Litteraturvetenskap B med skapande svenska, 30 högskolepoäng

Giltig fr.o.m.:	VT2021
Giltig t.o.m.:	HT2021
Beslutsdatum:	2020-11-25
Beslutad av:	Ämnesrådet för litteraturvetenskap

Delkurs 1, Periodstudier, Classics of Gothic Literature

SW = available as pdf on the SH StudyWeb, “Studiewebben”

Compulsory primary literature – see under the heading “Links” below

Beckford, W., Vathek (1782)

Le Fanu, Carmilla (1872)

Lewis, M., The Monk (1796)

Poe, E. A., “The Black Cat” (1843)

Poe, E. A., Narrative of A. Gordon Pym (1838)

Polidori, W., The Vampire (1819)

Radcliffe, A., “On the Supernatural in Poetry” (1802/1826) SW

Radcliffe, A., The Italian (1797)

Shelley, M., Frankenstein (1818)

Walpole, H., The Castle of Otranto (1764)

Compulsory secondary literature

Blakemore, Steven, “Matthew Lewis’s Black Mass: Sexual, Religious Inversion in The Monk”, Studies in the Novel 30 (1998): 521–539 SW

Botting, F., Gothic, 2nd ed., London, Routledge, 2014 intro + ch. 2, p 1-40; part of ch. 4: 57-73. (E-book SH library)

Fitzgerald, Lauren, “Female Gothic and the Institutionalization of Gothic Studies” in Wallace, D. & A. Smith (ed.), The Female Gothic. New Directions, Basingstoke, Palgrave Macmillan, 2009 p. 1-12. (E-book SH library).

Fox, René, “Carmilla and the Politics of Indistinguishability”, in Joseph Sheridan Le Fanu Carmilla: A Critical Edition, Ed. And introduction by Kathleen Costello-Sullivan, Irish studies, Syracuse University Press 2013. (SW)

Garrett, John, “Ending in Infinity: William Beckford's Arabian Tale”, Eighteenth-Century Fiction 5 (1992): 15-34 SW

Haggerty, G. E., Queer Gothic, Urbana & Chicago, University of Illinois Press, 2006, 63–83 (SW).

Halberstam, J. “Making Monsters” Mary Shelley’s Frankenstein, in Halberstam, Judith, Skin shows: Gothic horror and the technology of monsters, Duke Univ. Press, Durham, 1995 (E-Book SH library)

Hogle, Jerrold E. On Radcliffes the Italian, in Townshend, Dale & Wright, Angela, Ann Radcliffe, Romanticism and the Gothic, Cambridge University Press, New York, 2014, (SW)

Goddu, Theresa, “American Gothic” in Spooner, C. & E. McEvoy (ed.), The Routledge Companion to Gothic, London, Routledge, 2007 (E-book SH library)

Kosofsky Sedgwick, Eve, “The Character in the Veil: Imagery of the Surface in the Gothic Novel”, PMLA 96 (1981), 255–270 SW

Lindén, Claudia & Ruin, Hans, “The Vampire, the Undead and the Anxieties of Historical Consciousness” in Ethos of History, ed. Stefan Helgesson and Jayne Svenungsson Berghain, London 2018 (SW)

Miles, Robert, “’Mother Radcliffe’ and the Female Gothic” in Wallace, D. & A. Smith (ed.), The Female Gothic. New Directions, Basingstoke, Palgrave Macmillan, 2009 p. 1-12. (E-book SH library), s. 42-59

Rowe, Samuel, “Beckford’s Insatiable Caliph: Oriental Despotism and Consumer Society”, Eighteenth-Century Studies 52 (2019): 183–199 SW

Twitchell, J. B., Living Dead. A Study of the Vampire in Romantic Literature, Durham, Duke University Press, 1981 (p. 39-49; 103-115), (E-book SH library)

Wallace, D. & A. Smith (ed.), The Female Gothic. New Directions, Basingstoke, Palgrave Macmillan, 2009 p. 1-12. (E-book SH library)

Links

Le Fanu, S., Carmilla (1872) http://www.gutenberg.org/files/37174/37174-h/37174-h.htm (or SW)

Lewis, M., The Monk (1796) http://www.gutenberg.org/ebooks/601

Poe, E. A., Narrative of A. Gordon Pym (1838) http://www.gutenberg.org/ebooks/2149

