Forskning / Projekt

Självständighet i högre utbildning: En jämförande studie av Sverige och Ryssland

Självständighet är ett begrepp som har fått ökad uppmärksamhet inom högre utbildning sedan Bolognadeklarationen, inte minst i relation till de självständiga arbeten studenterna skriver under utbildningens gång. Detta märks bland annat i att studenters självständighet, eller att arbeta självständigt är något som återkommer i styrdokument på olika nivåer. Samtidigt är självständighet ett begrepp som kan förstås på många olika sätt i olika sammanhang och hur vi förstår och använder begreppet inom högre utbildning kan påverka både hur vi bedömer studenternas prestationer och de didaktiska och organisatoriska val som görs av de undervisande lärarna.

Projektgruppen på projektresa till Herzen University, St PetersburgProjektgruppen på projektresa till Herzen University, St Petersburg.         

Oklarheter i hur självständighet förstås och hanteras i praktiken kan leda till osäkerhet och kan till och med vara ett hinder för studentutbyte och stå i vägen för internationell jämförelse i linje med intentionerna i Bolognadeklarationen. Syftet med detta projekt är därför att undersöka hur begreppet "självständighet" förstås och används på olika nivåer i två typer av utbildningar på högskolenivå: journalistikutbildning och lärarutbildning, i två länder - Ryssand och Sverige.

Projektgruppen består av projektledare Jenny Magnusson, lektor i svenska, Södertörns högskola, Jan-Olof Gullö, lektor i journalistik, Södertörns högskola, Greg Goldenzwaig, PhD, Svenska institutet & Södertörns högskola, och Maria Zackariasson, professor i etnologi, Södertörns högskola.

Detta tvärvetenskapliga projekt är därmed knutet till Institutionen för kultur och lärande, Institutionen för samhällsvetenskaper och Institutionen för historia och samtidsstudier vid Södertörns högskola, samt till Lärarutbildningen.

Inom ramen för projektet sker samarbete med forskare vid och företrädare för journalistik och lärarutbildning vid Moscow State University, S:t Petersburg State University, Herzen University S:t Petersburg, Northern (Arctic) Federal University, Archangelsk, samt vid Malmö universitet.

Publikationer inom projektet

Zackariasson, Maria (2018 fc) “’I feel really good now!’ – A didactic perspective on emotions in undergraduate supervision.” Learning and Teaching: The International Journal of Higher Education in the Social Sciences.

Magnusson, Jenny & Zackariasson, Maria (2018) “Student independence in undergraduate
projects: different understandings in different academic contexts”. Journal of Further and Higher Education. DOI: 10.1080/0309877X.2018.1490949. Fulltext: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/0309877X.2018.1490949

Goldenzwaig, Greg (2018) "Самостоятельность студента в создании ВКР:опыт журналистского образования в России и Швеции" "A Student’s Independence in Writing a Graduation Thesis:the Experience of Journalistic Education in Russia and Sweden". Vestnik MGU: Zhurnalistika. http://vestnik.journ.msu.ru/upload/iblock/02e/vest-06-17.pdf

Magnusson, Jenny (2016) ”Text i samtal: Hur texter används som resurser i handledningssamtal”, Svenskans beskrivning 33. 

Aktiviteter inom projektet

2018

Paper vid konferensen NU2018 - Det akademiska lärarskapet, 9-11 oktober 2018, Västerås. Titel: "Känslors och värderingars betydelse i handledning av självständiga arbeten – två perspektiv." Maria Zackariasson & Jenny Magnusson. Länk: http://nu2018.se/

Symposium: Undergraduate supervision - National and International Perspectives,
27-28 september 2018, Södertörns högskola. Föredragshållare från
Södertörns högskola, Malmö universitet, Nordic Arctic Federal University
Archangelsk, Herzen State Pedagogical University St Petersburg, Moscow
State University, St Petersburg State University, Stockholms
universitet, Mälardalens högskola och Finland.

SymposiumPå symposiet Undergraduate supervision - National and International Perspectives presenterades många intressanta föredrag av symposiedeltagare från Sverige, Finland och Ryssland.

