Genusvetenskap A, 30 högskolepoÀng

1001: INTRODUKTION TILL GENUSVETENSKAP, 7,5 hp

Obligatorisk lÀsning

Ah‑King, M. (2011). Biologins paradox: förĂ€nderliga kön och rigida normer. Lambda nordica, 16 (4), 26‑52.

Ambjörnsson, F. (2016). Vad Àr queer? 2.uppl., Stockholm: Natur & kultur.

Classon Frangos, M. & Österholm, M.M. (2021). NĂ€r ska du ha barn? Skeva linslinjer i svenska feministiska serieböcker. Tidskrift för genusvetenskap, (2‑3), 28‑48.

Eriksson, M. & Gottzén, L. (2020). Genus. Stockholm: Liber.

Fraser, N. (2009). Ah‑King, M. (2011). Biologins paradox: förĂ€nderliga kön och rigida normer. lambda nordica, 16 (4), 26‑52.

Goedecke, K. (2016). Riktiga vĂ€nner och andra mĂ€n: Ă€kthet, kĂ€nslor och beröring i mĂ€ns vĂ€nskapsrelationer. Tidskrift för genusvetenskap, nr 2, s. 78‑98.

Habel, Y. (2008). Whiteness Swedish style. Slut, 2(1), s. 41‑51.

hooks, b. (2000). Where we stand: class matters. Routledge.

Holgersson, U. (2008). Klass och postmodernism: ett feministiskt val. Tidskrift för genusvetenskap, nr 3‑4, s. 61‑84.

Johansson, E. (2017). Feminism, materialitet och kroppens politik. Ord & Bild, nr 4. TillgĂ€nglig pĂ„: http://www.tidskriftenordobild.se/ordoblogg/category/feminism‑materialitet‑och‑kroppens‑politik

Kolankiewicz, M., Liinason, M. & Sager, M. (red.) (2024). Genusvetenskapliga forskningsmetoder. Nordic Academic Press.

Lundberg, A. & Werner, A. (2016). En introduktion till genusvetenskapliga begrepp. Nationella sekretariatet för genusforskning.

Norlander, K. (2012). Empatisk lĂ€sning: om konsten att lĂ€sa en text pĂ„ dess egna villkor. I Lundberg, A. & Werner, A. (red.) Genusvetenskapens pedagogik och didaktik. Nationella sekretariatet för genusforskning, s. 19‑25.

Werner, A. (red.) (2012). Genusvetenskapens pedagogik och didaktik. Nationella sekretariatet för genusforskning.

Yazdanpanah, S. (2013). Den ojĂ€mlika jĂ€mstĂ€lldheten: om arbetarkvinnors minskade möjlighet till jĂ€mstĂ€lldhet i Sverige. I Unsgaard Fumarola, O., Thorasdotter, K. & Bergold, J. (red.) Den feministiska utmaningen: mot en jĂ€mstĂ€lld arbetsmarknad. Arena IdĂ©, s. 31‑53.

Öberg, L. (2011). Det bildande seminariet. I Burman, A. (red.) VĂ„ga veta! om bildningens möjligheter i massutbildningens tidevarv. Södertörns högskola

Frivillig lÀsning

Acker, J. (2006). Class questions: feminist answers. Rowman & Littlefield.

Alinia, M. & Berggren, K. (2023). Intersektionalitet. Liber.

Allison, D. (2002). A question of class. I Holmstrom, N. (red.) The socialist feminist project: a contemporary reader in theory and politics. Monthly Review Press, s. 30‑45.

Ganetz, H. (2004). Skogens konung och djurens konung i TV: natur, kultur och genus i naturfilm. Nordicom Information, 26(1), s. 3‑16.

Lennon, K. (2019). Feminist perspectives on the body. I The Stanford encyclopedia of philosophy. Metaphysics Research Lab, Stanford University. TillgĂ€nglig pĂ„: https://plato.stanford.edu/archives/fall2019/entries/feminist‑body/

Manns, U. (2008). Rörelsens rum: det lesbiska i nordisk kvinnoforskning 1975‑1990. I Att göra historia: vĂ€nbok till Christina Florin. Institutet för framtidsstudier, s. 69‑82.