Polidori, W., The Vampire (1819) http://www.gutenberg.org/ebooks/6087

Radcliffe, A., On the Supernatural in Poetry (1802/1826) SW

Shelley, M., Frankenstein (1818) http://www.gutenberg.org/ebooks/84

Walpole, H., The Castle of Otranto (1764) http://www.gutenberg.org/ebooks/696

Delkurs 2, Författarskapsstudier, Selma Lagerlöf

Skönlitterära texter av Selma Lagerlöf

Antikrists mirakler (1897)

En herrgårdssägen (1899)

Gösta Berlings saga (1891)

Kejsarn av Portugallien (1914)

Filmer baserade på Selma Lagerlöfs romaner

Victor Sjöströms filmatisering av Körkarlen 1921 (tillgänglig online: https://www.youtube.com/watch?v=D6QTApgJT4E [2020–11–17])

Mauritz Stillers filmatisering av Herr Arnes penningar 1919 (att hyra på sfanytime.se)

Inspelningar av Selma Lagerlöf och hennes texter

Selma Lagerlöf tackar för uppvaktningen på 80-årsdagen 1938,

https://litteraturbanken.se/ljudochbild/forfattare/lagerlofs/

Selma Lagerlöfs tal vid Nobelbanketten 1909, https://www.youtube.com/watch?v=cUjuMawr3d8

Selma Lagerlöf läser ur Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige,

https://litteraturbanken.se/ljudochbild/forfattare/lagerlofs/

Sekundärlitteratur

Bergenmar, Jenny. Förvildade hjärtan. Livets estetik och berättandets etik i Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga (Stockholm: Symposion, 2003), s. 9–58 (tillgänglig online http://litteraturbanken.se/txt/lb8898615/lb8898615.pdf [2020–03–17]).

Bergenmar, Jenny. “Between Wärmland and the world. A comparative reception history of Selma Lagerlöf”, i Swedish Women’s Writing on Export: Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century, red. Yvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson & Birgitta Johansson Lindh (Göteborg: LIR, 2019), s. 263–320.

Granath, Sara. ”Föreställningar om fröken Lagerlöf själv”, i Spår och speglingar, red. Maria Karlsson & Louise Vinge (Hedemora: Gidlunds, 2011), s. 258–284 (läsex).

Karlsson, Maria. ”Biografiska legender från Bowie till Lagerlöf. Fans, läsare och författare i fiktion och verklighet”, i Fiktion och verklighet. Mångvetenskapliga möten (Göteborg och Stockholm: Makadam förlag, 2016), s. 45–71 (läsex).

Karlsson, Maria. Känslans röst. Det melodramatiska i Selma Lagerlöfs romankonst

(Stockholm: Symposion, 2002). Diss., s. 51–84 (läsex).

Kullgren, Carina. ”Jan i Skrolycka – en far i fiktiv gestaltning”, i I Selma Lagerlöfs värld: fjorton uppsatser, red. Maria Karlsson och Louise Vinge (Eslöv: Symposium, 2005), s. 210–239 (läsex).

Nordlund, Anna. ”Pionjärförfattare på mediemarknaden: Selma Lagerlöfs författarskap i film och radio”, i Presshistorisk årsbok (Stockholm: Föreningen pressarkivets vänner 2016), s. 91–105 (pdf på studiewebben

Nyblom, Andreas. ”Varumärket Selma Lagerlöf: Jubileet som populärhistoriskt mediesystem 1900/2000” i Historisk tidskrift för Finland, 2010:1, s. 70–91 (open access via Söderscholar).

Smedberg Bondesson, Anna. Gösta Berling på La Scala: Selma Lagerlöf och Italien, (Göteborg-Stockholm: Makadam, 2018), s. 82-90 och 99-114 (läsex).

Stenberg, Lisbeth. En genialisk lek: kritik och överskridande i Selma Lagerlöfs tidiga författarskap (Göteborg: Göteborgs universitet, 2001). Diss., s. 215–233 (läsex).

Wijkmark, Sofia, Hemsökelser: gotiken i sex berättelser av Selma Lagerlöf (Karlstad: Karlstad universitet 2009) Diss., s. 29–34; 87–135 (tillgänglig online: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3787 [2020–03–17])

Referenslitteratur

Bohlin, Anna. Röstens anatomi: läsningar av politik i Elin Wägners Silverforsen, Selma Lagerlöfs Löwensköldtrilogi och Klara Johansons Tidevarvskåserier (Umeå: h:ström 2008).

Bonnevier, Katarina. Behind straight curtains: towards a queer feminist theory of architecture (Stockholm: Kungliga tekniska högskolan, 2007) Diss.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-4295

Borgström, Eva. Berättelser om det förbjudna: begär mellan kvinnor i svensk litteratur 1900-1935 (Göteborg: Makadam, 2016), s. 7–22 (open access online via Söderscholar).

