Utbildningsvetenskap 2, förskola, erfarenhetsbaserad, 6 högskolepoÀng

Obligatorisk litteratur:

Broady, Donald (2012). Bildningstankens krumbukter. I: Lovisa Bergdahl, Anders Burman & Per Sundgren, red., Svenska bildningstraditioner, Daidalos, Göteborg, s. 285-308, (24 s.). [elektronisk resurs]

Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhÀllsvetenskaplig text- och diskursanalys. FjÀrde [omarbetade och aktualiserade] upplagan Lund: Studentlitteratur, s. 17-45

Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2012) Kulturanalytiska verktyg 1. uppl. Malmö : Gleerup, 2012

Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-HagsĂ©r, Eva (red.) (2020). Att bli förskollĂ€rare: mĂ„ngfacetterad komplexitet, 2. uppl., Liber: Stockholm, del 4, ”Bildningsperspektivet”, kap. 9-11, s. 158-254

Hammarström-Lewenhagen, Birgitta (2016). Förskolans Ă„rhundrade: pedagogiska nyckeltexter om förskolans framvĂ€xt och idĂ©arv, 1. uppl., Malmö: Gleerups Utbildning, s. 74-79, 80-94, 105-131, 140-156, 249-269 (85 s)

Hultqvist, Kenneth (1990). Förskolebarnet: en konstruktion för gemenskapen och den individuella frigörelsen: en nutidshistorisk studie om makt och kunskap i bilden av barnet i statliga utredningar om förskolan. Diss. Stockholms Universitet, s. 11-21, 55-57 (15 s.). [elektronisk resurs]

Hill, Helena (red) 2020, Perspektiv pÄ interkulturalitet. Huddinge: Södertörns högskola, 2020. Kapitel av Elisabet Langmann och Fia Fredricsson Flodin. 32 s. (elektronisk resurs) http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1390699/FULLTEXT02.pdfKroksmark, Tomas (red.) (2011). Den tidlösa pedagogiken. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur (valda delar ca 200 s)

Lindgren, Anne-Li, Pramling, Niklas & SĂ€ljö, Roger (2017). Förskolan och barns utveckling – Grundbok för förskollĂ€rare. Malmö: Gleerups. Kapitel 3, 4, 9 s.45-71, 141-155, (42 s.).

LĂ€rarutbildningens interkulturella profil. Huddinge: Södertörns högskola. [elektronisk resurs]

Malaguzzi, Loris (1986). Förord. I: Barsotti, Anna (1986). Staden och regnet: ett temaarbete pÄ daghem i Reggio Emilia: steg för steg. Stockholm: Mariedamfilm - HB Barsotti, s. 7-11 (5 s.). [elektronisk resurs]

LÀroplan för förskolan Lpfö18. Stockholm: Skolverket. [elektronisk resurs]

SÀljö, Roger (2015). LÀrande: en introduktion till perspektiv och metaforer. 1. uppl. Malmö: Gleerups. Kap 2, 3 och 6, s. 29-53, 89-107, (42 s).

Vallberg Roth, Ann-Christine (2001). LĂ€roplaner för de yngre barnen. Utvecklingen frĂ„n 1800-talets mitt till idag. Pedagogisk Forskning i Sverige, Ă„rg. 6, nr 4, s. 241–269, (29 s.). [elektronisk resurs]

Wahlström, Ninni (2015). LÀroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups Kapitel 1, 2, 4, 5, s. 11-51, 73-129, (96 s).

Ytterligare litteratur kan tillkomma enligt lÀrares anvisningar (ca 100 s.)

Antal sidor: ca 900 sidor.

 

Referenslitteratur:

Bergenlöv, Eva (2009). Drabbade barn: aga och barnmisshandel i Sverige frÄn reformationen till nutid. Lund: Nordic Academic Press. s. 35-38, i kapitlet RÄd om barnuppfostran.

Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna (2017). Akademiskt lÀsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. (ca 100 s.)

Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2001). Kulturanalyser. 2., [omarb.] uppl. Malmö: Gleerup (s. 153-171). [elektronisk resurs]

Södertörns högskola (2019). Referenser enligt Harvardsystemet – en introduktion. [elektronisk resurs]

Örsten, Sandra & Trost, Jan (2012). Studieteknik. Lund: Studentlitteratur. (105 s)

UR Skola (2007) Pedagogikens giganter: Ellen Key, Jean Piaget, John Dewey, Loris Malaguzzi, Lev Vygotskij, Maria Montissori, (filmer) https://urskola.se/Produkter/145295-Pedagogikens-giganter-Ellen-Key