Utbildningsvetenskap 1, förskola, erfarenhetsbaserad, 6.5 högskolepoäng
| Giltig fr.o.m.: | VT2021 |
|---|---|
| Giltig t.o.m.: | VT2021 |
| Beslutsdatum: | 2020-11-11 |
| Beslutad av: | Programråd, Förskollärarprogrammet |
Obligatorisk litteratur:
Barnkonventionen – FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF. (35 s) [elektronisk resurs]
Bohlin, Henrik (2018): ”Inledning.” I: Bohlin, Henrik (2018): Medborgerlig bildning: om varför man studerar på en högskola. Lund: Studentlitteratur, s.11-25. (14 s.) [elektronisk resurs]
Burman, Anders (2014). ”Konsten att växa som människa”. I : Burman, Anders (red.) Att växa som människa: om bildningens traditioner och praktiker. Huddinge: Södertörns högskola, s. 5-18, (13 s.) [elektronisk resurs]
Connell, Raewyn & Pearse, Rebecca. (2015). Om genus. 3., uppl. Göteborg: Daidalos, s. 9-27 (15 s)[elektronisk resurs]
de los Reyes, Paulina (2008) ”Om makten att vara okunnig”. I: Tidskrift för genusvetenskap, nr 2008, s 94-95 (2 s)
Engdahl, Ingrid & Ärleman-Hagsér, Eva. (2020). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber. S.14-66; s.122-179 (109 s.).
Goldstein-Kyaga, Katrin & Borgström, Maria. (2011): ”Inledning.” I: Goldstein-Kyaga, Katrin, Borgström, Maria & Hübinette, Tobias (red.) Den interkulturella blicken i pedagogik: inte bara goda föresatser. Huddinge: Södertörns högskola, s. 7-23. (16 s.) [elektronisk resurs]
Goldstein-Kyaga, Katrin (2011): ”Kosmopolitism, fred och lärande.” I: Goldstein-Kyaga, Katrin, Borgström, Maria, & Hübinette, Tobias (red.) Den interkulturella blicken i pedagogik: inte bara goda föresatser. Huddinge: Södertörns högskola, s. 27-41. (24 s.) [elektronisk resurs]
Hammarström-Lewenhagen, Birgitta. (2016). Förskolans århundrade: pedagogiska nyckeltexter om förskolans framväxt och idéarv, 1. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning, s. 9-35, 80-94, 99-119, 157-178, 215-232, 270-282 (95 s.).
Haraldsson Sträng, Monica. (2016). Värdegrund och mångkultur i handling. Stockholm: Liber. (208 s med särskilt fokus på s. 19-34, 94-123, 124-148. (68 s.)
Jonasson D., Amnéus D. Flock, U., Rosell Steuer, P. Testad, G.: (tryckår saknas): ”Bekräftartekniker och motstrategier – sätt att bemöta maktstrukturer och förändra sociala klimat. Stockholm: ENSU (Empowerment Nätverket vid Stockholms universitet). (8 s.).
Lahdenperä, Pirjo (2018) ”Barnuppfostran och föräldrasamverkan – hinder och möjligheter”. I: Den interkulturella förskolan: mål och arbetssätt. Lahdenperä, Pirjo (red.) Första upplagan Stockholm: Liber, s 62-74. (14 s) [elektronisk resurs]
Langmann, Elisabeth (2020): ”Läraryrkets interkulturella dimensioner.” I: Hill, Helena (red.) (2020): Perspektiv på interkulturalitet. Huddinge: Södertörns högskola, s. 21-36. [elektronisk resurs]
Lindgren, Anne-Li., Pramling, Niklas & Säljö, Roger. (2017). Förskolan och barns utveckling – Grundbok för förskollärare. Malmö: Gleerups. (s. 13-44)
Lärarutbildningens bildningsprofil. Huddinge: Södertörns högskola. [elektronisk resurs]
Lärarutbildningens interkulturella profil. Huddinge: Södertörns högskola [elektronisk resurs]
Mänskliga rättigheter – Konventionen om barns rättigheter (2006). Stockholm: Edita Norstedts. s. 1- 68. (68 s). [elektronisk resurs]
Nilsson, M. & Lecusay, R., Alnervik, K. & Ferholt, B. (2018). Iscensätta undervisning: Målrelationellt lärande i förskolan. Tidskriften Barn nr. 3-4
Rodell Olgac, Christina (2020) ”Sverige, skolan och de fem nationella minoriteterna”. I: Hill, Helena (red.) (2020) Perspektiv på interkulturalitet. Huddinge: Södertörns högskola, s. 85-110. (25 s.) [elektronisk resurs]
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18. [elektronisk resurs]
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11. [elektronisk resurs]
Åberg, Pelle (2014) ”Medborgarskap och utbildningens instrumentalisering. Martha Nussbaum och den demokratiska medborgaren”. I: Burman, Anders (red.) Att växa som människa: om bildningens traditioner och praktiker. Huddinge: Södertörns högskola, s. 231-250 (20 s.) [elektronisk resurs]
Öberg, Lisa (2011). ”Det bildande seminariet”. I: Burman, Anders (red.) Våga veta! Om bildningens möjligheter i massutbildningens tidevarv. Huddinge: Södertörns studies in Higher Education, s 51- 74. (24 s) [elektronisk resurs]
Ytterligare litteratur på ca 100 sidor enligt lärarens anvisningar kan tillkomma under kursen.
Referenslitteratur:
Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna (2017). Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. (ca 100 s)
Eriksson, Martin G. (2017). Referera reflekterande. Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. (ca 100 s)
Collins, Patricia Hill & Bilge, Sirma (2016). Intersectionality. Cambridge: Polity (s. 1-30)
Södertörns högskola (2019). Referenser enligt Harvardsystemet – en introduktion. (12 s.) [elektronisk resurs]
Torres-Örsten, Sandra & Trost, Jan (2012). Studieteknik. Lund: Studentlitteratur. (105 s)