Vad ingår?

Ett program anpassat efter dina intressen

På Genusvetarprogrammet läser du tre terminer genusvetenskap, ett valfritt breddningsämne, samt en avslutande termin där du kan göra praktik. Du får en sammanhållen studiegång som leder till en kandidatexamen i Genusvetenskap. Ditt breddningsämne ger dig dessutom spetskompetens inom ytterligare ett valt fördjupningsområde.

Det första året läser du Genusvetenskap A och B. Det ger dig en bred orientering inom genusvetenskaplig teori och metod, förbättrar dina analytiska färdigheter och din förmåga att undersöka och förstå din omvärld. B-kursen avslutas med att du skriver uppsats i ett valfritt genusvetenskapligt område.

På Genusvetarprogrammets andra år läser du ett valfritt breddningsämne. I samråd med dina lärare väljer du vad du vill läsa, och har platsgaranti på något av sex valbara ämnen: historia, medie- och kommunikationsvetenskap, sociologi, statsvetenskap, pedagogik och miljövetenskap (sam-nat). Om du vill kan du även studera utomlands under det här året.

Under det tredje och sista året läser du först Genusvetenskap C, där du får fördjupad teoretisk och metodologisk kunskap och skriver ett självständigt vetenskapligt arbete – din kandidatuppsats.

Den sista terminen lär dig praktiskt förändringsarbete och förbereder dig för yrkeslivet. Du lär dig utrednings- och projektarbete, och får möjlighet att göra praktik. Genom praktiken får du reella yrkeserfarenheter och kontakter med framtida möjliga arbetsgivare, något som stärker framtida yrkesmöjligheter.

Termin 1

Genusvetenskap A, 30hp

Termin 2

Genusvetenskap B, 30hp

Termin 3

Breddning inom valt huvudområde, A-kurs, 30hp

Termin 4

Breddning inom valt huvudområde, B-kurs, 30hp

Termin 5

Genusvetenskap C, 30hp

Termin 6

Kvalificerad utredningsmetodik och projektarbete med genusvetenskaplig inriktning, 30hp

Arbetssätt

Programmet ges på campus och innefattar ungefär 6–8 timmar lärarledd tid per vecka. Undervisningen sker huvudsakligen i form av föreläsningar och seminarier, samt genom gästföreläsningar och studiebesök. Den vanligaste formen av examination är hemskrivningar. Salstentamen, rapportskrivande och liknande kan också förekomma.

Vanligen läser du tillsammans med 10–20 studenter, men arbetar även i mindre arbetsgrupper.