Genusvetenskap A, 30 högskolepoÀng

 

1001: INTRODUKTION TILL GENUSVETENSKAP, 7,5 hp  

Ah-King, M. (2011). Biologins paradox: förĂ€nderliga kön och rigida normer. lambda nordica, 16 (4), 26–52.  

Ambjörnsson, F. (2016). Vad Ă€r queer? 2.uppl., Stockholm: Natur & kultur.  

Classon Frangos, M. & Österholm, M.M. (2021). NĂ€r ska du ha barn? Skeva linslinjer i svenska feministiska serieböcker. Tidskrift för genusvetenskap (2–3), 28–48.  

Eriksson, M. & GottzĂ©n, L. (2020). Genus. Stockholm: Liber.  

Goedecke, K. (2016). Riktiga vĂ€nner och andra mĂ€n. Äkthet, kĂ€nslor och beröring i mĂ€ns vĂ€nskapsrelationer. Tidskrift för genusvetenskap (2), 78–98.  

Habel, Y. (2008). Whiteness Swedish style. Slut, 2 (1), 41–51.  

Holgersson, U. (2008). Klass och postmodernism: ett feministiskt val. Tidskrift för genusvetenskap, (3–4), 61–84.  

Johansson, E. (2017) Feminism, materialitet och kroppens politik. Ord & bild (4) Åtkomst pĂ„ http://www.tidskriftenordobild.se/ordoblogg/category/feminism-materialitet-och-kroppens-politik (Ă„tkomst: 21 december 2023.)  

Lundberg, A. & Werner, A. (2016). En introduktion till genusvetenskapliga begrepp. Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning. (Urval pĂ„ cirka 50 s.)  

Norlander, K. (2012). Empatisk lĂ€sning: om konsten att lĂ€sa en text pĂ„ dess egna villkor. I Lundberg, A., & Werner, A. (red.). Genusvetenskapens pedagogik och didaktik. Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning, ss.19–25.  

Yazdanpanah, S. (2013). Den ojĂ€mlika jĂ€mstĂ€lldheten: om arbetarkvinnors minskade möjlighet till jĂ€mstĂ€lldhet i Sverige. I Unsgaard Fumarola, O., Thorasdotter, K., & Bergold, J. (red.). Den feministiska utmaningen: mot en jĂ€mstĂ€lld arbetsmarknad. Stockholm: Arena idĂ©, ss. 31–53.  

Öberg, L. (2011). Det bildande seminariet. I Burman, A. (red.). VĂ„ga veta! Om bildningens möjligheter i massutbildningens tidevarv. Huddinge: Södertörns högskola.  

 

Frivillig lĂ€sning  

Acker, J. (2006). Class questions: feminist answers, Lanham, Md: Rowman & Littlefield, kap.1–2.  

Alinia, M. & Berggren, K. (2023). Intersektionalitet. Lund: Studentlitteratur.  

Allison, D. (2002). A question of class. I Holmstrom, N. (red.). The socialist feminist project: a contemporary reader in theory and politics. New York, N.Y: Monthly Review, ss. 30–45.  

Ganetz, H. (2004). Skogens konung och djurens konung i TV: natur, kultur och genus i naturfilm. Nordicom Information, 26(1), 3–16.  

Lennon, K. (2019). Feminist Perspectives on the Body. I The Stanford encyclopedia of philosophy. Höst 2019. Metaphysics Research Lab, Stanford University. Åtkomst pĂ„: https://plato.stanford.edu/archives/fall2019/entries/feminist-body/ (Ă„tkomst: 21 December 2023).  

Manns, U. (2006). PĂ„ tvĂ„ ben i akademien: om den tidiga kvinnoforskningens projekt. I Blad till Bladh: en vĂ€nbok till Christine vĂ„ren 2006. Huddinge: Södertörns högskola, ss.107–116.  

Manns, U. (2008). Rörelsens rum: det lesbiska i nordisk kvinnoforskning 1975–1990. I Att göra historia: vĂ€nbok till Christina Florin. Stockholm: Institutet för framtidsstudier, ss. 69–82.  

