Modernt historiskt tänkande: från upplysningen till idag

Kunskap om historia, upplysningen och historietänkandets utveckling Efter dina studier har du tränat dina akademiska förmågor. Du har ett kritiskt perspektiv i läsning och producering av texter och har kunskaper om historia, upplysningen och historietänkandets utveckling. Läs om ämnets forskning

Ta del klassiska historiefilosofiska texter och intressanta diskussioner Kursen är utformad i anslutning till undervisande lärares egna forskningsintressen. Du får en god introduktion till några av de centrala frågeställningarna på forskningsfältet i stort. Läsning av klassiska historiefilosofiska texter varvas med studiet av bredare kulturella praktiker. Du för diskussioner som har sitt ursprung i skiftande attityder till det förflutna och till framtiden. Den största skillnaden mellan studier på grundnivå och nu är att du har större kvar på självständighet samt att det är mer avancerade seminarietexter. Arbetssätt Du har cirka två till fyra timmar lärarledd tid per vecka. Undervisningen sker främst av seminarier och du examineras genom aktivt seminariedeltagande och skrivuppgifter.

Lär dig om hur vår tids uppfattning av begreppet historia kom till Kursen behandlar det moderna historiebegreppets och historietänkandets utveckling och förvandlingar från upplysningen till idag. När vi idag tänker på historien tänker vi oss gärna en process av kontinuerlig förändring. Inom historievetenskaperna studerar man denna process med avseende på dess drivkrafter och resultat. Det som vi avser med historia, är däremot ett relativt sent tankesätt, knappt 300 år gammalt. Idén om att mänskliga drivkrafter och attityder förändras över tid, och att samhällen kan rangordnas utifrån hur långt de har framskridit kulturellt och moraliskt, slog igenom på allvar under den period vi kallar för upplysningen. Det gav, från 1700-talet och framåt, ideologiskt understöd både åt kolonialismen och åt den moderna historievetenskapens framväxt. Kursen ingår i området Historiska studier. Där samverkar ämnena arkeologi, etnologi, historia, idéhistoria och religionsvetenskap. Det innebär att kursen läses av studenter som har olika huvudområden. Den mångvetenskapliga miljön bidrar till att bredda dina historiska och kulturvetenskapliga perspektiv. Syftet är att du ska känna dig trygg i mål, metoder och forskningstraditioner i ditt huvudområde, och även i angränsande forskningsområden.