Hitta din utbildning / Program

Anmälningsfakta

Behörighetskrav: Filosofie kandidatexamen med minst 90 högskolepoäng inom idéhistoria eller idé- och lärdomshistoria. Dessutom gymnasiekurs Sv B/Sv2 B eller motsvarande.

Urval: mellan 30 och 285 högskolepoäng

  • Stängd...

    Start: HT17100%Dag

    Anmälningskod: SH-41878

  • 2018-03-15

    Start: HT18100%Dag

    Anmälningskod: SH-41819

Magisterprogram i idéhistoria

Program 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i idéhistoria är ett ettårigt program på avancerad nivå, som är nödvändigt för den som vill söka vidare till forskarutbildning i ämnet. Det ger även en god grund för yrken av utredande karaktär. Vissa delkurser ges i mångvetenskaplig samverkan inom forskarutbildningsområdet Historiska studier.

Intervju med student

”Idéhistoria pusslar ihop världsbilden” - intervju med Joel Johansson, student på masternivå i idéhistoria


Joel Johansson läser Masterprogram i idéhistoriaFrån Egyptens pyramider till hembygdshistoria och vad utbrändhet kallades förr i tiden. När Joel Johansson, som läser idéhistoria på masternivå, talar om idéhistoria som ett brett ämne så förstår vi vad han menar. 

När Joel ganska snart efter gymnasiet ville studera vidare föll valet på Stockholms universitet och olika kurser där, bland annat historia, eftersom det alltid varit ett stort intresse. När sedan en kompis som läste idéhistoria berättade om det, blev Joel nyfiken.

– Han berättade om hur de som byggde Egyptens pyramider hade lärt sig geometri genom att mäta upp de områden som blev bördiga då Nilen svämmade över – och det tyckte jag lät så spännande! Att lära sig att se de oväntade sammanhangen för att förstå skeenden. Man kan säga att jag sökte ett alternativ till den vanliga stora historien som fokuserade på händelseförlopp, och därför föll valet på idéhistoria då det fanns större utrymme i det ämnet för att lära sig om bakomliggande tankar och att se hur mentaliteter och tankemönster förändrades. Det gav också insyn i så många andra akademiska ämnen, så det var en bra språngbräda för mig då jag inte riktigt visste vad jag skulle plugga.

Fastande direkt på kroken

Joel behövde bara läsa A-kursen, fortfarande på Stockholms universitet, för att vara ”fast på kroken” som han själv uttrycker det. 

– Idéhistoria blir lite som en ögonöppnare, tycker jag, säger Joel. Det är så väldigt brett och allmänbildande och du kan se på världen och mänskligheten ur olika perspektiv.

Vi sitter i cafét på Södertörns högskola och här sitter gärna Joel och hans kursare på masternivån, fikar och diskuterar. 

– Vi är ett jättetrevligt gäng, berättar Joel, vi är väl fem stycken som läser på masternivå nu, och det är lite ovanligt tror jag att det är så många. Det säger kanske lite om hur roligt vi tycker det är, ler han. 

Joel trivs väldigt bra på Södertörns högskola, dit han bytte efter fem år av olika studier på Stockholms universitet, och vi måste såklart passa på att be honom jämföra de två lärosätena.

Nära kontakt med lärare

– Likheterna är större än skillnaderna, börjar Joel diplomatiskt. Men här på Södertörn har man en närmare kontakt med lärarna, jag upplever dem som väldigt engagerade i sina studenter, väldigt tillgängliga för diskussioner. Det är ett stort plus. Det lyser dessutom verkligen igenom att de är intresserade av sitt ämne och det gör att du själv också blir intresserad.

Kan du berätta lite mer om vad det är ni läser, mer konkret?

– Nu på masternivån är det mindre av direkta föreläsningar, utan det är mycket i seminarieform, vi diskuterar och det är mycket självständiga studier. Men det kan röra sig om sådant som att skriva populärvetenskapligt, lära sig akademisk engelska, läsa idéhistoriska avhandlingar. Överhuvudtaget kan man säga att det inte, som många kanske tror, handlar om att plugga årtal och fakta utan ett sökande efter kunskap och att lära sig kritiskt tänkande.

”Idéhistoria är beroendeframkallande”

På helgerna jobbar Joel extra som musievärd, både på Strindbergsmuseet och Haga parkmuseum. Det för oss vidare till diskussioner om vad en utbildning till idéhistoriker leder till för jobb.

– I och med att idéhistoria är så pass brett så finns det många vägar att gå, menar Joel. Yrken inom kunskapsförmedling, som lärare eller journalist går många vidare till.

Är det något sådant du tänker dig nu efter studierna är slut?

– Nja, jag hoppas på en doktorandtjänst så jag får forska – idéhistoria är nästan beroendeframkallande, ler Joel. Men för de som vill söka jobb så vill jag framhålla att man ofta hör talas om svårigheterna för humanister att komma in på arbetsmarknaden, men det många missar är de möjligheter som man också får genom ämnet. I själva verket är behovet av humaniora i så gott som alla yrken stort, och idéhistoria är en utmärkt länk för att föra samman naturvetenskap med mer kulturinriktade yrken.

Ser inte världen i svart och vitt

Trots sin lågmälda framtoning går det inte att ta fel på att Joel verkligen brinner för ämnet och han formulerar sig väl när han berättar om ämnets fördelar.

– En idéhistoriker ser inte världen i svart och vitt, säger Joel, utan du får en förståelse för olika perspektiv. Du lär dig se historien i sitt sammanhang och förstå tankar, både de som fått stort genomslag i vår tid, och de som inte alls kommer fram idag. Idéhistoria pusslar ihop världsbilden, kan man säga.

Han ger ett exempel från det han tänker sig forska vidare inom; känslohistoria, och då mer specifikt hur man använt känslor för att få människor att hänge sig åt ideal för hur man ska vara som människa.

– Ta det som vi idag kallar för utbrändhet, det talade man tidigare om som melankoli, berättar Joel engagerat.

Om en man hade symptomen det vill säga, då talade man också om genier, men om en kvinna sa man hysterika. Med andra ord är människors känsloupplevelser samt deras psykiska och fysiska hälsa kopplat till det samhälle och sammanhang som man befinner sig i, vilket förändras över tid.

Intervjun lider mot sitt slut, det är snart dags för Joel att träffa sin handledare för masteruppsatsen som han är i full färd med att skriva på nu. Den handlar om hembygdsrörelsen på 1920-talet avslöjar han och ler finurligt igen. Vi förlorar oss genast i en diskussion om dess uppkomst, parallellerna till den vurm för nationen vi kan se idag, varför rörelser och strömningar uppstår, vad som ligger bakom dem och hur de kan utvecklas i olika riktningar. En idéhistorisk diskussion helt enkelt.

 

Joel Johansson intervjuades av Jenny Tirén Berg i mars 2016.