Paper vid 34th Nordic Ethnology and Folklore Conference, Uppsala 12-15 juni 2018. Titel: “’You are going to hate me!’ Ethnological perspectives on the role of emotions in undergraduate supervision.” Maria Zackariasson. Länk: http://www.ethnoconf2018.se/

Presentation vid Högre seminariet i etnologi, Södertörns högskola, Stockholm, 24 maj 2018. Titel: "Självständiga studenter – vad betyder det? En etnologisk del i ett mångvetenskapligt projekt." Maria Zackariasson.

Paper vid konferensen Forskning om högre utbildning, Lund 15-16 maj 2018. Titel: ”Student independence in undergraduate projects. Supervisors’ understandings and attitudes.” Jenny Magnusson & Maria Zackariasson. Länk: http://konferens.ht.lu.se/forskning-om-hogre-utbildning/

Presentation vid Högre seminariet i svenska, Södertörns högskola, Stockholm, 19 april 2018. Jenny Magnusson.

Paper vid NERA 2018 Boundaries, Breaches and Bridges, Oslo 8-10 mars 2018. Titel: “’They shouldn’t
work all by themselves’ Supervisors’ understandings of student independence in undergraduate projects”. Maria Zackariasson & Jenny Magnusson. Länk: http://www.nera2018.uio.no/

2017

Föredrag vid Språkbrukskollokviet, Stockholms universitet, 29 november 2017. Titel: "Självständighet i självständiga arbeten". Jenny Magnusson.

Föredrag vid workshop Lärande under handledning, Stockholms uiversitet, Stockholm 24 oktober 2017. Titel: "Handledningens funktion". Jenny Magnusson.

Paper vid 9th International Media Readings in Moscow "Mass Media & Communications 2017", Moscow State University, Moskva, 20 oktober 2017. Titel: "How Independent are Journalism Students in the Course of Their Individual Work? Representations of Independence in Two Academic Contexts". Greg Goldenzweig & Jan-Olof Gullö.

Paper vid AILA World Congress Rio 2017. The 18th World Congress of Applied Linguistics, Rio de Janeiro, 23-28 juli 2017. Titel: “Different understandings and meanings of the concept independence in higher education in Sweden and Russia.” Jenny Magnusson. Länk: http://www.aila2017.com.br/index.php/en/

Gästföreläsning vid Linnéuniversitet, Kalmar, 22 mars, 2017. Titel: “Handledning och handledningspraktiker”. Jenny Magnusson

2016

Inbjuden talare vid konferensen Handledning av självständiga arbeten, Linnéuniversitet, Växjö, 20 okt 2016. Titel: ”Handledning och handledningssamtal”. Jenny Magnusson.

Paper vid ECER 2016 Leading Education: The Distinct Contributions of Educational Research and Researchers. University College Dublin, Dublin. 22-26 augusti 2016.  Titel: “Independence:
Different Understandings and Meanings in Steering Documents in Higher Education in Sweden and Russia.” Jan-Olof Gullö, Jenny Magnusson, Greg Goldenzwaig. Länk: http://www.eera-ecer.de/ecer-2016-dublin/

Paper vid NU2016 Högskolan i samhället. Samhället i högskolan. Malmö, 15-17 juni 2016. Titel: ”Hur självständiga är studenter när de genomför sina självständiga arbeten? En jämförelse mellan Ryssland och Sverige.” Jan-Olof Gullö. Länk: http://www.suhf.se/static/2016/app/attendee/default@ProjectId=5953&PageId=39103.html

2015

Gästföreläsning vid Malmö högskola, Malmö, 13 oktober 2015. Jenny Magnusson.

