Sociologi B, 30 högskolepoäng

Moment 1: Klassisk och modern sociologisk teori

Böcker (obligatorisk läsning)

Ritzer, George, och Stepnisky, Jeffrey (2015). Sociologisk teori. Malmö: Liber.

Följande kapitel/sidor:

kap. 2, s. 41–67 – Marx

kap. 3, s. 68–95 – Durkheim

kap. 4, s. 96–132 – Weber

kap. 5, s. 133–156 – Simmel

kap. 7, s. 197–216 – Strukturfunktionalism, systemteori och konfliktteori (delarna om strukturfunktionalism)

kap. 12, s. 360–398 – Nutida feministisk teori

kap. 13, s. 419 samt 424–432 – Integreringen av mikro–makro och aktör–struktur (delkapitlet ”Integreringen av mikro–makro”, delarna om Bourdieu)

kap. 14, s. 452–456 – Nutida teorier om modernitet (delkapitlet ”Förintelsen och den flytande moderniteten”)

kap. 15, s. 476–479 – Globaliseringsteori (delkapitlet ”Kulturell konvergens”, om Ritzers McDonaldiseringstes)

Tarde, Durkheim och Weber (2012). Tre klassiska texter. Göteborg: Korpen koloni.

Följande delar/sidor:

Émile Durkheim, ”Sociologins metodregler”, s. 63–82 och 126–151.

Max Weber, ”Samhällsvetenskapernas objektivitet”, s. 261–273.

Weber, Max (1978). Den protestantiska etiken och kapitalismens anda. Lund: Argos. Utdrag ur boken, s. 7–43, 73–87.

Artiklar/kapitel (obligatorisk läsning) – finns på Studiewebben

Addams, Jane (1896). “A Belated Industry”, American Journal of Sociology volym 1 nr 5, s. 536–550.

Bauman, Zygmunt (1989). ”Modernity and the Holocaust”, i Calhoun, Craig J. (red.) (2002). Contemporary sociological theory. Oxford: Blackwell Publishers. Utdrag ur kapitlet, s. 510–520 och 524–527.

Bourdieu, Pierre (1974). ”Haute couture och fin kultur”, s. 213–223 i Bourdieu, Kultur och kritik: Anföranden (1992). Göteborg: Daidalos.

Bourdieu, Pierre (1979). ”Distinktionen”, i Bourdieu, Kultursociologiska texter (1993). Stockholm: B. Östlings bokförlag Symposion. Utdrag ur kapitlet, s. 289–296.

Bourdieu, Pierre (1983) ”The forms of capital”, s. 46–58 i Halsey, A. H. (red.) Education: Culture, economy, and society (1997). Oxford: Oxford University Press.

Collins, Randall (2004). Interaction ritual chains. Princeton: Princeton University Press. Utdrag ur kapitel 1, ”The program of Interaction Ritual Theory” (s. 3–9, 16–25, 33–46).

Collins, Randall (2008). Den sociologiska blicken: Att se bortom det uppenbara. Lund: Studentlitteratur. Utdrag, s. 54–68.

Durkheim, Émile (1893). ”Arbetsdelningen i samhället”. Fronesis nr 58–59 (2018), s. 33–42.

Durkheim, Émile (1897/1983). Självmordet. Lund: Argos. Utdrag, s. 208–220.

Durkheim, Émile (1912). ”The elementary forms of religious life”, s. 63–71 i Farganis, James (red.) (2010). Readings in social theory: The classic tradition to post-modernism. 6th ed. Boston: McGraw-Hill.

Marx, Karl och Friedrich Engels (1848/1986). ”Borgare och proletärer”, s. 11–27 i Kommunistiska manifestet. Stockholm: Arbetarkultur.

Marx, Karl (1894/1973). Kapitalet: Kritik av den politiska ekonomin. Bok 3, Den politiska ekonomins totalprocess. Lund: A-Z. Kapitel 52, ”Klasserna”, s. 784–785.

Merton, Robert (1949). ”Manifest and Latent Functions”, s. 523–530 i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical Sociological Theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell.

Oesch, Daniel (2013). ”The class basis of the cleavage between the New Left and the radical right: An analysis for Austria, Denmark, Norway and Switzerland”, s. 31–51 i Rydgren, Jens (red.) Class politics and the radical right. London: Routledge.

Ritzer, George (2011). The McDonaldization of Society. Thousand Oaks: Pine Forge Press. Utdrag ur boken, s. 14–27.

Simmel, Georg (1908). ”Främlingen”, s. 149–155 i Simmel (2013), Hur är samhället möjligt? – och andra essäer. Göteborg: Korpen.