Claesson Pipping, Git och Tom Olsson. Dyrkan och spektakel. Selma Lagerlöfs framträdanden i offentligheten i Sverige 1909 och Finland 1912 (Stockholm: Carlsson, 2010), s. 9–12, 33–66 (läsex).

Dirke, Karin. ”Fågelkärlek i det nittonde århundradet”, i Utopin i vardagen: sinnen, kvinnor, idéer. En vänbok till Elisabeth Mansén, red. Jenny-Leontine Olsson, Ylva Söderfeldt, Anna Ohlsson & Jonas Ellerström (Lund: ellerströms, 2014), s. 109–128 (pdf på studiewebben).

Florin, Bo. Den nationella stilen: studier i den svenska filmens guldålder (Stockholm: Stockholms universitet, 1997). Diss., s. 85–107; 160–182 (läsex).

Hammargren, Erik. Från alpromantik till hembygdsromantik. Natursynen i Sverige från 1885 till 1915, speglad i Svenska turistföreningens årsskrifter och Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (Lund: Gidlunds, 2006), s. 329–350 (läsex).

Holm, Birgitta. Selma Lagerlöf och ursprungets roman (Stockholm, Norstedts 1984).

Kåreland, Lena. ”Selma Lagerlöf, det stora undantaget”, i Rätten till ordet: en kollektivbiografi över skrivande Stockholmskvinnor 1880-1920, red. Boel Englund & Lena Kåreland (Stockholm: Carlsson 2008), s. 237–276 (läsex).

Lagerroth, Ulla-Britta. Körkarlen och Bannlyst: motiv- och idéstudier i Selma Lagerlöfs 10-talsdiktning (Stockholm: Bonniers 1963).

Lagerlöf, Selma. Du lär mig att bli fri: Selma Lagerlöf skriver till Sophie Elkan, urval och kommentarer av Ying Toijer-Nilsson (Stockholm: Bonnier i samarbete med Selma Lagerlöf-sällskapet 1992).

Leffler, Yvonne. I skräckens lustgård: skräckromantik i svenska 1800-talsromaner (Göteborg: Göteborgs universitet, 1991). Diss. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/12524

Ljung Svensson, Ann-Sofi. Jordens dotter. Selma Lagerlöf och den tyska hembygdslitteraturen (Göteborg/Stockholm, 2011).

Lönngren, Ann-Sofie, ”Kampen om ’människan’. Några nedslag i skildringen av romer i svensk litteratur efter 1880.” Multiethnica 38, 2018, 14–18

Lönngren, Ann-Sofie. “Trolls!! – Folklore, Literature and ‘Othering’ in the Nordic Countries,” i Rethinking National Literatures and the Literary Canon in Scandinavia, red. Ann-Sofie Lönngren, Dag Heede, Anne Heith och Heidi Grönstrand (Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing, 2015), s. 205–230

Munck, Kerstin. ”Makt, sexualitet och gränsöverskridanden hos Selma Lagerlöf. Exemplet Dunungen” ”, i I Selma Lagerlöfs värld: fjorton uppsatser, red. Maria Karlsson och Louise Vinge (Eslöv: Symposium, 2005), s. 131–142 (läsex)

Nordlund, Anna, Selma Lagerlöfs underbara resa genom den svenska litteraturhistorien 1891-1996 (Eslöv: Symposion, 2005).

Nordlund, Anna. Selma och filmen: om stumfilmens glansdagar (Sunne: Mårbacka förlag, 2016).

Nordlund, Anna och Bengt Wanselius. Selma Lagerlöf: Sveriges modernaste kvinna. (Stockholm: Bokförlaget Max Ström, 2018).

Nordlund, Anna. Litteraturvetenskaplig analys genom hundra år: åtta sätt att läsa Gösta Berlings saga (Stockholm: Liber 2008).

Palm, Anna-Karin. "Jag vill sätta världen i rörelse." En biografi över Selma Lagerlöf. (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2019).

Re-mapping Lagerlöf. Performance, Intermediality, and European Transmissions, red. Helena Forsås-Scott, Lisbeth Stenberg och Bjarne Thorup Thomsen (Nordic Academic Press, 2014).

Selma Lagerlöf och kärleken, red. Karl Erik Lagerlöf (Hedemora: Gidlunds 1997).

Wijkmark, Sofia. ”Trollen i Selma Lagerlöfs ’Bortbytingen’ och John Ajvide Lindqvists ’Gräns’”, i Spår och speglingar, red. Maria Karlsson & Louise Vinge (Hedemora: Gidlunds, 2011), s. 344–361

Delkurs 3, Tematiska studier, Samkönat begär och könsöverskridanden i svensk prosa efter 1880

Texter märkta med (L) finns tillgängliga som läsex i pärm i bibliotekets daglånerum.

