Svenska B, 30 högskolepoäng

Språkförändring och språkplanering

TEMA 1: Språkförändring

Aitchison, Jean (2013). Language change: progress or decay? 4. ed. Cambridge: Cambridge University Press. (ca 200 s. efter lärarens anvisningar)

Andersson, Lars Gunnar (2014). Svensken och svenskan: om synen på variation och förändring. I Bylin, Maria m.fl. (red.) Studier i svensk språkhistoria 12: Variation och förändring. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, ss. 11-26. (Elektronisk resurs)

Lagerholm, Per (2016). Språknormer och språkvärdering. Lund: Studentlitteratur (240 s.)

Nilsson, Jenny (2015). Dialect accommodation in interaction: Explaining dialect change and stability. I Language and communication. Vol. 41. ss. 6-16 (Elektronisk resurs) (10 s.)

Pennycook, Alastair och Otsuji, Emi (2014). Metrolingual multitasking and spatial repertoires:

"Pizza mo two minutes coming". Journal of Sociolinguistics. Vol 18 (2). ss. 161-184.

Sundgren, Eva (2013). Språklig variation och förändring. I Sundgren, Eva (red.) Sociolingvistik. Stockholm: Liber, ss- 77-121 (44 s.)

Tandefelt, M. (red.) (2015) Gruppspråk, samspråk, två språk. Svenskan i Finland - i dag och i går 1:2. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. (Läses enligt lärarens anvisningar, ca 40 s.) (Elektronisk resurs)

TEMA 2: Svenskan under 1900-talet

Collin, Lotta (2012). Ett decennium av webbdiskussion: En jämförande analys av interaktionen i två diskussionsforum på webben 2001, 2006 och 2011. HumanIT 12(1). ss. 25-51 (Elektronisk resurs)

Josephson, Olle (2013). Ju: ifrågasatta självklarheter om svenskan, engelskan och alla andra språk i Sverige. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 17-112 (95 s.)

Tandefelt, M. (2019) Ett språk som lever förändras alltid. I: Svenskan i Finland - i dag och i går II1:2.Finländsk svenska från 1860 till nutid. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. ss 431-458 (Elektronisk resurs)

TEMA 3: Språkplanering och språkvårdens utmaningar

Josephson, Olle (2018). Språkpolitik. Första upplagan, kapitel 1-4 (70 s.)

Karlsson, Susanna & Karlsson, Tom S (2019). Language policy as "frozen" ideology: exploring the administrative function in Swedish higher education. Current issues in language Planning (volym och nummer ännu ej tillgänglig). Ss. 1-23 (22 sid.) (Elektronisk resurs)

Lind Palicki, Lena (2015). Positioneringar och principer i språkvårdens diskussioner om diskriminerande språk: exempel samkönad. I Landqvist, Mats (red.) Från social kategorisering till diskriminering: Fyra studier av språk och diskriminering och ett modellförslag. Huddinge: Södertörns högskola, ss. 123-152 (30 s.)

Lind Palicki, Lena och Nord, Andreas (2015). Från demokratisk rättighet till tips och småknep i skrivandet. Några nedslag i det svenska klarspråksarbetet. Sakprosa, 7(2), ss. 1-17 (17 s.)

Melander, Björn (2013). Språkpolitik och språkvård I Sundgren, Eva (red.) Sociolingvistik. 2:a uppl. Stockholm: Liber, ss. 325-352 (30 s.)

Nyström Höög, Catharina, Söderlundh, Hedda & Sörlin, Marie (2012). Myndigheterna har ordet: om kommunikation i skrift. Stockholm: Norstedt, ss. 13-71, 105-121 (74 s.)

