Utbildningsvetenskap 1, förskola, erfarenhetsbaserad, 6.5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur:  

Blomström, V. & Wennerberg, J. (2017). Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. (15 s.) [elektronisk resurs]  

Bohlin, H. (2018): Inledning. I: Bohlin, H. (red.) Medborgerlig bildning: om varför man studerar på en högskola. Lund: Studentlitteratur, s.11-25 (14 s.) [elektronisk resurs]  

Burman, A. (2019). Pedagogikens idéhistoria: uppfostringsidéer och bildningsideal under 2500 år. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 11-17, s. 223-234 (18 s.) [elektronisk resurs]   

Connell, R. & Pearse, R. (2015). Om genus. 3 uppl. Göteborg: Daidalos, s. 9-27 (15 s.) [elektronisk resurs]  

Eidevald, C., Engdahl, I. & Geijer, C. (2024). En likvärdig och hållbar förskola: rolig, trygg och lärorik utbildning och undervisning. Stockholm: Liber, s. 86-106 (20 s.) 

Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2020). Att bli förskollärare. MÃ¥ngfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber. s.14-66; s. 90-97, s. 111-115, s.122-179 (122s.) 

Hammarström-Lewenhagen, B. (2016). Förskolans århundrade: pedagogiska nyckeltexter om förskolans framväxt och idéarv, 1 uppl. Malmö: Gleerups Utbildning, s. 9-35, 80-94, 97-119, 157-178,  215-232, 270-282 (97 s.) 

Hellman, A. (2013). Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv. 1 uppl. Stockholm: Liber (155 s.) 

Jonasson D., Amnéus D. Flock, U., Rosell Steuer, P. Testad, G.: (u.å.): Bekräftartekniker och motstrategier – sätt att bemöta maktstrukturer och förändra sociala klimat. Stockholm: ENSU (Empowerment Nätverket vid Stockholms universitet). (8 s.). [elektronisk resurs]  

Josefson, M. (2020). Vad innebär omsorgen i förskolan? I: Åsén, G. (red.) Vad säger forskningen om svensk förskola?. Stockholm: Liber, s. 54-76 (23 s.) 

Lahdenperä, P. (2018). Barnuppfostran och föräldrasamverkan – hinder och möjligheter. I: Lahdenperä, P. (red.) Den interkulturella förskolan: mål och arbetssätt. Stockholm: Liber. s 62-74. (14 s.) 

Lahdenperä, P. (2018). Inledning. I: Lahdenperä, P. (red.) Den interkulturella förskolan. Mål och arbetssätt. Stockholm: Liber, s. 12-20 (9 s.)  

Lillvist, A. & Heikkilä, M. (2018). Vad är ett hemland? I: Lahdenperä, P. (red.) Den interkulturella förskolan: mål och arbetssätt. Stockholm: Liber, s. 44-59 (16 s.) 

Södertörns högskola (2017). Lärarutbildningens interkulturella profil [styrdokument]. https://www.sh.se/download/18.102de4cd17ffb4e410b2555/1649243034865/L%C3%A4rarutbildningens%20interkulturella%20profil.pdf 

Södertörns högskola (2018). Lärarutbildningens bildningsprofil [styrdokument]. https://www.sh.se/download/18.45d24ed318b37ddee542ed83/1698152623513/Lärarutbildningens%20Bildningsprofil%2020180518.pdf 

Unicef Sverige (u.å.). Barnkonventionen – FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Unicef Sverige. (35 s) [elektronisk resurs] 

Reimers, E., Bengtsson, J. & Hellman, A. (red.) (2021). Normer i förskolan. Första upplagan Malmö: Gleerups. s. 9-28, 49-68 (39 s.) 

Rodell Olgac, C. (2020) Sverige, skolan och de fem nationella minoriteterna. I: Hill, H. (red.) (2020) Perspektiv på interkulturalitet. Huddinge: Södertörns högskola. s. 85-110. (25 s.) [elektronisk resurs]  

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18. [elektronisk resurs]  

Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11. [elektronisk resurs]  

Straszer, B. (2018). Transspråkande och interkulturalitet i en förskola med sverigefinsk profil. I: Den interkulturella förskolan: mål och arbetssätt. Lahdenperä, Pirjo (red.) Första upplagan Stockholm: Liber. s 96-116. (14 s.)  

Vallberg Roth, A-C. (2020) Vad kan känneteckna undervisning i förskolan? I: Åsén, G. (red.) Vad säger forskningen om svensk förskola? Stockholm: Liber. 31-36 (6 s.) [elektronisk resurs]  

Öberg, L. (2011). Det bildande seminariet. I: Burman, A. (red.) VÃ¥ga veta! Om bildningens möjligheter i massutbildningens tidevarv. Huddinge: Södertörns studies in Higher Education. s 51- 74 (24 s.) [elektronisk resurs]  

Ytterligare litteratur på ca 100 sidor enligt lärarens anvisningar kan tillkomma under kursen.  

  

Referenslitteratur:  

Blomström, V. & Wennerberg, J. (2017). Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. (202 s.)  

Collins, P. H. & Bilge, S. (2016). Intersectionality. Cambridge: Polity. s. 1-30. (30 s.) 

Eriksson, M. G. (2017). Referera reflekterande. Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. (ca 100 s)  

De los Reyes, P. (2008) Om makten att vara okunnig. Tidskrift för genusvetenskap, 29 (1), s. 94-95. doi: 10.55870/tgv.v29i1.3844. (2 s.) [elektronisk resurs]  

Hill, H. (2020) Inledning I: Hill, H. (red.): Perspektiv på interkulturalitet. Huddinge: Södertörns högskola, s. 11-19. [elektronisk resurs]  

Pramling, N. (2023) Vad utmärker vetenskaplig kunskap? I: Åkerblom, A., Hellman, A. & Pramling, N. (red.) Metodologi: för studier i, om och med förskolan. Andra upplagan Malmö: Gleerups (Valda delar ur s. 15-36) [elektronisk resurs]  

Södertörns högskola (2019). Referenser enligt Harvardsystemet – en introduktion. (12 s.) [elektronisk resurs]  

Torres-Örsten, S. & Trost, J. (2012). Studieteknik. Lund: Studentlitteratur. (105 s)