Dela

Facebook Mail Twitter

Arkeologistudenter undersökte det som kan ha varit vikingatidens E4:a

Forskare och studenter från arkeologiämnet vid Södertörns högskola har gjort en arkeologisk undersökning av hålvägar, fåror i maken där forntida vägar har gått, vid friluftsområdet Flottsbro i Botkyrka kommun. Under medeltiden gick Göta landsväg över Flottsbro, och hålvägarna kan vara lämningar efter en ännu äldre väg. Syftet med undersökningarna var att kunna datera lämningarna.

Arkeologisk utgrävning

Under två veckor i maj har arkeologiska utgrävningar pågått vid friluftsområdet Flottsbro där en medeltida färdväg gick från Stockholm, över Södertörn och mot Götaland.

Vid Flottsbro passerade vägen det smalaste stället mellan Albysjön och Tullingesjön där det fanns en bro som bar upp vägen med hjälp av flottar på vattnet. När den nya landsvägen från Hornstull till Fittja anlades på 1660-talet förlorade Göta landsväg sin betydelse som den enda landförbindelsen söderut från Stockholm.

Vid sidan av det som var den gamla landsvägen finns s.k. hålvägar, som troligen är ännu äldre och kan härstamma från vikingatiden. En hålväg är en fornlämning som består av en fåra i marken där en forntida väg gått fram. Fåran har bildats av slitage från hovar, klövar och fötter. Hålvägarna ser idag ut som väldiga parallella diken under en sträcka strax invid promenadstigen ner mot Flottsbro.

En av hålvägarna

Dåtidens E4:a

Peter Berg är doktorand i arkeologi vid Södertörns högskola och deltog i utgrävningarna. Hans avhandling handlar om medeltida färdvägar och mötesplatser vid övergångar mellan land och vatten. Han förklarar varför det fram till 1600-talet kan sägas vara dåtidens E4 som sträckte sig här:

- Övergången vid Flottsbro gör att det är flera vägar som sammanstrålar här. Människor har vandrat här sedan urminnes tider. Det finns flera stenålderslämningar, fornborgar och gravar i området. En bråkdel har undersökts tidigare, och vi har även hittat vägar som inte tidigare registrerats. När man är på plats och själv rör sig i landskapet är det lättare att hitta en passage som man sedan upptäcker att andra har använt som stig.

Obligatorisk del på B-kursen i arkeologi

Kerstin Cassel är ämnessamordnare för arkeologiämnet på Södertörns högskola. Hon berättar att utgrävningarna är ett obligatoriskt moment för studenter på B-kursen i arkeologi och återkommande i maj varje år. Ibland deltar också masterstudenter. Förra året skedde en del av fältarbetet i samverkan med Skärholmen.

- Syftet med den här utgrävningen har varit att undersöka hålvägarna och datera dem. Många människor har passerat på vägarna, de nöts längre och längre ned, det blir väldigt lerigt och på vissa ställen finns en stenläggning som har lagts för att slippa den värsta geggan. Vi hoppades stöta på något mer som kan hjälpa oss med dateringen. Kanske har man tappat eller slängt något längs med vägen?

Kartlägger på millimetern

I grävarbetet är det viktigt att studenterna lär sig allt från grunden och därför arbetar studenterna analogt.

Det kan också hända att studenten i framtida arbete kommer till en plats där GPS plötsligt inte fungerar. Då är det en förutsättning att kunna arbeta analogt. Förutom utgrävning och dokumentation har hålvägarna även genomsökts med metalldetektor. Allt material från utgrävningarna kommer i ett senare skede att digitaliseras och rapporteras till länsstyrelsen.

Samverkan med Botkyrka kommun och välbesökta visningar

Södertörns högskola och Botkyrka kommun har sedan några år tillbaka ett strategiskt partnerskap. Med detta vill högskolan och kommunen arbeta långsiktigt och systematiskt kring samverkan. Det kan handla om hållbar samhällsutveckling, kultur eller andra områden. De arkeologiska utgrävningarna som högskolan gör på Botkyrka kommuns mark är ett sådant exempel.

Flera skolklasser från Botkyrka kommun deltog i skolvisningar på utgrävningsområdet. På kvällarna hölls också visningar för den intresserade allmänheten, som annonserades via kommunens webbplats.

I samband med folkparkens dag den 14 maj invigde Botkyrka kommun nya kulturstigar i Hågelby. Arkeologiämnet fanns på plats även där och genomförde intervjuer med besökarna, både barn och vuxna. Kommunen vill på detta sätt få in reaktioner på de nya kulturstigarna och möjliggöra förbättringar. Studenterna har också arbetat med området runt Flottsbro och gjort ett underlag för ytterligare en kulturstig, något kommunen kanske kan utveckla i framtiden.

Hur gick utgrävningarna?

Utgrävningarna avslutades den 16 maj. I botten på hålvägarna hittades fyllnadsmassor med bland annat keramik och slagg. Keramiken är glaserad och kommer från historisk tid, och en närmare datering kommer att göras av en specialist. Nu läggs schakten igen - och om någon månad kommer det inte gå att se att arkeologerna har varit på plats.

Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Startsida

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2023-05-17