Om Södertörns högskola / Personal

David Thurfjell

Kontaktuppgifter

David Thurfjell
Professor
Alfred Nobels allé 7
Södertörns högskola
Flemingsberg
Telefon: 08-608 46 33
Fax: 08-608 43 60
F 1033 F-huset

Min forskning har empiriskt sett riktats mot tre områden: shiitisk islamism, pentekostal kristendom bland romer samt den svenska majoritetskulturens sekularitet. De två första av dessa områden har det gemensamt att de är religiösa väckelserörelser med inslag av starkt emotionellt laddade riter. Mina studier har huvudsakligen varit samtidsfokuserade.

Iransk shiaislam

Det hittills viktigaste resultatet av mitt intresse för shiitisk islamism är monografin Living Shi’ism: Instances of ritualisation among Islamist men in contemporary Iran (Brill, 2006). I denna presenteras och diskuteras en grupp iranska revolutionsgardister i Isfahan med fokus på rituellt vardagsliv så som det upplevdes av dessa aktivistiska män på gräsrotsnivå. Med utgångspunkt i intervjuer och fältobservationer diskuterar jag informanternas religiösa liv utifrån bland annat ett ritteoretiskt perspektiv. Kopplingen till auktoritets-strukturer, kroppslig erfarenhet och meningsskapande berörs speciellt. Eftersom informanterna följdes under fyra år tar boken också upp longitudinella förändringar i deras religiösa och politiska engagemang. Intresset för iransk shiism har också resulterat i ett antal artiklar med fokus på detta område. ”Do‘a-ye Komeil” (1997), ”Rit och identitet” (2002), ”Narcissismens segertåg” (2003) och ”The ambiguities of Islamism” (2009) samt ”Emotion and Self-Control” (2009) är alla sådana artiklar. För närvarande är jag projektledare för projektet Negotiating authority in contemporary Shiite thouight and practice i vilket sex forskare från Sverige, Norge och Danmark ingår. Min del av projektet är en etnografisk studie av karismatisk religiös auktoritet i Iran.

Muslimer i Europa 

Intresset för islam har också lett till ett antal artiklar som på ett ganska deskripivt sätt diskuterar muslimer, framför allt shiitiska sådana, i Europa. ”Shia”, 1999; ”Moderna möten”, 2003; ”Shiitisk islam” 2008; ”Ismailitisk islam” 2008 samt ”Daudi Bohri islam”, 2008, är exempel på sådana artiklar. ”The struggle to stay on the middleground”, 2010, diskuterar också muslimers situation i Europa, dock med en mer analytisk ansats. Samhälleligt utanförskap och religionens roll i hanterandet och artikulerandet av detta är ett intresse som går som en röd tråd genom allt det jag skrivit. 

Interreligiösa relationer

I detta sammanhang kan det nämnas att jag under en period också intresserade mig för studiet av inter-religiös dialog. Den religionsvetenskapliga ansatsen att förklara andras religiösa praktik utifrån ett givet västerländskt paradigm tycktes mig snarlik det försök att överbrygga paradigmatiska skillnader som kan finnas i religionsdialog. Mina försök att bena ut dessa frågor något ledde till en filosofisk exkurs som resulterade i några konferenspresentationer och texten “Possibility or proselytisation? Reflections on the prospect of bridging worldviews through dialogue in a multicultural Europe” (2008).