Phoenix, A. (2006). Interrogating intersectionality: productive ways of theorising multiple positioning. Kvinder, kþn og forskning, 15(2–3), 21–31.  

Summanen. E. & Wurm, M. (2023). Trans: fakta, forskning, erfarenheter, Stockholm: Natur och kultur.  

  

1002: MAKTORDNINGAR I HISTORIEN, 7,5 hp  

Arnberg, K., Sundevall, F. & Tjeder, D. (2019). Könspolitiska nyckeltexter: frĂ„n Det gĂ„r an till #metoo. Göteborg: Makadam, ss..19 - 41, 111 - 142, 166 - 186, 282 - 297, 329 – 347, 362- 386, 397 - 444.   

Amos, V. & Parmar, P. (1984). Challenging imperial feminism. Feminist review, 17 3–19.  

BrĂ€nnström, L. (2016). Ras i efterkrigstidens Sverige: ett bidrag till en mothistoria. I Lorenzoni, P. & Manns, U. (red.) Historiens hemvist 2: etik, politik och historikerns ansvar. Göteborg: Makadam, ss. 27–55.  

Caine, B. & Sluga, G. (2009). Europas historia 1780–1920: ett genusperspektiv. Stockholm: Natur och kultur, ss. 15 – 202.  

Hallgren, H. (2013). ”Vi ska skapa den nya kvinnan som Ă€r stolt över vad hon Ă€r!” Om figurationen ”den kvinnoidentifierade kvinnan”:s betydelse för lesbiska feminister under 1970- och 1980-talen i Sverige. lambda nordica,18 (1), 87–125.  

Holmqvist, S. (2016). Att skriva transhistoria: cisnormativitet och historiens könsöverskridare. Tidskrift för genusvetenskap, 37(4), 29–50.  

Loomba, A. (2008). Kolonialism/Postkolonialism: en introduktion till ett forskningsfĂ€lt. 2.uppl. Stockholm: Tankekraft. S. 17–31.  

Lorenzoni, P. & Manns, U. (2016). Inledning: etik, politik och historikerns ansvar. I Lorenzoni, P. & Manns, U. (red.) Historiens hemvist 2: etik, politik och historikerns ansvar. Göteborg: Makadam, ss.15–24.  

Norrhem, S., Rydström, J. & Markusson Winkvist, H. (2015). UndantagsmĂ€nniskor: en svensk HBTQ-historia med utblickar i vĂ€rlden. Lund: Studentlitteratur, ss 11 – 36, 83 – 192.  

Rousseau, J. J. (1999). Emile. I Olaison, N. (red.). Axplock ur idĂ©historien 2: frĂ„n Valla till Wollstonecraft. Stockholm: Caudex, ss.221–223.  

Rydström, J. & Tjeder, D. (2021). Kvinnor, mĂ€n och alla andra: en svensk genushistoria. Lund: Studentlitteratur, ss. 9 – 118, 133 - 184. 

Wollstonecraft, M. (1792/1996). Ur Försvar för kvinnans rÀttigheter. I Esseveld, J., & Larsson, L. (red.). Kvinnopolitiska nyckeltexter. Lund: Studentlitteratur, ss. 28 - 38. 

Zetkin, C. (1889/1972). För kvinnans frigörelse. I Schimanski, F. (red.). Kvinnan och revolutionen: texter om 200 Ă„rs kamp för kvinnlig frigörelse. Staffanstorp: Cavefors, ss. 149 – 155.  

Ågren, M. (2005). Synlighet, vikt, trovĂ€rdighet – och sjĂ€lvkritik: nĂ„gra synpunkter pĂ„ kĂ€llkritikens roll i dagens historieforskning. Historisk tidskrift, 125(2), 249–262.  

 

Frivillig lĂ€sning   

Bergman, H. & Severinsson, E. (2021). Kvinnohistorier: kvinnor i svensk historisk forskning. Historisk tidskrift, 141(3), 397–408.  

Bharathi Larsson, Å. (2016). Colonizing fever: race and media cultures in late nineteenth-century Sweden. Lund: Mediehistoriskt arkiv.  