Paper vid 14th International Pragmatics Conference. 26-31 juli 2015. ”Asymmetry and independence in supervision”. Jenny Magnusson. Länk: https://ipra.uantwerpen.be/main.aspx?c=.CONFERENCE14&n=1476&ct=1476

 

Internationellt samarbete

Resor och projektmöten

21-23 maj 2017 Herzen University S:t Petersburg,

12-14 februari 2017 Northern (Arctic) Federal University, Archangelsk

26-28 juni 2016 S:t Petersburg State University, S:t Petersburg

13-16 mars 2016 Moscow State University, Moskva

 

Relaterade publikationer

Magnusson, Jenny (2015) ”Självständighetens praktik – Uppfattning och användning av begreppet självständighet i relation till det självständiga arbetet”, ASLA 2015 (10 s)

Magnusson, Jenny, Sveen Hanna (2014) ”Handledningens effektivitet - En studie av remediering i självständiga arbeten”, Svenskans beskrivning 33  (10 s)

Magnusson, Jenny. & Sveen, Hanna. (2013). ”Topikalitet i handledning.” ASLAs konferensvolym 11-12 maj 2012. Linköping: Linköpings universitet. (10 s)

Magnusson, Jenny. & Sveen, Hanna (2012) ”Handledningens vad, hur och varför - interaktionella mönster med fokus på röst.” Högre Utbildning. (16 s)

 

Publikationer

In: NU2018 - Det akademiska lärarskapet. : .