Phoenix, A. (2006). Interrogating intersectionality: productive ways of theorising multiple positioning. Kvinder, kþn og forskning, 15(2‑3), s. 21‑31.

Summanen, E. & Wurm, M. (2023). Trans: fakta, forskning, erfarenheter. Natur & Kultur.

1002: MAKTORDNINGAR I HISTORIEN, 7,5 hp

Obligatorisk litteratur

Amos, V. & Parmar, P. (1984). Challenging imperial feminism. Feminist Review, 17, s. 3‑19.

Arnberg, K., Sundevall, F. & Tjeder, D. (2019). Könspolitiska nyckeltexter: frÄn Det gÄr an till #metoo. Makadam.

Bergwik, S., Holmberg, L. & Dirke, K. (red.) (2022). Konsten att kontextualisera: om historisk förstÄelse och meningsskapande. Stockholm University Press.

BrĂ€nnström, L. (2016). Ras i efterkrigstidens Sverige: ett bidrag till en mothistoria. I Lorenzoni, P. & Manns, U. (red.) Historiens hemvist 2: etik, politik och historikerns ansvar. Makadam, s. 27‑55.

Caine, B. & Sluga, G. (2009). Europas historia 1780‑1920: ett genusperspektiv. Natur & Kultur.

Holmqvist, S. (2016). Att skriva transhistoria: cisnormativitet och historiens könsöverskridare. Tidskrift för genusvetenskap, 37(4), s. 29‑50.

Lorenzoni, P. & Manns, U. (2016). Inledning: etik, politik och historikerns ansvar. I Lorenzoni, P. & Manns, U. (red.) Historiens hemvist 2: etik, politik och historikerns ansvar. Makadam, s. 15‑24.

Mill, J.S. (1869/1995). Förtrycket av kvinnorna (The subjection of women). Nya Doxa.

Norrhem, S., Rydström, J. & Markusson Winkvist, H. (2015). UndantagsmĂ€nniskor: en svensk HBTQ‑historia med utblickar i vĂ€rlden. Studentlitteratur.

Rousseau, J.‑J. (1999). Emile. I Olaison, N. (red.) Axplock ur idĂ©historien 2: frĂ„n Valla till Wollstonecraft. Caudex, s. 221‑223.

Rydström, J. & Tjeder, D. (2021). Kvinnor, mÀn och alla andra: en svensk genushistoria. Studentlitteratur.

Wollstonecraft, M. (1792/1996). Ur Försvar för kvinnans rĂ€ttigheter. I Esseveld, J. & Larsson, L. (red.) Kvinnopolitiska nyckeltexter. Studentlitteratur, s. 28‑38.

Zetkin, C. (1889/1972). För kvinnans frigörelse. I Schimanski, F. (red.) Kvinnan och revolutionen: texter om 200 Ă„rs kamp för kvinnlig frigörelse. Cavefors, s. 149‑155.

Ågren, M. (2005). Synlighet, vikt, trovĂ€rdighet ‑ och sjĂ€lvkritik: nĂ„gra synpunkter pĂ„ kĂ€llkritikens roll i dagens historieforskning. Historisk tidskrift, 125(2), s. 249‑262.

Frivillig lÀsning

Bergman, H. & Severinsson, E. (2021). Kvinnohistorier: kvinnor i svenskhistorisk forskning. Historisk tidskrift, 141(3), s. 397‑408.

Bharathi Larsson, Å. (2016). Colonizing fever: race and media cultures in late nineteenth‑century Sweden. Mediehistoriskt arkiv.

Bondestam, M. (2010). TvÄkönad: studier i den svenska hermafroditens historia. Nya Doxa.

Florin, C., Manns, U. & Niskanen, K. (red.) (2026). Kvinnors röstrÀtt i Sverige: kulturhistoriska och minnespolitiska essÀer. Södertörn Academic Studies.

