Litteratur

Historia för lärare årskurs 7-9, 45 hp (1-45) - Ingår i Lärarlyftet II, 45 högskolepoäng

Giltig fr.o.m.: HT2021
Giltig t.o.m.:
Beslutsdatum: 2021-05-18
Beslutad av: Ämnesrådet för historia, Dnr 1519-2.1.1-2021

Delkurs: Kontinuitet och förändring: Europa och världen 1500-1815, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur:

Quataert, Donald, The Ottoman Empire, 1700-1922. Cambridge University Press, 2005, (urval ca 100s)

Lindqvist, T. & Sjöberg, M. Det svenska samhället 800-1720, s 227-482. (Vissa delar kan läsas kursivt, efter lärarens anvisningar.) 255 s.

McKay et al., A History of World Societies. (Houghton Mifflin 1999),

kap. 13-21 (s. 414-721) 307 s.

En av följande böcker (studenten väljer själv): (ca 200-250 s.)

Anderson, P. Den absoluta statens utveckling. (A-Z förlag, 1980/1994).

Barstow L., Witchcraze. A New History of the European Witch-hunts. (Harper Collins 1994)

Brauner, S. Fearless Wives and Frightened Shrews. The construction of the Witch in Early Modern Germany. (University of Massachusetts Press 1995)

Hunts, Lynn, Inventing human rights (WW Norton Co 2008)

Fur, Gunlög, A Nation of Women. Gender and Colonial Encounters among the Delaware Indians (University of Pensylvania Press 2012)

Ginzburg, Carlo: Osten och maskarna. En 1500-talsmjölnares tankar om skapelsen (Prisma Magnum 1988)

Inalcik, Halil, The Ottoman Empire. The Classical age 1300-1600 (Weidenfeld Nicolson History 2001)

Jarrick, A. & Söderberg, J. Odygd och vanära. Folk och brott i gamla Stockholm. (Rabén Prisma 1998.)


Marklund, A. I hans hus. Svensk manlighet i historisk belysning. (Boréa bokförlag 2004)

Ozment, S. Borgmästarens dotter. En skandal i en tysk stad på 1500-talet. (Natur & Kultur 1998.)

Ozment, S. Kropp och ande. Privatliv i renässansens Tyskland. (Natur & Kultur 2001)

Rediker, M. Pirater. Sjöröveriets guldålder i Atlanten och Karibiska havet. (Karneval förlag 2006)

Stadin, Kekke, Stånd och genus i stormaktstidens Sverige (Nordic Academic Press 2004)

Zemon Davies, Natalie, Martin Guerres återkomst (Ordfront 1987)

Kortare artiklar som studenten själv eftersöker :

Ankarloo, B. "Häxorna mitt i byn. De svenska trolldomsprocessernas sociala dynamik." i: Broberg, Wikander & Åmark (red.), Tänka, tycka, tro - svensk historia underifrån. (1993), s 55-78. 23 s.

Cronberg-Lindstedt, M. "Att försonas med gud och hans heliga församling." i: Österberg (red.), Jämmerdal och fröjdesal. (1997), s 199-224. 25 s.

Hammar, E. "Fostran till foglighet. Om kvinnans villkor i Rousseaus tänkande." i: M. Eduards (red.), Kön, makt, medborgarskap. Kvinnan i politiskt tänkande från Platon till Engels. (1983), s 87-105. 18 s.

Lennersand, M. "Androm till sky och skräck. Den rättsliga behandlingen av trolldomsprocesserna i Älvdalen och Mora 1668-69." i: L. Oja, Vägen till Blåkulla. Nya perspektiv på de svenska häxprocesserna. (1997) s. 23-44. 21 s.

Sjöberg, M. "Föreställningar om kvinnor och män i det sena 1700-talet." i: Lindkvist (red.), Metodövningar i historia 2 (Lund 1996), s 65-91. 26 s.

Ödman, P.-J. "Pedagogik in på kropp och själ. Folkuppfostran och disciplinering i 1500- och 1600-talens Sverige." i: Broberg, Wikander & Åmark (red.), Tänka, tycka, tro - svensk historia underifrån. (1993), s 79-100. 21 s.