En central del i det akademiska lärarskapet är att handleda studenter som befinner sig på olika nivåer i sin utbildning. Det kan handla om doktorander på forskarutbildningsnivå, men i och med att en så stor andel studenter skriver ett, eller två, självständiga arbeten under sin utbildning, handlar det oftare om handledning av studenter på grundläggande eller avancerad nivå. Det finns ett antal studier, både nationellt och internationellt, som behandlar olika aspekter av handledning av studenters uppsatser, som exempelvis handledningsprocessen, handledarstilar, och handledares erfarenheter och behov (t.ex. Augustsson & Jaldemark, 2014; Baker, Cluett, Ireland, Reading, & Rourke, 2014; Berg, 2016; Carlson, Svensson, Johannson, & Montin, 2016; Eriksson & Gustavsson, 2016; Kamler & Thomson, 2014; Scholefield & Cox, 2016; Sveen & Magnusson, 2013; Todd, Smith, & Bannister, 2006; Wiggins, Gordon-Finlayson, Becker, & Sullivan, 2016).En aspekt av handledningsprocessen, som dock framför allt har diskuterats inom den forskning som finns om handledning på forskarutbildningsnivå, är att känslor och känslomässiga aspekter kan spela en viktig roll i handledning och för doktoranders skrivande (Cotterall, 2013; Doloriert, Sambrook, & Stewart, 2012; Sambrook, Stewart, & Roberts, 2008). En utgångspunkt i denna forskning är som regel att handledaren och doktoranden hinner etablera känslomässiga relationer i och med att en forskarutbildning pågår under flera år, och att det kan påverka skrivprocessen. Även inom forskning om skolelevers skrivande har betydelsen av känslor och värderingar framhållits, till exempel inom det forskningsfält där olika språkliga resurser för att värdera och uttrycka känslor analyseras utifrån ramverket appraisal (Martin & White, 2003). Denna forskning har till exempel visat att skolelevers texter värderas högre när språkliga resurser för att uttrycka värderingar och känslor används (Folkeryd, 2006).Men hur är det i handledning av studenter på grundutbildningsnivå? Vilka resurser och strategier knutna till känslor och värderingar används av studenter och handledare i handledningssamtal om självständiga arbeten? Med utgångspunkt i den befintliga forskningen är detta frågor som bör belysas närmare, och i denna presentation ämnar vi göra det ur två olika perspektiv. Det första perspektivet utgår från de bedömningsprocesser som hela tiden pågår i handledningsinteraktionen, och vi analyserar dessa utifrån begrepp som knyts till ramverket appraisal (Martin & White, 2003). Det andra perspektivet utgår från hur handledare och studenter kan använda känslor och känslomässiga uttryck som en typ av handledningsstrategi. Här utgör begreppen anticipated emotions och anticipatory emotions de huvudsakliga analysredskapen (Barsics, Van der Linden, & D'Argembeau, 2016, 219).Vårt paper har sin grund i ett pågående, tvärvetenskapligt projekt om självständighet i högre utbildning, där handledning har en central roll (http://www.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget? openagent&key=projekt_page_1446544810333 ). Det empiriska material presentationen bygger på, består av inspelad handledningsinteraktion, med handledare och studenter från lärarutbildning och journalistik, vid två svenska lärosäten. ReferenserAugustsson, G., & Jaldemark, J. (2014). Online supervision: a theory of supervisors’ strategic communicative influence on student dissertations. Higher Education, 67(1), 19-33.Baker, M.-J., Cluett, E., Ireland, L., Reading, S., & Rourke, S. (2014). Supervising undergraduate research: A collective approach utilising groupwork and peer support. Nurse Education Today, 34(4), 637-642.Barsics, C., Van der Linden, M., & D'Argembeau, A. (2016). Frequency, characteristics, and perceived functions of emotional future thinking in daily life. The Quarterly Journal of Experimental Psychology, 69(2), 217-233.Berg, D. (2016). Det självständiga arbetet - en plats för emancipation eller automation. Utbildning och lärande, 10(1), 94-108.Carlson, V., Svensson, P., Johannson, V., & Montin, S. (2016). Handledare, vägledare eller kontrollant? Utbildning och lärande, 10(1), 20-38.Cotterall, S. (2013). More than just a brain: emotions and the doctoral experience. Higher Education Research and Development, 32(2), 174-187.Doloriert, C., Sambrook, S., & Stewart, J. (2012). Power and emotion in doctoral supervision: Implications for HRD. European Journal of Training and Development, 36(7), 732-750.Eriksson, A., & Gustavsson, S. (2016). Krav, uppmaningar och frågor - en autoetnografisk reflektion över handledning av självständiga arbeten. Utbildning och lärande, 10(1), 70-87.Folkeryd, J. W. (2006). Writing with an attitude : appraisal and student texts in the school subject of Swedish. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.Kamler, B., & Thomson, P. (2014). Helping doctoral students write pedagogies for supervision. London ; New York: Routledge,.Martin, J. R., & White, P. R. (2003). The language of evaluation: Springer.Sambrook, S., Stewart, J., & Roberts, C. (2008). Doctoral supervision . . . a view from above, below and the middle! Journal of Further and Higher Education, 32(1), 71-84.Scholefield, D., & Cox, G. (2016). Evaluation of a model of dissertation supervision for 3rd year B.Sc. undergraduate nursing students. Nurse Education in Practice, 17, 78-85.Schreier, M. (2012). Qualitative Content Analysis in Practice. London & Thousand Oaks: SAGE.Sveen, H., & Magnusson, J. (2013). Handledningens vad, hur och varför: interaktionella mönster med fokus på röst. Högre Utbildning (2), 87-102.Todd, M. J., Smith, K., & Bannister, P. (2006). Supervising a social science undergraduate dissertation: staff experiences and perceptions. Teaching in Higher Education, 11(2), 161-173.Wiggins, S., Gordon-Finlayson, A., Becker, S., & Sullivan, C. (2016). Qualitative undergraduate project supervision in psychology: current practices and support needs of supervisors across North East England and Scotland. Qualitative Research in Psychology, 13(1), 1-19. 

FörfattarePubliceringsårÄmne
Jenny MagnussonMaria Zackariasson

Östersjö- och Östeuropaanknytning

Nej
2018

Institution/Centrumbildning

Historia och samtidsstudierKultur och lärandeLärarutbildningen
EtnologiSvenska

Forskarutbildningsområde

Historiska studier

Utbildningsvetenskapliga studier

Journal of Further and Higher Education 2018, : -.