Bondestam, M. (2010). TvĂ„könad: Studier i den svenska hermafroditens historia. Nora: Nya Doxa.  

Fur, G. (2013). Colonialism and Swedish history: unthinkable connections. I Naum, M., & Nordin, J. M. (red.). Scandinavian colonialism and the rise of modernity: small time agents in a global arena. New York: Springer, ss.17–36.  

Jansson, K. H. (2021). Kvinnfolk, karlar och könskategorier: ord och mening i det tidigmoderna Sverige. Historisk tidskrift, 141(3), 409–442. Finns att ladda ned pĂ„ www.historisktidskrift.se  

Lennartsson, R. (2001). Malaria urbana: om byrĂ„flickan Anna Johannesdotter och prostitutionen i Stockholm kring 1900. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion.  

 

 1003: FEMINISTISKA KULTURSTUDIER, 7,5 hp  

Brunow, D. Dagmar Brunow lĂ€ser Laura Mulvey: Mulvey reloaded – den manliga blicken och feministiskt filmskapande. Tidskrift för genusvetenskap, (4), 64–67.  

Dyer, R. (1997). White: essays on race and culture. London: Routledge. Kap. 2–3. Det gĂ„r Ă€ven bra att lĂ€sa senare utgĂ„vor.  

Hall, S. (1973/1992). Encoding/decoding. I Culture, media, language working papers in cultural studies, 1972–1979. London: Routledge.  

Hirdman, A. (2013). ”Det ska bli en Ă€ra att fĂ„ tillfredsstĂ€lla dig!” Ideal manlighet i Harlequinromanen. I Fjelkestam, K., Hill, H., & Tjeder, D. (red.). Kvinnorna gör mannen: maskulinitetskonstruktioner i kvinnors text och bild 1500–2000. Göteborg: Makadam, ss.27–51. Kan lĂ€sas pĂ„ www.academia.edu/5235694/Ideal_manlighet_i_Harlquinromanen  

Holmqvist, S. och Werner, A. (2023). Feministiska kulturstudier. Lund: Studentlitteratur.  

Ladendorf, M. (2008). The L-word: queer identifikation och mediereception. Tidskrift för genusvetenskap, (3–4), 115–136.  

Lundberg, A. & Werner, A. (2016). En introduktion till genusvetenskapliga begrepp. Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning. S. 20–26, 39–44, 68–76.  

Mattsson, K. (2006). Fröken Sverige i folkhemmet: ideal svensk kvinnlighet pĂ„ 1950-talet. I Sandell, K., & Mulinari, D. (red.). Feministiska interventioner: berĂ€ttelser om och frĂ„n en annan vĂ€rld. Stockholm: Atlas akademi, ss. 270–303.  

Mulvey, L. (2013). Visuell lust och narrativ film. Tidskrift för genusvetenskap, (4), 46–57.  

Rosenberg, T. (1996). Upp till camp systrar! Om motstĂ„nd och teater. Tidskrift för genusvetenskap, (3–4), 4–18.  

SundĂ©n, J. (2010). Inte en babe: affekt, kĂ€nsla och sexualitet i World of Warcraft. Tidskrift för genusvetenskap, (4), 23–43.  

Werner, A. (2020). Organizing music, organizing gender: algorithmic culture and spotify recommendations. Popular Communication, 18 (1), 78–90.  

Wood, H. & Skeggs, B. (2008). Sorglig television: affekter, omdömen och kĂ€nsloarbete. Tidskrift för genusvetenskap, (3–4), 6–25.  

 

Frivillig lĂ€sning  

Halberstam, J. [Judith] (2011). Animating revolt and revolting animation. I The queer art of failure. Durham, [N.C.]: Duke University Press, ss. 27–52.  

Isaksson, M. & Lindgren Leavenworth, M. (2012). Fan fiction: skrivna lĂ€sningar. I Lenemark, C. (red.). Litteraturens nĂ€tverk: berĂ€ttande pĂ„ Internet. Lund: Studentlitteratur, ss. 77–92.  