Norrby, Catrin (2014). English in Scandinavia. Monster or mate? Sweden as a Case study. I Hajek, John & Slaughter, Yvette (red.) Challenging the monolingual mindset. Bristol: Multilingual Matters, ss. 17-32. (Elektronisk resurs)

Referenslitteratur

Språkriktighetsboken (2016): Utgiven av Svenska språknämnden. Stockholm: Norstedts (s. 7-34)

Antal sidor: ca 925

Textanalys

Bellander, Theres (2016). Bloggens roll för hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället: En genreanalys av strukturella och språkliga mönster i bloggar om barn med hjärtfelsdiagnos. RASK: Internationalt tidsskrift for sprog og komunikation (44), ss. 129-159.

Björkvall, Anders (2009). Den visuella texten: multimodal analys i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren (ca 150 s.)

Björkvall, Anders (2012). Text-och resursorientering inom multimodalitetsforskningen: En teoretisk diskussion omförklaringsvärden. Språk & stil, 22(1) ss. 135-161. (26 s.)

Engblom, Charlotte (2011). Yngre barns skärmbaserade texthantering: Multimodala texter och nya perspektiv pÃ¥ progression och bedömning. I Magnusson, Jenny m.fl. (red.) Åttonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: SprÃ¥ket, kroppen och rummet - multimodala och digitala perspektiv pÃ¥ lärande. Stockholm: Södertörns högskola, ss. 35-50. (15 s.)

Gustafsson, Anna W (2013). Skriftpraktiker, diskursiva praktiker och analytisk konsekvens. Språk & Stil, 23, ss. 85-106.

Holmberg, Per, Karlsson, Anna-Malin och Nord, Andreas (2011). Funktionell textanalys. Stockholm: Norstedts (ca 150 s.)

Holmberg, Per (2012). Kontext som aktivitet, situationstyp och praktik. En kritisk analys av kontextbegreppet i systemisk-funktionell teori. Språk och stil 22(1), ss. 67-86 (19 s.)

Holmdahl, Jessica (2018). En komprimerad syn på ätstörningar i regionala vårdprogram : en multimodal kritisk diskursanalys av hur ätstörningar realiseras genom bilder och flödesscheman. I Wojahn, Daniel, Seiler Brylla, Charlotta & Westberg, Gustav (red.) Kritiska text- och diskursstudier. Huddinge: Södertörns högskola, ss. 101-122

Nord, Andreas (2012). Varför textanalys? Den språkvetenskapliga textanalysen i högre utbildning ur ett textforskningsperspektiv. Språk och stil, 22(1). ss. 187-212 (25 s.)

Westberg, Gustav (2017). Det legitima moderskapets genealogi. En transtextuell diskurshistorisk analys. Sakprosa, 9(1), ss. 1-60.

Referenslitteratur

Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin (2006). Grammatik med betydelse. Lund: Studentlitteratur.

Lind Palicki, Lena (2015). Diskursanalys. I Boyd, Sally & Ericsson, Stina (red.) Sociolingvistik i praktiken. Lund: Studentlitteratur ss. 195-113 (18 s.)

Skriftbruk och skrivande

Almström Persson, Gunilla (2018). "Kredd till dig för vår senaste tweet". Kommunikativa val på Twitter under terrorattentatet på Drottninggatan. Grammatik, kritik, didaktik, 34, ss. 79-95 (17 s.)

(Elektronisk resurs)

Ask, Sofia (2013). Skrivande polis. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (103 s.)

Att skriva bättre - en webbutbildning från Språkrådet/Klarspråk. (ca 38 s.) (Elektronisk resurs)

Axelsson, Majgull (1995). Utanförskapets inre kraft. I Abrahamsson, Kenneth & Björklund, Ulla (red.) Den lilla samhällsdialogen: forskning om medborgarkontakter, yrkeskompetens och kunskapsstöd i en decentraliserad förvaltning. Stockholm: Fritzes, ss. 95-99. (Delas ut vid kursstart) (5 s.)

Bendegard, Saga (2015). Klarspråksarbetets villkor i samband med EU:s rättsaktsöversättning. Sakprosa, 7(2),

artikel 3. (Elektronisk resurs) (13 s.)