Independence is a concept of scholarly interest in relation to higher education, especially when it comes to undergraduate projects. At the same time independence is characterised by a certain conceptual ambiguity, and, consequently, tends to be understood differently in different academic contexts, both nationally, internationally and interdisciplinary. Based on the existing research in the field, we see a need for more studies on how supervisors of undergraduate projects handle this conceptual ambiguity. The aim of this article is, thus, to examine how supervisors from two different education programmes, teacher education and journalism, in two different countries, Sweden and Russia, understand the concept of independence within higher education in connection with the supervision of undergraduate projects. The analysis is based on 12 focus-group interviews with supervisors at different universities in the two countries. In our results, we highlight and discuss seven different understandings of independence that were recurrent in our material and in which phases of the undergraduate project they were seen as most significant. Using Wittgenstein’s ideas on family resemblances, we conclude with a discussion of how the concept independence may be understood in relation to some associated concepts that are also significant within higher education.

FörfattarePubliceringsårÄmne
Jenny MagnussonMaria Zackariasson

Östersjö- och Östeuropaanknytning

Ja
2018

Institution/Centrumbildning

Historia och samtidsstudierKultur och lärande
EtnologiSvenska

Forskarutbildningsområde

Utbildningsvetenskapliga studier

In: . : .

Working in multidisciplinary research settings often contributes to raising questions around one’s own research practice and disciplinary traditions and habits. Why do we do things the way we do and how may an ethnological perspective contribute to seeing and understanding things in a different way than in other disciplines? This presentation will start from a multidisciplinary project on higher education, where researchers from journalism, Swedish and ethnology cooperate in collecting and analyzing material and also write articles together. The focus of the research project is undergraduate supervision, and in particular how the idea and ideal of student independence, expressed for instance in the Swedish Higher Education Ordinance, is understood and handled by supervisors in journalism and teacher education.In my presentation I will concentrate on one of the types of material we have collected within the project, namely recorded supervision sessions, and how this material may be used to examine the role of emotions in undergraduate supervision, particularly in relation to the ideal of student independence. The analysis of the material is based in a theoretical framework centered on the concepts affective practices, anticipated emotions and anticipatory emotions, and focuses on how the participating supervisors handled students’ expressions of fear and anxiety, joy and relief, as well as on how anticipated emotions could be used by the supervisors during the supervision. In the discussion I will also put my ethnological perspective in relation to how researchers from the other disciplines within the project approach the same material.

FörfattarePubliceringsårÄmne
Maria Zackariasson

Östersjö- och Östeuropaanknytning

Nej
2018

Institution/Centrumbildning

Historia och samtidsstudier
Etnologi

Forskarutbildningsområde

Historiska studier

Utbildningsvetenskapliga studier

In: . : .

FörfattarePubliceringsårÄmne
Jenny MagnussonMaria Zackariasson

Östersjö- och Östeuropaanknytning

Ja
2018

Institution/Centrumbildning

Historia och samtidsstudierKultur och lärandeLärarutbildningen
EtnologiSvenska

Forskarutbildningsområde

Historiska studierKritisk kulturteori

In: NERA 2018 - 46th CONGRESS Educational Research: Boundaries, Breaches and Bridges. Oslo : University of Oslo.

