ida Bohman, miljöstrateg på Järfälla kommun. Hon visar oss runt bland de nybyggda husen och vid en första blick så ser de inte så annorlunda ut mot vilket nybyggnadsprojekt som helst runt om i Sverige förutom den självkörande busslinjen som är unik för Barkarbystaden.

– Det vi har gjort är att ställa miljökrav i byggnadsprocessen och vid markanvisning. Kraven omfattar energi, material och inomhusmiljö och ska minst motsvara miljöbyggnad silver. För varje kvarter finns det ett kvalitetsprogram med mål och riktlinjer för att skapa en hållbar stadsdel och nyligen beslutades om nya miljömål för allmän platsmark i Barkarbystaden II, III och IV. De målen berör bland annat kemikalieanvändning, hållbara träslag och klimatkalkyler. Syftet med projektet Klimatneutrala Barkarbystaden 2030 är att bidra till ny kunskap om hur Barkarbystaden kan planeras framöver för att snabba på omställningen till klimatneutralitet ytterligare, berättar hon.

Ida Bohman ser också stora fördelar med att Södertörns högskola ingår i samverkansprojektet Klimatneutrala Barkarbystaden 2030.

– Det är otroligt viktigt att Södertörns högskola är med och kan följa projektet och löpande utvärdera arbetet. Jag ser också att det stimulerar till reflektion så att resultatet blir bättre och metoderna granskas så att projektet har en vetenskaplig grund, säger hon.