Litteratur

Journalistik C, 30 högskolepoäng

Giltig fr.o.m.: HT2019
Giltig t.o.m.: HT2021
Beslutsdatum: 2019-04-10
Beslutad av: ÄmnesrÃ¥det för journalistik

Under hela kursen förväntas studenten aktivt använda sig av följande litteratur:

Spelregler för press, TV, radio (https://www.sjf.se/yrkesfragor/etik/spelregler-for-press-radio-och-tv)

Svenska skrivregler. 3., [utök.] utg. (2008) Stockholm: Liber

TT-språket (http://info.tt.se/tt-spraket)


- Journalistikforskningens teorier 7,5 högskolepoäng.

Obligatorisk litteratur:

Allan, Stuart (2010). News culture. 3. ed. Maidenhead: Open University Press (valda delar). Finns som e-bok via biblioteket.

Asp, Kent (2011). Mediernas prestationer och betydelse: valet 2010. Göteborg: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet (valda delar).

Asp, Kent (1992) Journalistik som forskningsområde, NordicomNytt, 1.

Fowler Watts, Karen & Allan, Stuart (ed)(2013) Journalism: New Challenges, Centre for journalism & Communication research, Bournemouth University, (valda delar) Finns som e-bok på: https://microsites.bournemouth.ac.uk/cjcr/publications/journalism-new-challenges/

Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (red.) (2015). Handbok i journalistikforskning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.) (2012). Medierna och demokratin. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur (valda delar)

Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber

Ytterligare artiklar och kapitel tillkommer och presenteras vid kursstart.


Referenslitteratur:

Allan, Stuart (red.) (2012). The Routledge companion to news and journalism. Rev. ed. London: Routledge (valda delar)

Asp, Kent & Bjerling, Johannes (2014). Mediekratin: mediernas makt i svenska val. Stockholm

Caple, Helen (2013). Photojournalism: a social semiotic approach. Basingstoke: Palgrave Macmillan

Curran, James & Gurevitch, Michael (red.) (2005). Mass media and society. 4. ed. London: Hodder

Dahlén, Peter (2008). Sport och medier: en introduktion. Kristiansand: IJ-forlaget

Deuze, M. (2005) "What is journalism? Professional identity and ideology of journalists reconsidered, i Journalism, 6(4).


Edström, Maria & Mølster, Ragnhild (red.) (2014). Making change: Nordic examples of working towards gender equality in the media. Göteborg: Nordicom

Hammarlin, Mia-Marie & Jarlbro, Gunilla (2014). Kvinnor och män i offentlighetens ljus. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Hetland, P. (2015) Popularizing the Internet: Traveling Companions Supporting the Good News. Nordicom Review, 36(2), 151-171.

Lowrey, W. (2011) Institutionalism, news organizations and innovation. Journalism Studies, 12(1), 64-79.

McQuail, Denis (2010). McQuail"s mass communication theory. 6. ed. London: Sage

Meyers, Christopher (2010). Journalism ethics: a philosophical approach [Elektronisk resurs]. New York: Oxford University Press

Rogers, Everett M. (2003). Diffusion of innovations. 5. ed. New York: Free press

Wahl-Jorgensen, Karin & Hanitzsch, Thomas (red.) (2009) The handbook of journalism studies. New York: Routledge.

Zoonen, Liesbet van (1994). Feminist media studies. London: Sage


- Journalistikforskningens metoder 7,5 högskolepoäng.

Obligatorisk litteratur:

Ekström, Mats & Johansson, Bengt (red.) (2019). Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. 3. uppl., Lund, Studentlitteratur (valda delar)

Gripsrud, Jostein (2011). Mediekultur, mediesamhälle. 3e, [bearb.] uppl., Daidalos (del II, repetition del I och III)

Matthes, Jörg (2009). What"s in a frame? A content analysis of media framing studies in the world"s leading communication journals, 1990-2005. Journalism & Mass Communication Quarterly, 86(2), 349-367. https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/107769900908600206

Mral, Brigitte och Olinder, Henrik (2011). Bildens retorik i journalistiken. Stockholm: Nordstedts.

Hillesund, Terje (1994). Står det noe nytt? Innføring i analyse av aviser och nyheter. Fredrikstad: Institutt for journalistikk (valda sidor).

Björkvall, Anders (2009). Den visuella texten. Multimodal analys i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren (s. 146-160).


Ytterligare artiklar och kapitel tillkommer och presenteras vid kursstart.


Referenslitteratur:

Aare, Cecilia (2015). Reportern som ett verktyg för att belysa de andra: Narratologiska konsekvenser av den journalistiska ögonvittnesprocessen. Tidskrift för litteraturvetenskap (1), 5-16.

Asp, Kent (1992). Journalistik som forskningsområde. Nordicom Nytt.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur (valda delar)

Bryman, A. (2015). Samhällsvetenskapliga metoder (kap. 1). Stockholm: Liber.

Dahmström, Karin (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. 5. uppl. Lund: Studentlitteratur

Fairclough, N. (1995). Media discourse. London: E. Arnold.

Gillespie, Marie & Jason Toynbee, (ed) (2006) Analysing Media Texts, Open University Press

Hall, Stuart, Evans, Jessica & Nixon, Sean (red.) (2013). Representation. 2. Ed. London: SAGE.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lundgren, Kristina, Ney, Birgitta, Thurén, Torsten (1999). Nyheter: att läsa tidningstext. Stockholm: Ordfront.

Nerman, Bengt (1973). Massmedieretorik. Stockholm: Awe/Gebers.