Title: “They shouldn’t work all by themselves!” Supervisors’ understandings of student independence in undergraduate projectsAuthors: Maria Zackariasson, professor, Södertörn University & Jenny Magnusson, lecturer, Södertörn UniversityThat independence is a concept of scholarly interest in relation to higher education, is evident within the research field on independent learning, as well as in research on supervision within higher education (eg Broad 2006; Cukurova et al 2017; Gurr 2010; Lau 2017; Lee 2008). That it also in other ways constitutes a significant concept within the academic context, is evident for instance in how independence in the Swedish Higher Education Ordinance is described as one of the main goals of higher education (Swedish Council for Higher Education 1993).At the same time, independence is characterized by a certain conceptual ambiguity, and, consequently, tends to be understood differently in different academic contexts, both nationally, internationally and interdisciplinary. This may pose a problem not least in relation to the supervision of undergraduate projects. In this paper we examine how supervisors understand the concept independence and how their understandings might influence their attitude to and practice of supervision of undergraduate projects. The analysis is based on focus group interviews with supervisors from two education programs, teacher education and journalism, in two countries, Sweden and Russia.In our findings we highlight and discuss several understandings of independence that were evident in our material, and in which phases of the undergraduate project these were regarded to be most significant. The theoretical framework for the paper connects to how a number of concepts that are central within higher education, such as criticality/critical thinking, learner autonomy and independent learning, tend to be characterized by conceptual ambiguity (cf Borg and Al-Busaidi 2012; Gardner 2007; Moore 2011). Using Wittgenstein’s ideas on family resemblances, we discuss how the concept independence may be understood in relation to such associated concepts (Wittgenstein 1958).The paper is of relevance to Nordic educational research through its focus on a concept that is rarely discussed and defined, even though it is most significant within higher education and for supervisors’ attitudes and didactic choices.ReferencesBorg, Simon, and Saleh Al-Busaidi. 2012. "Teachers’ beliefs and practices regarding learner autonomy." ELT Journal 66(3):283-92.Broad, James. 2006. "Interpretations of independent learning in further education." Journal of Further and Higher Education 30(2):119-43.Cukurova, Mutlu, Judith Bennett, and Ian Abrahams. 2017. "Students’ knowledge acquisition and ability to apply knowledge into different science contexts in two different independent learning settings." Research in Science & Technological Education:1-18.Gurr, Geoff. 2010. "Negotiating the "Rackety Bridge" — a Dynamic Model for Aligning Supervisory Style with Research Student Development." Higher Education Research & Development:81-92.Lau, Ken. 2017. "‘The most important thing is to learn the way to learn: evaluating the effectiveness of independent learning by perceptual changes." Assessment & Evaluation in Higher Education 42(3):415-30.Lee, Anne. 2008. "How are doctoral students supervised? Concepts of doctoral research supervision." Studies in Higher Education 33(3):267-81.Moore, Tim John. 2011. "Critical thinking and disciplinary thinking: a continuing debate." Higher Education Research & Development 30(3).Swedish Council for Higher Education 1993. "The Higher Education Ordinance" Ministry of Education and Research. Accessed 2017-04-11. https://www.uhr.se/en/start/laws-and-regulations/Laws-and-regulations/The-Higher-Education-Ordinance/.Wittgenstein, Ludwig. 1958. Philosophical investigations. Oxford: Basil Blackwell.

FörfattarePubliceringsårÄmne
Jenny MagnussonMaria Zackariasson

Östersjö- och Östeuropaanknytning

Ja
2018

Institution/Centrumbildning

Historia och samtidsstudierKultur och lärandeLärarutbildningen
EtnologiSvenska

Forskarutbildningsområde

-

In: Journalism education across borders. Moskva : .

FörfattarePubliceringsårÄmne

Gregory Goldenzwaig

Jan-Olof Gullö

Östersjö- och Östeuropaanknytning

Ja
2017

Institution/Centrumbildning

Samhällsvetenskaper
Journalistik

Forskarutbildningsområde

-

In: ECER 2016 Leading Education. : .