Fur, G. (2013). Colonialism and Swedish history: unthinkable connections. I Naum, M. & Nordin, J.M. (red.) Scandinavian colonialism and the rise of modernity: small time agents in a global arena. Springer, s. 17‑36.

Jansson, K.H. (2021). Kvinnfolk, karlar och könskategorier: ord och mening i det tidigmoderna Sverige. Historisk tidskrift, 141(3), s. 409‑442.

Lennartsson, R. (2001). Malaria urbana: om byrĂ„flickan Anna Johannesdotter och prostitutionen i Stockholm kring 1900. B. Östlings bokförlag Symposion.

1003: FEMINISTISKA KULTURSTUDIER, 7,5 hp

Obligatorisk litteratur

Abrahamsson, E. (2021). Superwomen, latte dads and feminist alphas: negotiations on feminism in contemporary Swedish popular romance novels. Journal of Popular Romance Studies, 10(1), s. 1‑20.

Dyer, R. (1997). Colored white; not colored; the light of the world. I White: essays on race and culture. Routledge.

Eriksson, M. (2024). Den kapabla kvinnokroppen: födande och feminism pĂ„ Instagram. Tidskrift för genusvetenskap, 44(3), s. 30‑51.

Goedecke, K. (2021). “Be soft”: irony, postfeminism, and masculine positions in Swedish sport betting commercials. Men and Masculinities, 24(5), s. 802‑822.

Hall, S. (1997/2021). The centrality of culture: notes on the cultural revolutions of our time. I McLennan, G. (red.) Selected writings on Marxism. Duke University Press, s. 316‑334.

Hirdman, A. (2013). Det ska bli en Ă€ra att fĂ„ tillfredsstĂ€lla dig! Ideal manlighet i Harlequinromanen. I Fjelkestam, K., Hill, H. & Tjeder, D. (red.) Kvinnorna gör mannen: maskulinitetskonstruktioner i kvinnors text och bild 1500‑2000. Makadam, s. 27‑51.

Holmqvist, S. & Werner, A. (2023). Feministiska kulturstudier. Studentlitteratur.

Kolankiewicz, M., Liinason, M. & Sager, M. (red.) (2024). Genusvetenskapliga forskningsmetoder. Nordic Academic Press.

Lundberg, A. & Werner, A. (2016). En introduktion till genusvetenskapliga begrepp. Nationella sekretariatet för genusforskning.

Mattsson, K. (2006). Fröken Sverige i folkhemmet: ideal svensk kvinnlighet pĂ„ 1950‑talet. I Sandell, K. & Mulinari, D. (red.) Feministiska interventioner: berĂ€ttelser om och frĂ„n en annan vĂ€rld. Atlas Akademi, s. 270‑303.

Muftee, M. (2023). Poetiska homeplaces: reflektioner och samtal om muslimsk subjektivitet inom spoken word och poesi. Tidskrift för genusvetenskap, 43(1), s. 27‑48.

Mulvey, L. (2013). Visuell lust och narrativ film. Tidskrift för genusvetenskap, nr 4, s. 46‑57, 64‑67.

SundĂ©n, J. (2010). Inte en babe: affekt, kĂ€nsla och sexualitet i World of Warcraft. Tidskrift för genusvetenskap, nr 4, s. 23‑43.

Stryker, S. (1994/2011). My words to Victor Frankenstein above the village of Chamounix: performing transgender rage. Kvinder, kþn & forskning, nr 3‑4, s. 83‑96.

Wood, H. & Skeggs, B. (2008). Sorglig television: affekter, omdömen och kĂ€nsloarbete. Tidskrift för genusvetenskap, nr 3‑4, s. 6‑25.

1004: GENUSPOLITIK I EN GLOBALISERAD VÄRLD, 7,5 hp

Obligatorisk lÀsning

Acker, J. (2004). Gender, capitalism, and globalization. Critical Sociology, 30(1), s. 17‑41.

Andrijasevic, R. (2009). Sex on the move: gender, subjectivity and differential inclusion. Subjectivity, 29, s. 389‑406.

