Utbildningsvetenskap 2: Förskolans kunskapstraditioner, 6 högskolepoäng

Obligatorisk kurslitteratur:      

Aronsson, L. (2021). Neuropedagogik i förskolan: varför och hur?. Första utgÃ¥van Stockholm: Natur & Kultur, s. 41-95 

Berg, A. (2022). Reformers pÃ¥verkan pÃ¥ lärares undervisning i grundskolan och förskolan: En läroplansteoretisk studie om undervisningsuppdraget och lärarrollen i förändring. Diss. Mälardalens universitet. VästerÃ¥s: Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (i urval, 20 sidor). Elektronisk resurs.  

Burman, A. (2011). Svar pÃ¥ frÃ¥gan: Vad är medborgerlig bildning? I: Anders Burman, VÃ¥ga veta!: Om bildningens möjligheter i massutbildningens tidevarv, Huddinge: Södertörns högskola, s. 9–31, (23 s). Elektronisk resurs.      

Burman, A. (2019). Pedagogikens idéhistoria: Uppfostringsidéer och bildningsideal under 2500 Ã¥r. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur (valda delar, ca 200s).   

 Fredricsson Flodin, Fia. (2020). Interkulturalitet och improvisation I: Hill, Helena (red) 2020, Perspektiv pÃ¥ interkulturalitet. Huddinge: Södertörns högskola, 2020. (s. 69–84) http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1390699/FULLTEXT02.pdf       

Hammarström-Lewenhagen, B. (2016). Förskolans Ã¥rhundrade: pedagogiska nyckeltexter om förskolans framväxt och idéarv, 1. uppl., Malmö: Gleerups Utbildning (valda delar, ca 100 s.)      

Josephson, P. & Lundgren, F. (2014). Historia som kunskapsform. Lund: Studentlitteratur (valda delar, ca 11 s). Elektronisk resurs.      

Malaguzzi, L. (1986). Förord. I: Barsotti, A. (1986). Staden och regnet: ett temaarbete pÃ¥ daghem i Reggio Emilia: steg för steg. Stockholm: Mariedamfilm - HB Barsotti, s. 7–11 (5 s.) Elektronisk resurs.      

Piaget, J. (2011). Psykologi och undervisning. I: Kroksmark, T. (red) Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur, s.432–444. [Elektronisk resurs]  

Rousseau, J. (1977). Émile eller Om uppfostran D. 1. Göteborg: Stegeland, s. 59–73.  [Elektronisk resurs]  

Sheridan, S. & Williams, P. (red) (2018). Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket (valda delar, ca 20 s). Elektronisk resurs      

Vallberg Roth, A. (2001). Läroplaner för de yngre barnen. Utvecklingen frÃ¥n 1800-talets mitt till idag. Pedagogisk Forskning i Sverige, Ã¥rg. 6, nr 4, s. 241–269, (29 s.). Elektronisk resurs.      

Vygotskij, L. (1981). Leken och dess roll i barnets psykiska utveckling. I: Hydén, L. (red.) Psykologi och dialektik: [En antologi]. Stockholm: Norstedt, s. 173–187. [Elektronisk resurs]  

Wahlström, N. (2023). Läroplansteori och didaktik. Tredje upplagan. Malmö: Gleerups, s. 67-125 

Wollstonecraft, M. (1998). Till försvar för kvinnans rättigheter. I: Malmström-Ehrling, A. (red.) Kvinnliga filosofer frÃ¥n medeltid till upplysning: originaltexter i urval. Stockholm: Natur och kultur, s. 256–267 i. [Elektronisk resurs]  

Lärarutbildningens interkulturella profil. Huddinge: Södertörns högskola. Elektronisk resurs.      

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18. Elektronisk resurs. 

Ytterligare litteratur pÃ¥ ca 100 sidor enligt lärarens anvisningar kan tillkomma under kursen.      

Totalt antal sidor: ca 700      

   

Referenslitteratur:      

Blomström, V. & Wennerberg, J. (2017). Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur, ca 100 s      

Eriksson, M. G. (2017). Referera reflekterande. Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Lund: Studentlitteratur, ca 100 s      

Södertörns högskola (2016). Referenser enligt Harvardsystemet – en introduktion. Elektronisk resurs.      

Torres-Örsten, S. & Trost, J. (2012). Studieteknik. Lund: Studentlitteratur. (105 s)