Since the Bologna Declaration in 1999, independence is a concept that has gained much importance in higher education. Within the Bologna cooperation, an overall European framework has been developed with general learning outcomes and competences for different examination levels. In this framework, independence is a central concept to describe progression. Concerning independence, the independent project on the undergraduate level, also called bachelor essay or degree project, has a special role in ensuring and maintaining the relevant learning outcomes (e.g. Prop. 2004/05, Prosser & Webb 1994), partly due to its pre-dominance as a means of assessing student performance (cf. Lillis 1999, Scott 1999, Turner 1999), and is therefore of special relevance here.Consequently, independence has become increasingly important in higher education in Europe, in steering documents as well as assessment criteria. Due to different epistemologies in, as well as between, countries (e.g. Fox 1994, Cadman 1997), the different understandings of independence are both varying and complex and needs to be further examined. The complexities and variations also stem from a general problem of implicitness rather than explicitness in higher education (e.g. Lillis 1999, Scott 1999, Turner 1999), for instance regarding independence.Independence is however a concept which could be understood in different ways in different contexts. Since independence appears to be a central concept in many steering documents on different levels it is reasonable that the higher education practice is influenced by how independence, as a concept, is understood and used. Ambiguities in how independence is understood and used in practice can lead to uncertainty and may even be a barrier to student exchange and hamper international comparability in accordance with the intentions of the Bologna Declaration. The aim of this paper is therefore to explore how the concept of independence is used in steering documents in different countries, Sweden and Russia more specifically, and by that capture different perspectives and meanings of the concept of independence.In this study, a substudy of a three-year research project, we focus on steering documents since the national and local steering documents form the legal basis for the practice of producing independent projects. The steering documents consist of learning outcomes, assessment criteria, instructions and descriptions concerning the independent project. All national and local steering documents relating to the independent project are collected in a corpus, and then analyzed and compared.The framework for our study is based on a socio-cultural and dialogical perspective (Bachtin 1981; Vygotskij 2001, Lea & Stierer 2000; Lillis 1997; 2003, Linell 2011), which proposes that learning and understanding develop in context, and that the role of language is important when it comes to constructing epistemologies and academic knowledge.Bachtin, M. (1981). The dialogic imagination: four essays. Austin: Univ. of Texas P.Cadman, K. (1997). Thesis writing for international students: A question of identity?. English for Specific Purposes, 16(1), 3-14.Fox, H. (1994). Listening to the World: Cultural Issues in Academic Writing. National Council of Teachers of English: Urbana, IL.Lea, M. R., & Stierer, B. (2000). Student writing in higher education: New contexts. Open University Press/Society for Research into Higher Education.Lillis, T. (1997). New Voices in Academia? The Regulative Nature of Academic Writing Conventions. Language and Education, 11(3), 192-207.Lillis, T. (1999). Whose common sense. I C. Jones, J. Turner. & BV Street (Eds.), Students writing in the university: Cultural and epistemological issues, 127-47.Lillis, T. (2003). Student Writing as 'Academic Literacies': Drawing on Bakhtin to Move from Critique to Design. Language and Education, 17(3), 182–199. Lillis, T. (1999). Whose common sense. I C. Jones, J. Turner. & BV Street (Eds.), Students writing in the university: Cultural and epistemological issues, 127-47. Linell, P. (2011). Samtalskulturer: Kommunikativa verksamhetstyper i samhället. Institutionen för kultur och kommunikation, Linköpings universitet.Prosser, M., & Webb, C. (1994). Relating the process of undergraduate essay writing to the finished product. Studies in Higher Education, 19(2), 125-138.Regeringens proposition 2004/05:162 (2005). Ny värld – ny högskola. Prop. 2004/05:162.Scott, M. (1999). Agency and subjectivity in student writing. In: Jones, Carys, Turner, Joan & Street, (Eds.). Students writing in the university: Cultural and epistemological issues (Vol. 8). John Benjamins Publishing.Turner, J. (1999). Academic literacy and the discourse of transparency. Students writing in the university: Cultural and epistemological issues. Amsterdam: John Benjamins, 149-160.Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.     

FörfattarePubliceringsårÄmne

Gregory Goldenzwaig

Jenny MagnussonJan-Olof Gullö

Östersjö- och Östeuropaanknytning

Ja
2016

Institution/Centrumbildning

Kultur och lärandeSamhällsvetenskaper
JournalistikSvenska

Forskarutbildningsområde

-

Status

Pågående

Projektledare

Jenny Magnusson
Lektor, Fil dr
Institutionen för kultur och lärande

Personer knutna till projektet

Jan-Olof Gullö
Lektor, Fil dr
Institutionen för samhällsvetenskaper

Maria Zackariasson
Professor, Professor
Institutionen för historia och samtidsstudier

Gregory Goldenzwaig


Gregory Goldenzwaig, Svenska institutet & Södertörns högskola

Mer information

Projektstart: 2016
Projektslut: 2019

Finansiär: Östersjöstiftelsen

Projektet har Östersjö- och Östeuropaanknytning: Ja

Information in English

Ämnen som projektet är knutet till

Institution/Centrumbildning som projektet är knutet till