Bernstein, E. (2010). Militarized humanitarianism meets carceral feminism: the politics of sex, rights, and freedom in contemporary antitrafficking campaigns. Signs: Journal of Women in Culture and Society, 36(1), s. 45‑71.

Bexelius, M. (2016). Ain’t I a woman? vĂ„ldsutsatta kvinnors rĂ€ttssubjektivitet mellan kvinnofrid och utvisningshot. I Sager, M., Holgersson, H. & Öberg, K. (red.) IrreguljĂ€r migration i Sverige: rĂ€ttigheter, vardagserfarenheter, motstĂ„nd och statliga kategoriseringar. Daidalos, s. 343‑375.

Blagojević, M. (2010). Non‑‘white’ whites, non‑European Europeans and gendered non‑citizens: on a possible epistemic strategy from the semiperiphery of Europe. I Young, B. & Scherrer, C. (red.) Gender knowledge and knowledge networks in international political economy. Nomos, s. 183‑197.

de los Reyes, P. (2006). Global o(jĂ€m)likhet och intersektionalitet: om feministiska grĂ€nsdragningar och hegemoniska röster. Tidskrift för könsforskning, nr 1‑2, s. 36‑50.

Dodillet, S. (2005). Ideologiska förutsĂ€ttningar för den svenska och den tyska prostitutionslagstiftningen. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 26(4), s. 74‑89.

Eriksson Baaz, M., Parashar, S. & Stern, M. (2021). Sexuellt vĂ„ld och ett kontinuum mellan krig och fred. I Edenborg, E., Tornhill, S. & Åse, C. (red.) Feministiska perspektiv pĂ„ global politik. Studentlitteratur, s. 211‑222.

Elmhorn, C. (2013). Internationell politisk ekonomi, globalisering och migration. I de los Reyes, P., Eduards, M. & Sundevall, F. (red.) Internationella relationer ‑ könskritiska perspektiv. Liber, s. 14‑31.

Gavanas, A. & Calleman, C. (2013). Rena hem pÄ smutsiga villkor?: hushÄllstjÀnster, migration och globalisering. Makadam.

Ghodsee, K. (2010). Revisiting the United Nations decade for women: brief reflections on feminism, capitalism and Cold War politics in the early years of the international women’s movement. Women’s Studies International Forum, 33(1), s. 3‑12.

Gondouin, J. (2012). Adoption, surrogacy and Swedish exceptionalism. Critical Race and Whiteness Studies, 8(2), s. 1‑20.

Gunnarsson Payne, J. & Korolczuk, E. (2021). Antigenuspolitik ‑ frĂ„n globala diskurser till lokala strategier. I Edenborg, E., Tornhill, S. & Åse, C. (red.) Feministiska perspektiv pĂ„ global politik. Studentlitteratur, s. 195‑207.

Khosravi, S. (2016). GrĂ€nsvakter och grĂ€nsmĂ€nniskor. I Sager, M., Holgersson, H. & Öberg, K. (red.) IrreguljĂ€r migration i Sverige: rĂ€ttigheter, vardagserfarenheter, motstĂ„nd och statliga kategoriseringar. Daidalos, s. 49‑80.

Krolþkke, C. (2012). From India with love: troublesome citizens of fertility travel. Cultural Politics, 8(2), s. 307‑325.

Lindqvist, B. & Lindqvist, M. (2008). NÀr kunden Àr kung: effekter av en transnationell ekonomi. Borea.

Liu, T. (2019). The empowerment of rural migrant lalas: contending queerness and heteronormativity in China. China Information, 33(2), s. 165‑184.

Lundin, S. (2012). “I want a baby; don’t stop me from being a mother”: an ethnographic study on fertility tourism and egg trade. Cultural Politics, 8(2), s. 327‑344.

Lundström, C. (2010). Transnationell vithet: svenska migrantkvinnor i USA och Singapore. Tidskrift för genusvetenskap, 31(1‑2), s. 25‑45.

