Jag är språkvetare, och anlägger oftast ett feministiskt och genusvetenskapligt perspektiv på mina forskningsfrågor. Min akademiska titel är professor och jag arbetar som lektor i svenska, vilket innebär att jag forskar och undervisar i ämnet svenska.

På senare år har jag framför allt intresserat mig för hur feminister använder språket för att driva sina frågor. Just nu håller jag på med två projekt: ett som handlar om feministisk broderiaktivism och ett som handlar om pronomenbruk i skolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Jag håller också på att avsluta ett projekt om hur samtalsmetoden Killmiddag kan skapa en mer inkluderande manlighet.

Min forskning har rört såväl nutida språkarbete - som när feminister använder det normkreativa pronomenet en i stället för man - som hur rösträttskvinnorna för hundra år sedan lärde sina medsystrar mötesteknik. Mina senaste publikationer har handlat om hur feministiska nyord som slidkrans och klittra kan vidga kvinnors sexuella handlingsutrymme. 

För en bredare publik har jag publicerat en handbok i hur vi kan tala och skriva jämställt, Jämställt språk(2008). Jag har skrivit en lärobok, Språk och kön (2007) tillsammans med två andra forskare: Eva Erson och Ann-Catrin Edlund, och ett kapitel om interaktion i metodboken Sociolingvistik i praktiken (2015).

Jag skriver språkkrönikor i Språktidningen och har skrivit två böcker om moderskap, Jag ska bli mamma(2001) och En mammas dagbok (2003). Jag har publicerat två historiska biografier. En om Axel Oxenstiernas dotterdotter, Agneta Horn - ett liv i trettioåriga krigets skugga (2015) och en om Sveriges första bråkiga feminist Sophie Sager: Jag måste, när ingen annan vill (2021).

Jag undervisar bland annat i språksociologi, kreativt skrivande och vetenskaplig teori och metod.