Journalistik C, 30 högskolepoäng

Observera att senaste upplaga av litteraturen alltid ska användas.

Under hela kursen förväntas studenten aktivt använda sig av följande litteratur:

Spelregler för press, TV, radio (https://www.sjf.se/yrkesfragor/etik/spelregler-for-press-radio-och-tv)

Svenska skrivregler. 3., [utök.] utg. (2008) Stockholm: Liber

TT-sprĂĄket (http://info.tt.se/tt-spraket)

delkurs: Journalistikforskningens teorier 7,5 hp

Obligatorisk litteratur:

Allan, Stuart (2010). News culture. 3. ed. Maidenhead: Open University Press (valda delar). Finns som e-bok via biblioteket.

Asp, Kent (2011). Mediernas prestationer och betydelse: valet 2010. Göteborg: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet (valda delar).

Fowler Watts, Karen & Allan, Stuart (ed)(2013) Journalism: New Challenges, Centre for journalism & Communication research, Bournemouth University, (valda delar) Finns som e-bok pĂĄ: https://microsites.bournemouth.ac.uk/cjcr/publications/journalism-new-challenges/

Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (red.) (2024). Handbok i journalistikforskning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.) (2012). Medierna och demokratin. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur (valda delar)

Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber

 Ytterligare artiklar och kapitel tillkommer och presenteras vid kursstart.

Referenslitteratur:

Allan, Stuart (red.) (2012). The Routledge companion to news and journalism. Rev. ed. London: Routledge (valda delar)

Asp, Kent & Bjerling, Johannes (2014). Mediekratin: mediernas makt i svenska val. Stockholm

Caple, Helen (2013). Photojournalism: a social semiotic approach. Basingstoke: Palgrave Macmillan

Curran, James & Gurevitch, Michael (red.) (2005). Mass media and society. 4. ed. London: Hodder

Dahlén, Peter (2008). Sport och medier: en introduktion. Kristiansand: IJ-forlaget

Deuze, M. (2005) "What is journalism? Professional identity and ideology of journalists reconsidered, i Journalism, 6(4).

Edström, Maria & Mølster, Ragnhild (red.) (2014). Making change: Nordic examples of working towards gender equality in the media. Göteborg: Nordicom

Hammarlin, Mia-Marie & Jarlbro, Gunilla (2014). Kvinnor och män i offentlighetens ljus. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Hetland, P. (2015) Popularizing the Internet: Traveling Companions Supporting the Good News. Nordicom Review, 36(2), 151-171.

Lowrey, W. (2011) Institutionalism, news organizations and innovation. Journalism Studies, 12(1), 64-79.

McQuail, Denis (2010). McQuail"s mass communication theory. 6. ed. London: Sage

Meyers, Christopher (2010). Journalism ethics: a philosophical approach [Elektronisk resurs]. New York: Oxford University Press

Rogers, Everett M. (2003). Diffusion of innovations. 5. ed. New York: Free press

Wahl-Jorgensen, Karin & Hanitzsch, Thomas (red.) (2009) The handbook of journalism studies. New York: Routledge.

Zoonen, Liesbet van (1994). Feminist media studies. London: Sage

delkurs: Journalistikforskningens metoder 7.5 hp

Obligatorisk litteratur

Björkvall, A. (2009). Den visuella texten: Multimodal analys i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (Kompendium)

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa

Collins, J., & Lutz, C. (1991). The photograph as an intersection of gazes: The example of National Geographic. Visual Anthropology Review, 7(1), 134–149. (15 s.)

Ekström, M., & Johansson, B. (Red.). (2025). Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Valda delar)

Entman, R. M. (1993). Framing: Toward clarification of a fractured paradigm. Journal of Communication, 43(4), 51–58.

Hillesund, T. (1994). Står det noe nytt? Innføring i analyse av aviser och nyheter. Fredrikstad: Institutt for journalistikk. (Kompendium)

Semetko, H., & Valkenburg, P. (2000). Framing European politics: A content analysis of press and television news. Journal of Communication, 50(2), 93–109.

Referenslitteratur

Aare, C. (2020). Långsamhetens journalistik – reportaget som vittnar om sin samtid. I E. Gardeström & H. S. Rehnberg (Red.), Vad är journalistik? (Journalistikstudier vid Södertörns högskola).

Aare, C. (2023). Den engagerade reportern: Svenska sociala reportage 1910–2010. Göteborg: Makadam förlag. (Valda delar)

Bergström, G., & Boréus, K. (Red.). (2012). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (3:e, utök. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Valda delar)

Braun, V., & Clarke, V. (2022). Thematic analysis: A practical guide. Los Angeles: SAGE.

Bryman, A. (2015). Samhällsvetenskapliga metoder (Kap. 1). Stockholm: Liber.

Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: Att göra en statistisk undersökning (5:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Gillespie, M., & Toynbee, J. (Red.). (2006). Analysing media texts. Open University Press.

Hall, S., Evans, J., & Nixon, S. (Red.). (2013). Representation (2:a uppl.). London: SAGE.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3:e, rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Lundgren, K., Ney, B., & Thurén, T. (1999). Nyheter: Att läsa tidningstext. Stockholm: Ordfront.

Matthes, J. (2009). What’s in a frame? A content analysis of media framing studies in the world’s leading communication journals, 1990–2005. Journalism & Mass Communication Quarterly, 86(2), 349–367. https://doi.org/10.1177/107769900908600206

Nerman, B. (1973). Massmedieretorik. Stockholm: Awe/Gebers.

Rose, G. (2023). Visual methodologies: An introduction to researching with visual materials (5:e uppl.). Los Angeles: SAGE.

Winther Jörgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Studentlitteratur.