Kennedy, H. Lara Croft: feminist icon or cyber bimbo. On the limits of textual analysis. Game studies, (2). Finns att ladda ned pĂ„ http://www.gamestudies.org/0202/kennedy/  

Kolankiewicz, M., Liinason, M. & Sager, M. (red.) (2024) Genusvetenskapliga forskningsmetoder. Lund: Nordic Academic Press. Finns Àven digitalt: https://books.lub.lu.se/catalog/book/260 

Stryker, S. (1994/2011). My words to Victor Frankenstein above the village of Chamounix: performing transgender rage. Kvinder, kþn & forskning (3–4), 83–96.  

Wallenberg, L. (2008). Representation. I Koivunen, A. (red.). Film och andra rörliga bilder: en introduktion. Stockholm: Raster, ss.144–156.  

 

1004: GENUSPOLITIK I EN GLOBALISERAD VÄRLD, 7,5 hp  

Acker, J. (2004.) Gender, Capitalism, and Globalization, Critical Sociology, 30 (1) s. 17-41.  

Andrijasevic, R. (2009). Sex on the move: Gender, subjectivity and differential inclusion, Subjectivity 29, 389–406.  

Bernstein, E. (2010). "Militarized Humanitarianism Meets Carceral Feminism: The Politics of Sex, Rights, and Freedom in Contemporary Antitrafficking Campaigns.". Signs: Journal of Women in Culture and Society: 36(1), s. 45–71.  

Bexelius, M. (2016) Ain't I a Woman? VĂ„ldsutsatta kvinnors rĂ€ttssubjektivitet mellan "kvinnofrid" och utvisningshot, I Sager, M. , Holgersson, H., Öberg, K. (red.) IrreguljĂ€r migration i Sverige, rĂ€ttigheter, vardagserfarenheter, motstĂ„nd och statliga kategoriseringar, Göteborg : Daidalos, s. 343-375.  

Blagojevic, M. (2010). Non-‘White’ Whites, Non-European Europeans and Gendered Non-Citizens. On A Possible Epistemic Strategy from the Semiperiphery of Europe, I Young, B., Scherrer, Ch. (Eds.). Gender Knowledge and Knowledge Networks in International Political Economy, Nomos, Baden Baden, s. 183-197.  

De los Reyes, P. (2006). ”Global o(jĂ€m)likhet och intersektionalitet: om feministiska grĂ€nsdragningar och hegemoniska röster”, Tidskrift för kjonnforskning, (1/2) s. 36-50.  

Dodillet, S. ”Ideologiska förutsĂ€ttningar för den svenska och den tyska prostitutionslagstiftningen” Links to an external site., i: Kvinnovetenskaplig tidskrift, 26 (4), s 74-89.  

Elmhorn, C. (2013). ”Internationell politisk ekonomi, globalisering och migration” I: de los Reyes, P. Eduards, M., Sundevall, F.(red). Internationella relationer – könskritiska perspektiv. Stockholm: Liber, s. 14-31.  

Gavanas, A. & Calleman, C. (2013). Rena hem pĂ„ smutsiga villkor?: hushĂ„llstjĂ€nster, migration och globalisering. Göteborg: Makadam förlag (7-47/64-102/107-126/161-186).  

Ghodsee, K. (2010). “Revisiting the United Nations decade for women: Brief reflections on feminism, capitalism and Cold War politics in the early years of the international women's movement”, Women’s Studies International Forum 33(1) s. 3-12.  

Gondouin, J. (2012). Adoption, Surrogacy and Swedish Exceptionalism, Critical Race and Whiteness Studies, 8 (2,) s. 1-20.  

Khoshravi, S. (2016). GrĂ€nsvakter och GrĂ€nsmĂ€nniskor, i: IrreguljĂ€r migration i Sverige, rĂ€ttigheter, vardagserfarenheter, motstĂ„nd och statliga kategoriseringar, I Sager, M., Holgersson, H., Öberg, K. (red.) IrreguljĂ€r migration i Sverige, rĂ€ttigheter, vardagserfarenheter, motstĂ„nd och statliga kategoriseringar, Göteborg : Daidalos, s. 49-80.  