Källtexter (totalt ca 45 s.):

-Utdrag ur domboksmaterial från svenskt 1600-tal

-Utdrag ur: Kröningsvärd, Blåkulle-färderna eller Handlingar om Trolldoms-Väsendet i Dalarne åren 1668-1673. (Sthlm 1845, faks. 1972)

-Utdrag ur Rannsakningsprotokoll från trolldomsmål i Åhls socken, Dalarna 1757.

- Utdrag ur: Mary Wollestonecraft: A Vindication of the Rights of Women

- Utdrag ur: Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter

- Utdrag ur: Jaques Rosseau: Emile

- Tryckfrihetsförordningar 1766 och 1774

Litterära texter:

En av följande romaner (väljs i samråd med läraren):

Daniel Defoe, Robinson Crusoe.

Wolfgang Goethe, Den unge Werthers lidanden.

Mary Shelley, Frankenstein.

Jane Austen, Stolthet och fördom.

Samuel Richardson, Pamela eller Dygdens belöning.

Voltaire, Candide

(eventuellt någon extra beroende på studentgruppens storlek)

Antal sidor (delkurs):

ca 1200 s. (exkl. skönlitteratur)

Kortare texter upp till 100 s. kan tillkomma.

-----------------------------------------


Delkurs: 1900-talets historia

Obligatorisk litteratur:

Hirdman, Yvonne, Att lägga livet till rätta, (Carlssons: Stockholm, 2010). Tidigare upplagor går bra. (248 s.)

Hobsbawm, Eric, The Age of Extremes: A History of the World, 1914-1991 (New York : Vintage Books, 1996, c1994), ca 275 sidor läses, tidigare upplaga går bra liksom svensk översättning)

McKay m fl (2012) A History of World Societies, Boston: Bedford / St. Martinʼs, urval (ca 200 s.)

Monenembo, Tierno, The Oldest Orphan, (University of Nebraska Press, 2004). (96 s.)

Nilsson, Torbjörn (2009), Hundra år av svensk politik, Malmö: Gleerups (169 s.)

Nyberg, Anita, "Arbetsmarknadsstatistiken - ideologi eller verklighet?" i Arbetsmarknad & Arbetsliv, 2005, s. 45-55, http://libris.kb.se/bib/12024904 (pdf). (11 s)

Wallin Wictorin, Margareta, "Bilder i läroböcker" i Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik, Niklas Ammert (red.), (Studentlitteratur: Lund, 2011), s. 219-232 (13 s.)

----------------------------------------

Interkulturell historieundervisning, 7,5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur:

Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (red.), Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2016 (urval 100 s. )

I enlighet med skolans värdegrund. En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker, Skolverket, Rapport 285 (2006), 50 s. (Pdf)

Johansson, Maria, Historieundervisning och interkulturell kompetens, Lic.avh., Karlstad University Studies 2012:14, 235 s. (Diva)

Lozic, Vanja, Historieundervisningens utmaningar. Historiedidaktik för 2000-talet (Gleerups; Lund, 2011), 130 s.

Nordgren, Kenneth, "Interkulturella perspektiv i historieläroböcker", i Niklas Ammert (red.), Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik (Studentlitteratur: Lund, 2011), s. 139-55

Nordgren, Kenneth, Vems är historien? Historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige (Karlstads universitet, 2006), 260 s. (Pdf)

Nygren, Thomas, Erfarna lärares historiedidaktiska insikter och undervisningsstrategier, Lic.avh. (Umeå universitet, 2009), 100 s. (Pdf)

Ohlander, Ann-Sofie, Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: En

granskning på uppdrag av delegationen för jämställdhet i skolan, SOU 2010:10, 70 s. (Pdf)

Runblom, Harald, En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker: Underlagsrapport till skolverkets rapport "I enlighet med skolans värdegrund" (Uppsala universitet, 2006), 47 s. (Pdf)

Rättstexter

Skollag 2010:800 (riksdagen.se)

Skolförordning 2011:185 (riksdagen.se)

Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet,

http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/34/87/8de6b5ef.pdf (regeringen.se)

------------------------------------


Delkurs: Att använda och gestalta historia, 7,5 hp

Obligatorisk litteratur:

Böcker:

Aronsson, Peter, Historiebruk: att använda historia. (Studentlitteratur, Lund 2005), urval ca 100 s.

