Södertörns högskolas systematiska kvalitetsarbete

Södertörns högskola ser kvalitet och kvalitetsarbete som en central dimension i all verksamhet och kvalitetsfrågor ingår som en given aspekt i samtliga verksamhetsprocesser.

För mer utförlig beskrivning, se länkade dokument längst ner på sidan.

Arbetet ska utgå ifrån ett helhetsperspektiv och ska bedrivas systematiskt i syfte att befordra gemensamt lärande, det ska vara framåtsyftande och leda till kontinuerlig förbättring och utveckling. Det ska även stödja medarbetare och studenter på samtliga utbildningsnivåer i verksamhetens olika delar.

Övergripande mål och vägledande principer

En förutsättning, och därmed ett övergripande mål, för ett välfungerande kvalitetsarbete är en kvalitetskultur som innebär tillit, engagemang, kvalitetsmedvetande och ansvar hos samtliga, goda förutsättningar att delta samt ett fungerande samspel mellan olika aktörer och funktioner – chefslinje, kollegiala organ, kollegier, studenter och stödverksamhet. Etablerade och välfungerande kontakter med avnämare och externa intressenter är en del av kvalitetskulturen.

I högskolans policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling lyfts att det grundläggande kvalitetsarbetet till stor del sker i det dagliga arbetet – i mötet med studenter, i forskningen, i kollegierna och i interna och externa kontakter. I policyn ställs även följande vägledande principer upp, vilka samtliga ligger till grund för arbetet för att upprätta och utveckla kvalitet i verksamheten: Delaktighet, integrering och transparens, Studentinflytande och aktiv studentmedverkan, Systematik samt Koppling till internationella, nationella och lokala ramverk och system.

Högskolans systematiska arbetssätt

Högskolans systematiska kvalitetsarbete är integrerat i de reguljära processerna för styrning, uppföljning och utveckling och omfattar både strategiskt och operativt arbete på alla nivåer. Resultat från genomförda uppföljningar, utvärderingar och analyser ska omsättas i åtgärder som leder till förbättringar i verksamheten och effekter på längre sikt.

Högskolans systematiska arbetssätt illustreras i figuren nedan. Den upprepande fyrastegscykeln innebär att planering och arbete sker på basis av tidigare erfarenhet, resultat och kunskap.

Illustration av högskolans systematiska arbetssätt

Cirkel av pilar och de fyra återkommande stegen i cykeln: Planera, Genomföra, Följa upp och utvärdera samt Analysera och förbättra.

Högskolan har ett dialogiskt arbetssätt för planering och kvalitetsuppföljning, med återkommande dialogmöten med olika syften och deltagare (ansvariga chefer, kollegiala organ, studentrepresentanter). De dialoger som rektor ansvarar för är verksamhetsdialoger och återkopplingsdialoger medan Fakultetsnämnden ansvarar för kvalitetsdialoger.

Verksamhetsdialogerna behandlar uppdrag och resurser inför kommande års verksamhetsplan, medan syftet med återkopplingsdialogerna är att högskolans ledning och Fakultetsnämnden följer upp och diskuterar åtgärder utifrån genomförda kvalitetsutvärderingar. Båda dessa genomförs årligen. Kvalitetsdialoger genomförs på treårsbasis, där Fakultetsnämnden träffar ämnesmiljöerna/motsvarande om pågående kvalitetsarbete och utveckling av utbildning och forskning, främst utifrån resultat av kvalitetsutvärderingarna.

Ansvarsfördelning

Det formella ansvaret är fördelat över hela högskolan och framgår av gällande delegationsordning. Formellt ansvar finns både i chefslinjen och hos kollegiala organ, där de förstnämnda ansvarar för ekonomi och personal, och de senare tar beslut som kräver vetenskaplig kompetens. Samtliga medarbetare är ansvariga för att kvalitet upprätthålls och utvecklas i den dagliga verksamheten. Chefer och kollegiala organ ska säkerställa att studenter ges möjlighet till inflytande och aktivt deltagande i planering, genomförande och vidareutveckling av utbildningar och annat som rör studenters situation. Studenter förväntas ta ansvar för både eget och gemensamt lärande.

Högskolans formella kvalitetsarbete är organiserat på fyra nivåer: högskolenivå, institutionsnivå (samt lärarutbildningen), avdelningsnivå samt ämnes- och programnivå. Högskolenivån omfattar högskolestyrelse, rektor, fakultetsnämnd, förvaltningschef och bibliotekschef; institutionsnivån består av prefekt/akademisk ledare, institutionsnämnd/motsvarande och styrgrupper för forskarutbildning; på avdelningsnivån återfinns avdelningsföreståndare samt på ämnes- och programnivån ämnes- och programsamordnare, ämnes- och programråd samt handledarkollegier inom forskarutbildningen.

Översikten nedan visar hur beslutsansvar är fördelat inom kvalitetsarbetets olika huvudprocesser (huvudprocesserna listas i avsnittet nedanför bilden):

Översikt med de fyra nivåerna vågrätt och huvudprocesserna lodrätt, där kryss markerar beslutsansvar för respektive process.

Huvudprocesser

Inom högskolan finns en rad kontinuerligt löpande processer som bidrar till att säkerställa och utveckla verksamhetens kvalitet. De regleras i flera fall av styr- och stöddokument som ger ramar för arbetet samt av handlingsplaner/verksamhetsplaner som anger prioriteringar och tidsramar.

Nedan listas de huvudprocesser som utgör grunden för högskolans systematiska kvalitetsarbete inom utbildning och forskning:

Verksamhetsplanering och resursfördelning, centralt och lokalt
Verksamhets- och resultatuppföljning, centralt och lokalt
Högskolegemensam ordning för anställning, befordran och kompetensutveckling
Ordning för inrättande och avveckling av huvudområden, forskarutbildningsämnen och utbildningsprogram
Fastställande av kursplaner för utbildning på samtliga nivåer, utbildningsplaner samt allmänna och individuella studieplaner
Kollegialt utvecklingsarbete på lokal nivå rörande forskning och utbildning, inklusive kursutvärdering
Extern forskningsfinansiering
Högskolans arbete med god forskningssed
Kollegial vetenskaplig bedömning av forskningsresultat samt planerad forskning (internationellt, nationellt och lokalt)
Periodiskt återkommande utvärdering av högskolans miljöer avseende både utbildning och forskning, anpassad till nationella och internationella krav och innehållande bedömning av externa sakkunniga
Systematiskt arbetsmiljöarbete, inklusive arbete för lika villkor