Texter märkta (SW) finns uppladdade på Studiewebben.

Övriga texter finns tillgängliga på bibliotek och i bokhandlar.

Skönlitteratur

Boye, Karin (1934), Kris (eller senare upplaga), 258 s. (tillgänglig via litteraturbanken.se)

Gardell, Jonas (2012), Torka aldrig tårar utan handskar I (eller senare upplaga), 291 s.

Kerfstedt, Amelia (1902), Reflexer (eller senare upplaga), ca 230 s.

Levén, Eli (2010), Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats (eller senare upplaga), 157 s.

Martin, Bengt (1968), Sodomsäpplet (eller senare upplaga), ca 250 s.

Roos, Mathilda (1884), “Den första kärleken” i Två berättelser om kärlek (Stockholm: Normal förlag, 2006), s. 15-38 (L)

Stéenhoff, Frida (1911), ”En sällsam historia” i Blott ett annat namn för ljus. Tre texter av Frida Stéenhoff (Stockholm: Rosenlarv förlag, 2007), s. 31-55 (L)

Stenberg, Birgitta (1981), Kärlek i Europa (Stockholm: Bonnier), ca 100 sidor enligt lärarens anvisningar (L)

Strindberg, August (1884), ”Dygdens lön, Giftas I”, i Giftas I-II, August Strindbergs samlade verk 16, red. Ulf Boëthius (Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1982), s. 31-61 (L)

Strindberg, August (1886), ”Den brottsliga naturen, Giftas II”, i Giftas I-II, August Strindbergs samlade verk 16, red. Ulf Boëthius (Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1982), s. 220-230 (SW)

Strindberg, August (1887), En dåres försvarstal, August Strindbergs samlade verk 25, red. Göran Rossholm (Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1999), s. 219-262 (L)

Svedberg, Annakarin (1962), Vingklippta (eller senare upplaga), 235 s.

Suber, Margareta (1932), Charlie (eller senare upplaga), ca 100 s.

Zahle, Vilhelmina (1890), “Också en kärlekshistoria” i Två berättelser om kärlek (Normal förlag, Stockholm, 2006), s. 39-95 (L)

Sekundärlitteratur

Ambjörnsson, Fanny (2016), Vad är queer? (Stockholm, Natur och kultur), s. 18-44

Andersson, Maria (2010), ”Efterord” i Amelia Kerfstedt, Reflexer (Stockholm: Rosenlarv förlag), s. 244-255 (SW)

Bergdahl, Liv Saga (2010), Kärleken utan namn. Identitet och (o)synlighet i svenska lesbiska romaner, ca 100 sidor enligt lärarens anvisningar (open access online via Söderscholar)

Björklund, Jenny (2014), Lesbianism in Swedish literature. An ambigous affair (Basingstoke: Palgrave Macmillan), s. 57-98 (open access online via Söderscholar)

Borgström, Eva (2016), Berättelser om det förbjudna: begär mellan kvinnor i svensk litteratur 1900-1935 (Göteborg: Makadam), ca 50 sidor enligt lärarens anvisning (open access online via Söderscholar)

Borgström, Eva (2008), Kärlekshistoria. Begär mellan kvinnor i 1800-talets litteratur (Stockholm, Kabusa böcker), s. 185-240 (L)

Helgesson, Paulina (2000). ”Karin Boye och de postuma bortförklaringarna” i lambda nordica 6, nr. 4, s. 6–22 (tillgänglig via www.lambdanordica.se)

Holmqvist, Sam (2017), Transformationer: 1800-talets svenska translitteratur genom Lasse-Maja, C. J. L. Almqvist och Aurora Ljungstedt (Göteborg: Makadam Förlag), s. 204-233 (open access online via Söderscholar)

Holmqvist, Sam (2016), ”Att skriva transhistoria. Cisnormativitet och historiens könsöverskridare”, Tidskrift för genusvetenskap 37, nr. 4, s. 31-50 (open access online via Söderscholar)

Lönngren, Ann-Sofie (2012). “Queer ekokritik – exemplet Strindberg” i Katri Kivilaakso, Ann-Sofie Lönngren & Rita Paqvalén (red.) Queera läsningar. Litteraturvetenskap möter queerteori (Stockholm, Rosenlarv förlag), s. 202-225 (L)