Bohman, Stefan, Historia, museer och nationalism. Stockholm 1997, urval ca 160 s.

 

Insulander, Eva et al., Design för lärande Historia – medeltiden som exempel. (Studentlitteratur, Lund 2019), 200 s.


Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.), Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning. (Studentlitteratur, Lund 2014.), 294 s.

 

En av följande avhandlingar (studenten väljer själv): (ca 350 s.)

Johansson, Roger, Kampen om historien. Ådalen 1931: sociala konflikter, historiemedvetande och historiebruk 1931-2000. (Diss. Lunds universitet) Stockholm 2001.

Linderborg, Åsa, Socialdemokraterna skriver historia. Historieskrivning som ideologisk maktresurs 1892-2000. (Diss. Uppsala universitet), Uppsala 2001.

Lozic, Vanja, I historiekanons skugga. Historieämne och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle. (Diss. Lunds universitet/Malmö högskola), Malmö 2010.

Nordgren, Kenneth, Vems är historien? Historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige. (Diss., Nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete), Umeå 2006.

Sjöberg, Erik, Battlefields of memory: the Macedonian conflict and Greek historical culture. (Diss, Umeå universitet), Umeå 2011. 

Zander, Ulf, Fornstora dagar, moderna tider. Bruk av och debatter om svensk historia från sekelskifte till sekelskifte. (Diss., Lunds universitet) Nordic Academic Press 2001. 

Åström Elmersjö, Henrik, En av staten godkänd historia. Förhandsgranskning av svenska läromedel och omförhandlingen av historieämnet 1938-1991. Nordic Academic Press 2017. 

 

Artiklar/kortare texter:

Fur, Gunlög, ”Monument, minnen och maskerader – eller vem tillhör historien?” i: Aronsson (red), Makten över minnet; historiekultur i förändring. (Studentlitteratur), s 34-49. (15 s.)

Gustafsson, Birgitta, ”Upplevelsen som grund för lärande.” i: Aronsson & Larsson (red), Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli. (Centrum för kulturforskning, Växjö universitet, Rapport nr 1), Växjö 2002, s. 123-162. (39 s.)

Hedén, Anne, ”Taxi till Auschwitz; några funderingar kring svenskt historiemedvetande 1993 och 2009.” i: Kingsepp & Schult (red), Hitler für alle; populärkulturella perspektiv på Nazityskland, andra världskriget och Förintelsen. (Carlssons förlag 2011), s.144-160. (16 s.)

Karlsson, Klas-Göran, ”Förintelsen som historiekulturellt fenomen – en översikt.” Historisk tidskrift 2005, s. 721-733. (13 s.)

Lozic, Vanja, ”(Re)Shaping History in Bosnian and Herzegovinian Museums.” Culture Unbound, vol. 7, 2015, s. 307-329. (22 s.) 

Magnusson, Åsa, ”Identiteter och konflikter i upplevelsehistoria.” i: Aronsson & Larsson (red), Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli. (Centrum för kulturforskning, Växjö universitet, Rapport nr 1), Växjö 2002, s. 163-179. (16 s.)

Rodell, Magnus, ”Monumentet på gränsen. Om den rumsliga vändningen och ett fredsmonument.” Scandia 2010, s 15-44. (30 s.) 

Svensson, Carl-Johan, ”Från Winston Churchill till Bobby Sands. Ideologiskt laddade gatunamn och monument i Teheran.” Scandia 2008, s. 64-81. (17 s.) 

Zander, Ulf, ”Det förflutna på vita duken. Film som historieförmedlare.” i Karlsson & Zander, Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken. Lund 2004, s. 125-144. (19 s.)

Zander, Ulf, ”Den slingrande vägen från Auschwitz. Om förintelsens bilder och de eventuella sambanden mellan då och nu.” Scandia 2008, s. 283-309. (26 s.)

……………..