Blåsjö, Mona & Wittek, Line (2017). Skrivandet i professionsutbildningar - forskningsöversikt och teoretiska utgångspunkter. I Erixon, Per-Olof & Josephson, Olle (red.) Kampen om texten: examensarbetet i lärarutbildningen. Lund: Studentlitteratur, ss. 31-46 (16 sid.)

Dahl, Katrine (2007). Respons som støtte i den svære skrivning. I Lærende skribenter: Læring gennem respons i organisationens kollaborative skrivning. København: Institut for medier, erkendelse og formidling, Københavns Universitet. Nätpublicerad, ss. 168-183. (16 s.) (Elektronisk resurs)

Domeij, Rickard & Spetz, Jennie (2014). Begripliga myndigheter på nätet. Hur skapar man tillgänglighet för alla i ett flerspråkigt samhälle? I Lindström m.fl. (red.) Svenskans beskrivning 33. Helsingfors: Helsingfors universitet, ss. 52-62 (11 s.) (Elektronisk resurs)

Ehrenberg-Sundin, Barbro & Sundin, Maria (2015). Krångelspråk blir klarspråk: från 1970-tal till 2010-tal. 1. uppl. Stockholm: Norstedts. (301 s.)

Hedlund, Anneli (2013). Klarspråk lönar sig: handbok för ett effektivt klarspråksarbete. 2., [uppdaterade] uppl. Stockholm: Norstedts juridik. (76 s.)

Josephson, Olle (2018). Språkpolitik. Stockholm: Morfem, ss. 218-229. (Delas ut vid kursstart) (12 sidor)

Josephson, Olle (2009. Klarspråksforskningens framtid. I Nyström Höög, Catharina (red.), Medborgare och myndigheter, FUMS, Institutionen för nordiska språk, Uppsala: Uppsala universitet, ss. 100-1007 (8 sidor). (Elektronisk resurs)

Lundberg, Ingvar & Reichenberg, Monica (2008). Vad är lättläst? Härnösand: Specialpedagogiska

skolmyndigheten. (96 s.) (Elektronisk resurs)

Nord, Andreas (2017). Klarspråksarbete och yrkeslivsskrivande: en forskningsöversikt. Stockholm: Språkrådet (44 s.) (Elektronisk resurs)

Nord, Andreas (2015). Att förbättra en text tillsammans: En dialogorienterad språkgranskningsprocess vid en svensk myndighet. FUMS Rapport nr 234. Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, ss. 1-12, 60-102. (54 s.) (Elektronisk resurs)

Nyström Höög, Catharina (2014). För många texter kan skymma sikten. Om myndigheternas uppdrag, tidens ideal och policydokument vid svenska myndigheter. I Myndighetstexter ur medborgarperspektiv - Rapport från Nordisk klarspråkskonferens i Helsingfors 21-22.11.2013. ss. 7-10. (4 s.) (Elektronisk resurs)

Smålander, Anna (2015). Klarspråk utan språkvetare. En studie av klarspråksarbetet på en mindre svensk kommun. Opublicerad masteruppsats i svenska/nordiska språk. Lund: Lunds Universitet. (70 s.) (Elektronisk resurs)

Antal sidor: 973

Exempel på myndighetstexter tillkommer.

Referenslitteratur

Guldbrand, Karin & Englund Hjalmarsson, Helena (2016). Webbredaktörens skrivhandbok: klarspråk på nätet. 6, [omarb.] uppl. Stockholm: Prodicta

Klarspråkstestet: rapporter: Kommentarer och exempel. Språk- och folkminnen. (Elektronisk resurs)

Myndigheternas skrivregler. 8., [omarb.] uppl. (2014). Stockholm: Språkrådet. (Elektronisk resurs)

Språklagen i praktiken: riktlinjer för tillämpning av språklagen (2011). Stockholm: Språkrådet. (Elektronisk resurs)

Andraspråksinlärning

Abrahamsson, Niclas (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur, kapitel 1-3, 5 (140 s.)

Abrahamsson, Niclas (2013). Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 85-121 (36 s.)