Rosenberg, Tiina (2010), ”Introduktion” i Amelia Kerfstedt, Reflexer (Stockholm: Rosenlarv förlag), s. 5-8 (SW)

Rosenberg, Tiina (2005), ”Introduktion” i Könet brinner! Judith Butler. Texter i urval av Tiina Rosenberg (Stockholm, Natur och kultur), s. 7-34

Rosenberg, Tiina (2002), Queerfeministisk agenda (Stockholm: Atlas), s. 117-129 (SW)

Warburton, Timothy (2014). From AIDS to Assimilation: Representations of Male Homosexuality in Swedish Literature. Diss. (University of Washington), ca 100 sidor enligt lärarens anvisningar (open access online: (https://digital.lib.washington.edu/researchworks/handle/1773/27582)

Wennerscheid, Sophie (2018), “A Queer Way of Loving’: Sexual Reorientation and Gender Identity Transition in Contemporary Swedish Literature”, i DiGeSt. Journal of Diversity and Gender Studies 5, nr. 2, s. 63-82 (open access online via Söderscholar)

Delkurs 4, B-uppsats

Texter märkta med (L) finns tillgängliga som läsex i pärm i bibliotekets daglånerum.

Texter märkta (SW) finns uppladdade på Studiewebben.

Almqvist, Carl Jonas Love (1834), ”Drottningens juvelsmycke” i Törnrosens bok. Duodesupplagan. Band IV. Drottningens Juvelsmycke, Samlade Verk, bd 6, red. Lars Burman (Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet, 2002) (tillgänglig via litteraturbanken.se)

Borgström, Eva (2008), Kärlekshistoria. Begär mellan kvinnor i 1800-talets litteratur (Göteborg: Kabusa), ca 50 sidor enligt lärarens anvisning (L)

Burman, Lars (2002), ”Inledning” i Törnrosens bok. Duodesupplagan. Band IV. Drottningens Juvelsmycke, Samlade Verk, bd 6, red. Lars Burman (Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet) (tillgänglig via litteraturbanken.se)

Burman, Lars (2001), ”Tal, skrift och vältalighet i Drottningens Juvelsmycke”, Carl Jonas Love Almqvist – diktaren, debattören, drömmaren, Almqviststudier, bd 3, red. Lars Burman (Hedemora: Gidlunds), s. 221–247 (L)

Cavallin, Anna (1998), ”Androgynens kön – en feministisk läsning av C.J.L. Almqvists Drottningens Juvelsmycke”, Tidskrift för litteraturvetenskap 28, nr. 1, s. 3–24 (tillgänglig online via soderscholar)

Delville, Michel; Ben De Bruyn & Sascha Bru (red.) (2016), Literature now: key terms and methods for literary history (Edinburgh: Edinburgh University Press), ca 30 sidor enligt lärarens anvisningar (L)

Holmqvist, Sam (2017), Transformationer: 1800-talets svenska translitteratur genom Lasse-Maja, C.J.L. Almqvist och Aurora Ljungstedt (Göteborg: Makadam), s. 109–153 (tillgänglig online via soderscholar)

Kukkonen, Tiina (2018), “Geometry of Quadrangles in Almqvist’s The Queen’s Tiara” i Bridges 2018: Bridges Stockholm, red. E. Torrence, B. Torrence, C. H. Séquin & K. Fenyvesi (Phoenix: Tessellations Publishing), s. 265–272 (tillgänglig online på https://archive.bridgesmathart.org/2018/bridges2018-265.pdf)

Mälhammar, Åsa (2010), ”Maskens typologi i Drottningens juvelsmycke” i Dramatikern Almqvist, red. Anders Burman, Roland Lysell & Jon Viklund (Hedemora: Gidlunds), s. 192–204 (SW)

Persson, Anders (1998), ”Försonarn vid sitt bröst, en stjernkrönt Qvinna”. Jungfru- och moderstematiken hos C.J.L. Almqvist och P.D.A. Atterbom (Skellefteå: Norma), ca 30 sidor enligt lärarens anvisningar (L)

Reis, Mikael van (1992), ”En mask för hjärtat – Tintomara defigurerar” i Res publica 22, s. 117–138 (tillgänglig online via soderscholar)

Staberg, Jakob (2018), ”Kärlekens hemlighet eller Smycket i Drottningens juvelsmycke”, i Almqvistvariationer: receptionsstudier och omläsningar, red. Anders Burman & Jon Viklund (Göteborg: Makadam), s. 61–79 (SW)

Svedjedal, Johan (2004), ”Almqvist och namnen. En studie i litterär onomastik” i Samlaren 125, s. 52–77 (tillgänglig online via soderscholar)