Simmel, Georg (1908), ”The Isolated Individual and the Dyad”, i Simmel (1950), The Sociology of Georg Simmel. Glencoe: The Free Press. Utdrag från kapitlet, s. 118–128, 135–142.

Skeggs, Beverley (2000). Att bli respektabel: Konstruktioner av klass och kön. Göteborg: Daidalos. Utdrag, s. 119–132.

Weber, Max (1921–1922/1983). Ekonomi och samhälle: Förståendesociologins grunder. 1, Sociologiska begrepp och definitioner. Ekonomi, samhällsordning och grupper. Lund: Argos. Tre utdrag ur boken: ”Olika typer av social handling” (s. 18–19), ”Monokratisk byråkrati” (s. 151–154) och ”Stånd och klasser” (s. 210–213).

West, Candace och Don H. Zimmerman (1987). ”Doing gender”, Gender & Society volym 1 nr 2, s. 125–151.

Wright, Erik Olin (2009). ”Att förstå klass: Mot en integrerad analytisk metod”, i Fronesis nr 40–41 (2012), s. 50–63

Referenslitteratur (frivillig men rekommenderad)

Brante T, Andersen H & Korsnes O (2001). Sociologiskt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur.

Moment 2: Kvalitativ metod

Aspers, Patrik (2011). Etnografiska metoder: Att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber.

Bergström, Göran och Kristina Boréus. (2018). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Fjärde uppl. Lund: Studentlitteratur

Fangen, Katrine (2005). Deltagande observation. Malmö: Liber. (Valda delar: kap. 2, 3, 4, 5, 8, 10)

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet) (17 sidor, finns på Studiewebben)

Lawler, Steph (1999). ”'Getting out and Getting Away': Women's Narratives of Class Mobility”. Feminist Review, nr. 63, s. 3-24.

Mulinari, Diana. ”Vi tar väl kvalitativ metod – det är så lätt”. (1999). I Mer än kalla fakta (red.) Katarina Sjöberg. Lund: Studentlitteratur, s. 36-57.

Sohl, Lena (2014). Att veta sin klass. Kvinnors uppĂĄtgĂĄende klassresor i Sverige. Stockholm: Atlas Akademi. (Valda delar: kap. 2 och 4) (Finns pĂĄ Studiewebben)

VetenskapsrĂĄdet (2011). God forskningssed. Stockholm: VetenskapsrĂĄdet. (Utdrag: 40 sidor. Finns pĂĄ Studiewebben)

Sörbom, A. (2002). ”Generation, klass och politik: Om engagemangets förändringar”, i Häften för kritiska studier, nr 1 2002. (Finns på Studiewebben)

VetenskapsrĂĄdet (2011). God forskningssed. Stockholm: VetenskapsrĂĄdet. (Utdrag: 40 sidor. Finns pĂĄ Studiewebben)

Referenslitteratur:

Brante, Thomas (2001). Sociologiskt lexikon. Stockholm: Natur och kultur.

Moment 3: Kvantitativ metod

Obligatorisk litteratur:

Edling, Christofer & Hedström, Peter (2003). Kvantitativa metoder: grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.

Navarro, Danielle J. & Foxcroft, David R. (2019, Version 0.70). Learning Statistics with Jamovi: a Tutorial for Psychology Students and Other Beginners. (DOI: https://doi.org/10.24384/hgc3-7p15, boken finns pĂĄ http://learnstatswithjamovi.com)

  

Moment 4: Tillämpad sociologi: aktuella forskningsområden

Referenslitteratur:

Ahrne, G & Svensson, P (2011) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.

Aspers, P (2011) Etnografiska metoder: Att förstå och förklara samtiden. Stockholm: Liber.

Dannefjord, P (2005) "Metod och problem" i Olofsson, G (red). Samhällsvetenskapens hantverk. Lund: Arkiv.

Djurfeldt, G, Larsson; R & Stjärnhagen, O (2010), Statistisk verktygslåda 1. Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson, P; Gilljam, M; Oscarsson, H & Wängnerud, L (2007/2012). Metodpraktikan. Stockholm: Norstedts.

Goldberg, Ted (red.) (2010) Samhällsproblem. 7:e reviderade upplagan. Lund: Studentlitteratur. (ISBN: 9789144057385).

Holstein, J A & Gubrium, J F (1995). The active interview. Thousand Oaks, Calif.: Sage

Rienecker, L & Stray Jørgensen, P (2002) Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber.

Trost, J (1998) Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentli