Om Södertörns högskola / Personal

Christine Farhan

Christine Farhan

Avdelningsföreståndare

Professor

Institutionen för kultur och lärande

för del av Avd 4: Engelska

Kontaktuppgifter

Christine Farhan
Professor
Alfred Nobels allé 7
Södertörns högskola
Flemingsberg
Telefon: 08-608 41 06
PA 204d Primus

Avdelningsföreståndare för avdelning 2, engelska, estetiska lärprocesser, litteraturvetenskap

Jag föddes 1955 i Tyskland/Lübeck och läste litteraturvetenskap och American Studies i Berlin. 1981 flyttade jag till Sverige och kompletterade mina ämnesstudier med en ämneslärarexamen i tyska och engelska vid lärarhögskolan i Göteborg/Mölndal. 1987 påbörjade jag forskarutbildningen vid Stockholms universitet och disputerade 1992 med avhandlingen "Geniestreich, Lehrstück, Revolutionsgestammel. Zur Rezeption des Dramas "Marat/Sade" von Peter Weiss in der Literaturwissenschaft und auf den Bühnen der BRD, DDR und Schwedens". Därefter arbetade jag på tyska institutionen/Stockholms universitet som utländsk lektor. 1997 började jag min anställning som lektor i tyska vid Södertörns högskola. 2003 blev jag docent i tyska. Mellan 2006 och 2011 var jag utvecklingsledare för regional skolutveckling. Augusti 2011 anställdes jag som lektor i litteraturvetenskap och blev professor i litteraturvetenskap i november 2012.

Sedan 1997 har jag ingått i fyra olika forskningsprojekt finansierade av Östersjöstiftelsen:

 
1997 – 2001: Bilder i förvandling – om stereotyper i den interkulturella kontakten mellan Tyskland och Sverige. Projektledare: prof. Helmut Müssener. Deltagare: Birgitta Almgren,
Charlotta Brylla, Janina Gesche, Frank Michael Kirsch, Ursula Naeve Bucher. Mitt delprojekt handlade om kvinnofigurer i tysk och svensk populär samtidslitteratur. Resultaten finns dokumenterade i monografin: Von Powerfrauen und Superweibern. Frauenpopulärliteratur der 90er Jahre in Deutschland und Schweden, Huddinge 2003. Forskningstid: 50 % heltid i fyra år.

 
2002 – 2004: Den nya kvinnan mellan två sekelskiften. Projektledare: prof. Ebba Witt-Brattström. Deltagare: Kristina Fjelkestam, Claudia Lindén, Ursula Naeve Bucher, Antje Wischmann. Mitt delprojekt handlade om genusspecifik reception av svensk samtidslitteratur i Tyskland. Resultaten finns dokumenterade i monografin: Modernes Aschenputtel und Anti-James-Bond. Gender-Konzepte in deutschsprachigen Rezeptionstexten zu Liza Marklund und Henning Mankell, Huddinge 2005. Forskningstid: 50% heltid i tre år.

 
2005 – 2007: Modersfigurer i tyskspråkig och svensk nutidslitteratur. Projektledare: jag
själv. Resultaten finns dokumenterade i monografin: Frühling für Mütter in der Literatur? Mutterschaftskonzepte in deutschsprachiger und schwedischer Gegenwartsliteratur, Huddinge 2009. Forskningstid: 50 % heltid i tre år.

 
2008 – 2011: Familjen och den starka staten i ett Östeuropa/ Östersjöperspektiv: frigörelse eller tvång? Projektledare: doc. Helene Carlbäck. Deltagare: Ildiko Asztalos Morell, Yulia Gradskova, Maija Runcis, Ann Mari Sätre Åhlander. Mitt delprojekt: "Normativitet kring familjen i DDR i möte med förbundsrepubliken Tyskland.” Jag analyserade självbiografisk litteratur om återföreningsprocessen. Resultaten är
dokumenterade i fyra artiklar. Forskningstid: 35 % heltid i tre år, fördelade på 4 år. 

2016-2017: Berättandets praktiker i förskolan. Genom intervjuer med förskollärare och observationer på en förskola undersökte jag hur förskolebarn interagerar med berättelser och vilka praktiker för eget berättande de använder sig av. Projektet genomfördes med hjälp av forskningsmedel från lärarutbildningen på Södertörns högskola. Resultaten är dokumenterade i ”Berättandets praktiker i förskolan. Playing the story”. I: Ljung Egeland, Birgitta; Olin Scheller, Christina; Tanner, Marie; Tengberg, Michael (red.): Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Textkulturer. Karlstad 24-26 november 2016, SMDI 12, s. 119-137.

För närvarande ingår jag i projektet "The (dis-)connected refugee". Ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv undersöker jag flyktingars livsberättelser. Mitt fokus ligger på frågan hur flyktingar konstruerar sina livsberättelser för att skapa förtroende och tillit i framtiden. Projektet genomförs tillsammans med docent Heike Graf (projektledare, media- och kommunikationsvetare) som undersöker betydelsen av smarta telefoner och annan digital teknologi i samband med flykten (se projektbeskrivning här intill).