Utbildningsvetenskap 2, förskola, erfarenhetsbaserad, 6 högskolepoÀng
Giltig fr.o.m.: | VT2021 |
---|---|
Giltig t.o.m.: | VT2021 |
Beslutsdatum: | 2020-11-11 |
Beslutad av: | ProgramrÄd, FörskollÀrarprogrammet |
Obligatorisk litteratur:
Broady, Donald (2012). Bildningstankens krumbukter. I: Lovisa Bergdahl, Anders Burman & Per Sundgren, red., Svenska bildningstraditioner, Daidalos, Göteborg, s. 285-308, (24 s.). [elektronisk resurs]
Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhÀllsvetenskaplig text- och diskursanalys. FjÀrde [omarbetade och aktualiserade] upplagan Lund: Studentlitteratur, s. 17-45
Dahlberg, Gunilla & Lenz Taguchi, Hillevi (1994). Förskola och skola. Om tvÄ skilda traditioner - och om visionen om en mötesplats. Expertbilaga 3, SOU 1994:45 BetÀnkande av Utredningen om förlÀngd skolgÄng, s. 129-172, (44 s.). [elektronisk resurs]
Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-HagsĂ©r, Eva (red.) (2020). Att bli förskollĂ€rare: mĂ„ngfacetterad komplexitet, 2. uppl., Liber: Stockholm, del 4, âBildningsperspektivetâ, kap. 9-11, s. 158-254
Gustavsson, Bernt (1997). Vad skall utbildning vara till?. I Vuxenpedagogik i teori och praktik - Kunskapslyftet i fokus (SOU 1997:158), s. 25-39, (15 s.). [elektronisk resurs]
Hammarström-Lewenhagen, Birgitta (2016). Förskolans Ärhundrade: pedagogiska nyckeltexter om förskolans framvÀxt och idéarv, 1. uppl., Malmö: Gleerups Utbildning, s. 74-79, 80-94, 105-131, 140-156, 249-269 (85 s)
Hultqvist, Kenneth (1990). Förskolebarnet: en konstruktion för gemenskapen och den individuella frigörelsen: en nutidshistorisk studie om makt och kunskap i bilden av barnet i statliga utredningar om förskolan. Diss. Stockholms Universitet, s. 11-21, 55-57 (15 s.). [elektronisk resurs]
Kroksmark, Tomas (red.) (2011). Den tidlösa pedagogiken. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur (valda delar ca 200 s)
Lindgren, Anne-Li, Pramling, Niklas & SĂ€ljö, Roger (2017). Förskolan och barns utveckling â Grundbok för förskollĂ€rare. Malmö: Gleerups. Kapitel 3, 4, 9 s.45-71, 141-155, (42 s.).
LÀrarutbildningens interkulturella profil. Huddinge: Södertörns högskola. [elektronisk resurs]
Malaguzzi, Loris (1986). Förord. I: Barsotti, Anna (1986). Staden och regnet: ett temaarbete pÄ daghem i Reggio Emilia: steg för steg. Stockholm: Mariedamfilm - HB Barsotti, s. 7-11 (5 s.). [elektronisk resurs]
Nöjd, Maria (2015). Tid för bildning. Tidningen Uttryck, 1 april 2015, (5 s.). [elektronisk resurs]
LÀroplan för förskolan Lpfö18. Stockholm: Skolverket. [elektronisk resurs]
SÀljö, Roger (2015). LÀrande: en introduktion till perspektiv och metaforer. 1. uppl. Malmö: Gleerups. Kap 2, 3 och 6, s. 29-53, 89-107, (42 s).
Vallberg Roth, Ann-Christine (2001). LĂ€roplaner för de yngre barnen. Utvecklingen frĂ„n 1800-talets mitt till idag. Pedagogisk Forskning i Sverige, Ă„rg. 6, nr 4, s. 241â269, (29 s.). [elektronisk resurs]
Wahlström, Ninni (2015). LÀroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups Kapitel 1, 2, 4, 5, s. 11-51, 73-129, (96 s).
Ytterligare litteratur kan tillkomma enligt lÀrares anvisningar (ca 100 s.)
Antal sidor: ca 900 sidor.
Referenslitteratur:
Bergenlöv, Eva (2009). Drabbade barn: aga och barnmisshandel i Sverige frÄn reformationen till nutid. Lund: Nordic Academic Press. s. 35-38, i kapitlet RÄd om barnuppfostran.
Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna (2017). Akademiskt lÀsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. (ca 100 s.)
Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2001). Kulturanalyser. 2., [omarb.] uppl. Malmö: Gleerup (s. 153-171). [elektronisk resurs]
Eriksson, Martin G. (2017). Referera reflekterande. Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. (ca 100 s.)
Skolinspektionen (2016) Förskolans pedagogiska uppdrag â Om undervisning, lĂ€rande och förskollĂ€rares ansvar, s.10-12, 14-16.
Södertörns högskola (2019). Referenser enligt Harvardsystemet â en introduktion. [elektronisk resurs]
Örsten, Sandra & Trost, Jan (2012). Studieteknik. Lund: Studentlitteratur. (105 s)