Idéhistorisk temakurs: Förstörelsens kulturhistoria, 7.5 högskolepoäng
| Giltig fr.o.m.: | VT2021 |
|---|---|
| Giltig t.o.m.: | HT2022 |
| Beslutsdatum: | 2020-11-25 |
| Beslutad av: | Ämnesrådet i Idéhistoria, Dnr: 4259-2.1.1-2020 |
Gamboni, Dario, The Destruction of Art: Iconoclasm and Vandalism since the French Revolution, Reaktion Books, London, 1997, i urval ca 200 sidor.
Noyes, James, The Politics of Iconoclasm: Religion, Violence and the Culture of Image-breaking in Christianity and Islam, I.B.Tauris, London, 2013, i urval ca 150 sidor.
Kramer, Alan, Dynamic and Destruction: Culture and Mass Killing in the First World War (Oxford: Oxford University Press, 2007), i urval 100 sidor.
Legnér, Mattias, ”Kulturarvsbruk i väpnade konflikter”, Historisk tidskrift, vol. 136, 2006:4, 658-672.
Tollebeck, Jo & Eline Van Assche, red., Ravaged: Art and culture in times of conflict (Mercatorfons: Brusells, 2014.
Rodell, Magnus, ”Bildstormande i det tjugonde århundradet: Islamska staten och förströelsen av världsarv”, i red. Anders Burman & Lena Lennerhed, Samtider (Göteborg: Daidalos, 2017), 305-326.
Rodell, Magnus, ”Statyn på Paradistorget: Raserande, minne, medier och materialitet”, i red., Johan Hegardt & Trond Lundemo, Historiens hemvist, III: Minne, medier och materialitet (Göteborg, Makadam: 2016), 329-357
Rodell, Magnus, ”Stari Most: Historien, förstörelsen, återinvigningen”, Valör, 2008:1, 14-23.
Sebald, W.G., On the Natural History of Destruction (New York: Modern Library, 2004), i urval.
Simpson, James, Under the Hammer: Iconoclasm in the Anglo-American Tradition (Oxford University Press; New York, 2010), 222 sidor.
van der Auwera, Sigrid, “Contemporary Conflict, Nationalism, and the Destruction of Cultural Property During Armed Conflict: A Theoretical Framework”, Journal of Conflict Archaeology, vol. 7, 2012:1, 49-65.