Fördjupade periodstudier 1, 7.5 högskolepoäng

SW = Litteratur som är tillgänglig på studiewebben

Övriga titlar finns att lĂĄna pĂĄ SH:s bibliotek eller andra bibliotek i landet.

Renässansbegreppet:

 

Jakob Burckhardt, â€śUpptäcken av människan” i Renässanskulturen i Italien (Stockholm: Lind & Co, 2002) s. 205–220 (SW).

 

Peter Burke, “Introduction”, i The Italian Renaissance: Culture and Society in Italy (Hoboken, 2013, reviderad utgĂĄva, ursprungligen publ. 1964), s. 1–14 (SW).

 

Stephen Greenblatt, Renaissance Self-fashioning: From More to Shakespeare (2005 [1980]), s. xi–9 (SW).

 

Stephen Greenblatt, “Oblique Angles”, i Tyrant (London, 2019 [2018]), s. 1–23 (SW).

 

Nicholas Mann, “The Origins of Humanism”, i The Cambridge Companion to Renaissance Humanism (Cambridge, 1996 eller senare), red. Jill Kraye, s. 1–19.

https://www-cambridge-org.till.biblextern.sh.se/core/books/cambridge-companion-to-renaissance-humanism/EB50AF2100655BF13E4404E73E9229B4

 

Mecenatskap under den långa renässansen:

 

Claudio Annibaldi, “Towards a theory of musical patronage in the Renaissance and Baroque: the perspective from anthropology and semiotics”, i Recercare, vol. 10 (1998), s. 173-182 (SW).

 

Peter Burke, The fortunes of the Courtier: The European Reception of Castiglione’s Cortegiano (Cambridge: Polity press, 1995), s. 1-54.

 

Baldassare Castiglione, Boken om hovmannen, övers. Paul Enoksson (Stockholm: Atlantis, 2003), bok I.

 

Furstens självrepresentation på hovets teaterscen:

Georg Stiernhielm, “The fångne Cupido”, i Samlade skrifter av Georg Stiernhielm, red. J. Nordström och B. Olsson, I:1 (Stockholm: Svenska författare utgivna av Svenska Vitterhetssamfundet, 1973) s. 55-80.

https://litteraturbanken.se/författare/StiernhielmG/titlar/SamladeSkrifter1/sida/55/faksimil

 

Georg Stiernhielm, “Lycksalighetens Ähre-Pracht”, i Samlade skrifter av Georg Stiernhielm, red. J. Nordström och B. Olsson, I:1, (Stockholm: Svenska författare utgivna av Svenska Vitterhetssamfundet, 1973), s. 122–132.

https://litteraturbanken.se/författare/StiernhielmG/titlar/SamladeSkrifter1/sida/121/faksimil

Petra DotlaÄŤilová, â€śVisible and Invisible Hands: Costume-Making Practices of Italian Music Theatre in the Early Modern Era”, i Performing Arts and Technical Issues, red. Roberto Illiano. Turnhout: Brepols (i tryck; SW).

 

Camilla Kandare, “CorpoReality: Queen Christina of Sweden and the Embodiment of Sovereignty”, i Performance and Performativity in Baroque Rome, red. Peter Gillgren och Mårten Snickare (Farnham: Ashgate 2012), s. 47-64.

 

Stefano Fogelberg Rota, “Representations of power: the role of Nicolas Vallari in Queen Christina’s Ballets and Processions”, i Musique – Images – Instruments: Revue française d'organologie et d'iconographie musicale (2015:15), s. 62–89. (SW)

 

Den kvinnliga renässansen:

 

Tullia d'Aragona, Dialogue on the Infinity of Love, red. och övers. Rinaldina Russell och Bruce Merry (Chicago University Press, 1997) (utdrag i SW)

 

The Poems and Letters of Tullia d'Aragona and Others: A Bilingual Edition, red. & övers. Julia Hairston, Iter Press, 2014 (utdrag i SW)

 

Drottning Kristina, Maximer (ett urval i SW)

 

Margareta av Navarra, Heptameron (1559; ett urval i SW)

 

Carin Franzén, “Queen Christina’s Coolness”, i Exploring Nordic Cool in Literary History, red. Hermansson & Lohfert Jørgensen, John Benjamins (2020) s. 269-284.

 

Carin Franzén, “Polyphony of Love in the Heptaméron”, i Allusions and Reflections. Greek and Roman Mythology in Renaissance Europe, red. Wåghäll Nivre et al., (Cambridge Scholars Publishing, 2015) s. 257-270.

 

Johanna Vernqvist, â€ťTullia d’Aragona. Tidigmodern feministisk poet och kärleksfilosof”, i Tidskrift för litteraturvetenskap, 2020:2, 55–64 https://ojs.ub.gu.se/index.php/tfl/issue/view/556/showToc

 

Litteratur på ca 100 sidor kan tillkomma före kursstart.