Abrahamsson, Niclas & Hyltenstam, Kenneth (2013). Mognadsbegräsningar och den

kritiska perioden för andraspråksinlärning. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. 2:a uppl.

Lund: Studentlitteratur, ss. 221-258 (37 s.)

Domeij, Rickard & Karlsson, Ola (2013). Delaktighet i det digitala samhället - ett

flerspråkigt perspektiv. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 519-536 (25 s.)

Engstrand, Olle (2007). Fonetik light. Kortfattad ljudlära för språkstudier och uttalsundervisning. Lund: Studentlitteratur (103 s.)

Enström, Ingegerd (2013). Ordförråd och ordinlärning - med särskilt fokus på avancerad inlärare. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 169-195 (27 s.)

Franker, Qarin (2011). Val, vägar, variation: Vuxna andraspråksinlärares interaktion med svenska valaffischer. Stockholm: Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet. (152 s.) (Elektronisk resurs)

Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela (2007). Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige. Kap 1-4 (145 s.)

Sundberg, Gunlög (2004). Institutionella samtal som lärandemiljö. I Olofsson, Mikael (red.) Symposium 2003 Arena Andraspråk. Stockholm: HLS Förlag, ss. 82-104 (22 s.) (Elektronisk resurs)

Wedin, Åsa (2010). Vägar till svenskt skriftsprÃ¥k för andrasprÃ¥ksinlärare. Lund: Studentlitteratur, kapitel 1-7. (58 s.)

Antal sidor: ca 763

Kommunikationsetnografi och fältarbete

Jansson, Gunilla och Nikolaidou, Zoe (2013). Work-identity in ethnographic research: Developing field roles in a demanding workplace setting. International Journal of Qualitative Methods, 12, ss. 152-167 (15 s.)

Karlsson, Anna-Malin (2006). En arbetsdag i skriftsamhället. Ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändning i vanliga yrken. Stockholm: Språkrådet och Norstedts akademiska förlag, kapitel 5-15 (120 s.)

Nelson, Marie (2010). Andraspråkstalare i arbete. En språkvetenskaplig studie av kommunikation vid ett svenskt storföretag. Uppsala: Uppsala universitet. Elektronisk resurs. (cirka 55 s. enligt anvisningar i planeringen + 82 s. översiktligt)

Nikolaidou, Zoe. (2015.) Lean-generated documentation in the Swedish manufacturing industry. I: L. Kahlin, M. Landqvist & I. Tykesson (red.), Språk och identitet. ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap 2015. S. 197-122. (16 s.). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28399 (21 juni 2016)

Papen, Uta (2010). Writing in healthcare contexts. I: D. Barton & U. Papen: The anthropology of writing. London: Continuum, ss. 145-165) (20 s.)

Sundberg, Gunlög (2017) Kommunikationsetnografi som resurs för språk(in)lärare.. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs. Liber. s 116-127 (12 s)

Ytterligare litteratur på ca 100 sidor enligt lärarens anvisningar kan tillkomma under delkursen.

Antal sidor: 380

Vetenskapligt paper

Hellspong, Lennart (2014). Forskningsuppsatsens retorik. Studentlitteratur. (Ca 150 s.)

Samt ett antal vetenskapliga artiklar valda i samråd med läraren

Referenslitteratur:

Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur

Håkansson, D. (2017) Språkvetenskapen och teorierna. I Håkansson, D. & Karlsson, A-M (red.) Varför språkvetenskap? Lund: Studentlitteratur, ss. 39-58.

Jarrick, Arne. & Josephson, Olle (1996). Från tanke till text: en språkhandbok för

uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur (128 s.)

Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2014). Att skriva en bra uppsats. 3. [rev. och uppdaterade] uppl. Malmö: Liber. (ca 100 s.)

Schött, Kristina, Hållsten, Stina, Moberg, Bodil & Strand, Hans (2015): Studentens

skrivhandbok. Stockholm: Liber (170 s.)

Språkriktighetsboken. Andra upplagan (2016) Malmö: NE