Krolþkke, Ch. (2012). From India with Love. Troublesome citizens of fertility travel, Cultural Politics, 8 (2) s.307-325.  

Lindqvist, B., Lindqvist, M. (2008). NĂ€r kunden Ă€r kung, Effekter av en transnationell ekonomi. UmeĂ„, Borea Del 2 - fom s. 157-247.  

Liu, T. (2019). The empowerment of rural migrant lalas: Contending queerness and heteronormativity in China. China Information, 33(2), 165-184.  

Lundin, S. (2012). "I Want a Baby; Don't Stop Me From Being a Mother": An Ethnographic Study on Fertility Tourism and Egg Trade, Cultural Politics, 8 (2) s. 327-344.  

Lundström, C. (2010). Transnationell vithet – Svenska migrantkvinnor i USA och Singapore, Tidskrift för genusvetenskap, 31 (1-2) s. 25-45.  

Mattsson, K. (2010). ”Semesterutopier”. I: Tesfahuney, M., Schough. K. (red). Det globala reseprivilegiet. Lund: Sekel förlags, s. 79-91.  

Mohanty, Ch. T. (2006 el 7). Feminism utan grĂ€nser – avkoloniserad teori, praktiserad solidaritet, Stockholm, Tankekraft förlag (med förord av Pia Laskar), kap 2+6.  

Schierup, C.-U., Scarpa, S. (2018). Migration - ett hot mot vĂ€lfĂ€rden ? I · Ålund, A., Schierup, C.-U., Neergaard, A., Nation i ombildning. EssĂ€er om 2000-talets Sverige, Borea, s. 31-78.  

Theobald, H.m Luppi, M. (2018). Elder care in changing societies: concurrences in divergent care regime. A comparison of Germany, Sweden and Italy. Current Sociology, 66, (4), a. 629-643.  

Tripp, A. M. (2006). “The evolution of transnational feminism: Consensus, conflict, and new dynamics”, in Ferree, M. M. and Tripp, A. M. (eds.) Global Feminism: Transnational Women’s Activism, Organizing, and Human Rights, New York: New York University Press, s. 51-75.  

Yazdanpanah, S. (2013). Invandrarkvinnors arbete i Sverige – Behovet av en ny historieskrivning i (red) Niskanen & Blomberg. Arbete  

och JĂ€mstĂ€lldhet - förĂ€ndringar under femtio Ă„r. Stockholm: SNS, s. 72-107  

 

Frivillig lĂ€sning  

Briddick, C. (2020). Precarious Workers and Probationary Wives: How Immigration Law Discriminates Against Women. Social & Legal Studies, 29(2), s. 201–224.  

Engh, S. (2008). From northern feminists to southern women. Scandinavian population aid to India, In Pharo, H., Pohle Fraser M. (red), The Aid Rush. Aid Regimes in Northern Europe during the Cold War Volume 1., Oslo: Unipub forlag. s 253 – 283.  

Ferguson, L. (2013). Gender, Work, And the Sexual Division of Labour, in: in: G. Waylen et al, The Oxford Handbook on Gender and Politics, s. 337-361.  

Gottfried, H. (2004). Gendering Globalization Discources, Critical Sociology, 30, (1) s. 9-15.  

Hawkesworth, M. E. (2018). Globalization and Feminist Activism, Second Ed. Rowman & Littlefield Publishers, kap.1 Engendering Globalization, s. 1-36.  

Isaksen, L. W.(2006).Tilpasningtil tomme rom. Om globale omsorgskrisers relasjonsþkologi, Tidsskrift for kjonnsforskning, (1/2) s. 20-35.  

Lutz, H. (2002). At Your Service Madam! The Globalization of Domestic Service, Feminist Review, No. 70, Globalization, s. 89-104.  

Olivius, E. (2016). Constructing Humanitarian Selves and Refugee Others, International Feminist Journal of Politics,18 (2), s. 270 290.  

Skilbrei, M.-L.(2007). «Natachas» to liv: Østeuropeiskekvinner forteller om migrasjon, prostitusjonog skam, Tidsskrift for kjonnsforskning, Nr 1, s. 5-20.