Mattsson, K. (2010). Semesterutopier. I Tesfahuney, M. & Schough, K. (red.) Det globala reseprivilegiet. Sekel, s. 79‑91.

Mohanty, C.T. (2006/2007). Feminism utan grÀnser: avkoloniserad teori, praktiserad solidaritet. Tankekraft.

Olivius, E. (2021). Transnationell feministisk aktivism, migration och vĂ€pnade konflikter. I Feministiska perspektiv pĂ„ global politik. Studentlitteratur, s. 169‑180.

Raphael, R. & Kolankiewicz, M. (2022). Feministiska dilemman i krigstid. Tidskrift för genusvetenskap, 43(2‑3), s. 4‑15.

Schierup, C.‑U. & Scarpa, S. (2018). Migration ‑ ett hot mot vĂ€lfĂ€rden? I Ålund, A., Schierup, C.‑U. & Neergaard, A. (red.) Nation i ombildning: essĂ€er om 2000‑talets Sverige. Borea, s. 31‑78.

Theobald, H. & Luppi, M. (2018). Elder care in changing societies: concurrences in divergent care regime. Current Sociology, 66(4), s. 629‑643.

Yazdanpanah, S. (2013). Invandrarkvinnors arbete i Sverige ‑ behovet av en ny historieskrivning. I Niskanen, K. & Blomberg, J. (red.) Arbete och jĂ€mstĂ€lldhet: förĂ€ndringar under femtio Ă„r. SNS, s. 72‑107.

Frivillig lÀsning

Edenborg, E. & Gunnarsson Payne, J. (2025). Affekt, anpassning och allianser: förestĂ€llningar om genus som ett hot mot barn i USA, Ryssland, Sverige. I Striden om genus, s. 141‑158.

Briddick, C. (2020). Precarious workers and probationary wives: how immigration law discriminates against women. Social & Legal Studies, 29(2), s. 201‑224.

Engh, S. (2008). From northern feminists to southern women: Scandinavian population aid to India. I Pharo, H. & Pohle Fraser, M. (red.) The aid rush: aid regimes in Northern Europe during the Cold War. Volym 1. Unipub forlag, s. 253‑283.

Ferguson, L. (2013). Gender, work, and the sexual division of labour. I Waylen, G. m.fl. (red.) The Oxford handbook of gender and politics. Oxford University Press, s. 337‑361.

Gottfried, H. (2004). Gendering globalization discourses. Critical Sociology, 30(1), s. 9‑15.

Hawkesworth, M.E. (2018). Globalization and feminist activism. 2 uppl., Rowman & Littlefield, s. 1‑36.

Isaksen, L.W. (2006). Tilpasning til tomme rom: om globale omsorgskrisers relasjonsþkologi. Tidsskrift for kjþnnsforskning, nr 1‑2, s. 20‑35.

Kwan, H. (2022). Gendered precarious employment in China’s gig economy: exploring women gig drivers’ intersectional vulnerabilities and resistances. Gender & Development, 30(3), s. 551‑573.

Lutz, H. (2002). At your service madam! the globalization of domestic service. Feminist Review, 70, s. 89‑104.

Shevtsova, M. (2022). Vad spelar sexualitet för roll i kriget? om den ryska invasionen, hbtq‑rĂ€ttigheter och civilsamhĂ€llets motstĂ„nd i Ukraina. Tidskrift för genusvetenskap, 43(2‑3), s. 82‑89.

Skilbrei, M.‑L. (2007). “Natachas” to liv: þsteuropeiske kvinner forteller om migrasjon, prostitusjon og skam. Tidsskrift for kjþnnsforskning, nr 1, s. 5‑20.

Tripp, A.M. (2006). The evolution of transnational feminism: consensus, conflict, and new dynamics. I Ferree, M.M. & Tripp, A.M. (red.) Global feminism: transnational women’s activism, organizing, and human rights. New York University Press, s. 51‑75.

Olivius, E. (2016). Constructing humanitarian selves and refugee others. International Feminist Journal of Politics, 18(2), s. 270‑290.