Romsk pingstväckelse

Kanske var det studiet av minoriteter och utanförskap som väckte mitt intresse för romer. Hur som helst så är det studiet av romsk karismatisk kristen väckelse som kommit att bli mitt andra empiriska huvudområde. Språnget från iransk shiaislam till romsk pingstkristendom kan tyckas långt och givetvis har det krävt en hel del inläsning att byta empiri på detta sätt. Dock motiveras detta av min övertygelse om att det är positivt att som religionshistoriker ha forskningsgrundad kunskap om fler än ett område. När det gäller pingstkristendom och islamism så finns dessutom flera beröringspunkter som gör att kunskap om det ena fältet kan bidra till förståelse för det andra. Till exempel handlar det i båda fallen om lekfolksdrivna väckelser med inslag av starkt emotionella riter. Det finns i båda fallen en tydlig politisk och eskatologisk fokus. Vidare har min forskning kring romsk pentekostalism i teoretiskt och metodologiskt hänseende varit en fortsättning på det jag gjorde i doktorsavhandlingen. I båda fallen har intervjuer och deltagande observation varit de främsta metodvägarna. Min forskning om den romska väckelsen har hittills resulterat i fyra artiklar, en monografi och en redigerad antologi. Artiklarna – ”Pentecostalism and the Roma: cultural compatibility and ethno-genesis” (2009), “The Performance of Identity: Universalist Christianity vs Romani Particularism in a Swedish Romani Community” (2010), ”Ritual, emotion and the navigation of the self” (2010) samt ”Testimonies of change: on individual Pentecostalism among the Kaale” (2011) – diskuterar den romska väckelsen på olika sätt. Jag ger i dessa artiklar utrymme för diskussioner som tangerar den analys som presenteras i monografin men som inte riktigt ryms inom denna, bland annat diskussioner om maktstrukturer inom de romska församlingarna samt en generell funktionalistisk analys av den romska väckelsen i stort. Monografin, Faith and revivalism in a Nordic Romani community: Pentecostalism among the Kaale Roma (I.B. Tauris, 2011), betraktar jag som min viktigaste vetenskapliga publikation efter avhandlingen. Baserat på ett längre fältarbete bland finska så kallade Kaale Romer i Sverige och Finland diskuterar jag här pingstväckelsens, och då särskilt de starkt emotionella riternas, roll i en samling informanters liv. Väckelsen sätts i samband med Kaale romernas tydliga marginalisering i samhället. Informanterna lever mitt emellan majoritetskulturens krav på integration och den romska gruppens krav på kulturell integritet. Då dessa krav tidvis är inkommensurabla behövs en plattform där den konflikt de skapar kan artikuleras, förklaras och uttryckas. Pingstkyrkan blir, enligt den argumentation jag för i boken, en sådan plats.

Den romska pingstväckelsen är ett globalt fenomen men trots detta finns ingen vetenskaplig bok som tar sig an att beskriva denna världsomspännande rörelse med ett helhetsgrepp. För att ändra på detta tog jag initiativ till och organiserade i november 2009 ett symposium i vilket trettio forskare från olika delar av världen samlades med syfte att producera en vetenskaplig antologi om den globala romska väckelsen. Symposiet är nu avklarat och vi har ett manus bestående av nitton artiklar som för närvarande är under bearbetning. Boken heter Romani Pentecostalism: Gypsies and Charismatic Christianity och jag är redaktör tillsammans med min brittiske kollega Adrian Marsh.

Religion bland sekulära svenskar

Jag har också inom ramen för ett forskningsprojekt studerat  religiositet och attityder till religion bland sekulära medelklasssvenskar utan organiserad religionstillhörighet. I detta projekt närmade jag mig religion inom en grupp som ligger betydligt närmre min egen personliga bakgrund än de iranier och romer jag tidigare skrivit om. Ett stort antal personer har intervjuats och med utgångspunkt i det som framkommit i dessa intervjuer skriver jag en rad artiklar samt monografin Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen (Molin & Sorgenfrei: 2015). Teman som tas upp i denna är sekularismen som självbild, välvilja gentemot buddhism och pinsamhetskänslor inför kristen innerlighet.

Metod och teori

Vad metod beträffar, arbetar jag alltså helst med intervjuer och fältarbeten. Jag är intresserad av religion så som detta kommer till uttryck hos vanliga människor i deras vardagsliv och därför är dessa metodvägar de mest lämpliga. Av denna anledning har min forskning också huvudsakligen haft ett samtidsperspektiv. Jag har ett brett teoretiskt intresse men i min forskning intar jag främst en position som står mellan sociologisk och hermeneutisk tradition. Jag har i det jag skrivit således medvetet försökt kombinera sociologiska perspektiv med syfte att blottlägga maktstrukturer med ansatsen att visa hur till exempel en religiös handling upplevs som meningsfull för de som praktiserar den. Jag betraktar förmågan att växla mellan olika teoretiska perspektiv som något av en religionsvetenskaplig dygd och har därför i min forskning strävat efter att öva upp en sådan förmåga. Studiet av religiösa emotioner har intresserat mig särskilt mycket och flera av mina publikationer, inklusive de två huvudverken, behandlar detta tema.