Barn och kultur 1, förskola, erfarenhetsbaserad, 15 högskolepoÀng

DELKURS 1001 ESTETISKA FÄRDIGHETER 1, 7,5 hp

Obligatorisk litteratur: 

Angelo, E. & Saether, M. (2014). Barnet och Musiken Falkenberg: Gleerups utbildning. (i urval ca s. 100) 

Auraldsson, K. m.fl. (2013) (5:e omarbetade upplagan). Börja berĂ€tta! om sagor och berĂ€ttande samt sagotips i olika genrer. Lund: BTJ förlag. s. 11-43 & 107-128. (s. 53) 

Benderoth Karlsson, M. & HĂ€ikiö, T. (2014), Bild, konst och medier för yngre barn - kulturella redskap och pedagogiska verktyg. Lund: Studentlitteratur. (i urval ca s. 100) 

Burman, A. (red) (2014). Konst och LÀrande EssÀer om estetiska lÀrprocesser. Stockholm: Södertörns studies. Kap 1 (s. 7-28) samt 4 kapitel eget val i relation till konstformerna under kursen. (ca s. 100) [elektronisk resurs]

Cunningham, M. (1952). Rum, tid och dans. I Caprioli, C., Wallenstein, S. O. mfl (red.) (2008). Koreografier. Skriftserien Kairos nr 13. Raster förlag. s. 55-60. (s. 6)  

Forsling, K. (2011). Digital kompetens i förskolan. KAPET Karlstads universitets pedagogiska tidskrift, s. 76-95. (19 s) [elektronisk resurs]

Jansson, T. (2015) Det osynliga barnet. Rabén och Sjögren (s.161)

Nachmanovitch, S. (2004). Spela Fritt - improvisation i livet och i konsten. Göteborg: Bo Ejeby. (s. 202) 

Nilsen, M. (2018). Barns och lÀrares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. Göteborg: Göteborgs universitet (valda delar). [elektronisk resurs]

ÄnggĂ„rd, E. (2006). Barn skapar bilder i förskolan. Studentlitteratur AB. (i urval ca s.100) 

Österlind, E. (red.) (2011). Drama - ledarskap som spelar roll. Lund: Studentlitteratur. s. 61-99 (s. 38) 

Moerman, Paul (2021). Dans som undervisning. Dans, pedagogik, estetik, etik. Teori och metid. Lund: Studentlitteratur (Sid 1 – 48, 50 – 97)

En teater-, dans-, konst-, videokonst- eller musikförestĂ€llning/repetition/utstĂ€llning/konsert som studenten vĂ€ljer enskilt. 

Ytterligare litteratur pĂ„ ca 100 sidor enligt lĂ€rarens anvisningar kan tillkomma under delkursen. 

Antal sidor (delkurs): ca 833 sidor 

Referenslitteratur:  

Furness, Karin (2017). Formulera: Bild och projekt i förskolan. Solna: Liber (ca 80 s)

Roos Sjöberg, J. (2000). Text om teater som verktyg. I grÀnslandet mellan scen och publik: nycklar till teater - med drama som metod. Falun: Oform (ca s. 20) [elektronisk resurs]

Vygotskij, L. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. 

DELKURS 1002 BARN OCH BARNDOMSHISTORIA, 7,5 hp

Obligatorisk litteratur:

Bergenlöv, E. (2009). Drabbade barn: aga och barnmisshandel i Sverige frÄn reformationen till nutid. Lund: Nordic Academic press. (187 s.)

Cunningham, Hugh. (2005). Children and Childhood in Western Society Since 1500. London: Routledge. Urval (150 s.)

Key, E. (1900/1996). Barnets Ärhundrade, omlÀst hundra Är senare med introduktion och kommentarer av Ola Stafseng. Stockholm: Informationsförlaget. s. 97-107. (15 s.) [elektronisk resurs]

Hammarström-Lewenhagen, Birgitta. (2016). Förskolans Ärhundrade. Pedagogiska nyckeltexter om förskolans framvÀxt och idéarv. Lund: Gleerups Utbildning AB (47 s.)

Lindgren, Anne-Li & Söderlind, Ingrid. (2018). Förskolans historia: Förskolepolitik, barn och barndom. Lund: Gleerups Utbildning AB. (208 s.)

Marten, James. (2018). The History of Childhood: A Very Short Introduction. Oxford University Press. (160 s.)

Myrdal, A. (1935). Stadsbarn: en bok om deras fostran i storbarnkammare. Stockholm: Kooperativa förbundet. s. 5-25. (21 s.) [elektronisk resurs]

Sandin, Bengt (2000): "En essÀ om rÀtt barndom - Barnets Ärhundrade", i Lars M. Andersson et al, (red.), RÀtten: en festskrift till Bengt Ankarloo. Lund: Nordic Academic Press, s. 41-54. (13 s.) [elektronisk resurs]

Westberg, Johannes. (2010). ”Det uppfostrande rummet. Om liberala och disciplinĂ€ra styrningsrationaliteters materiella kultur i svenska förskolor under första hĂ€lften av 1900-talet”. I Anna Larsson (red.). Fostran i skola och utbildning. Historiska perspektiv. Årsböcker i svensk undervisningshistoria 212. Uppsala. (19 s.) [elektronisk resurs].

Westberg, Johannes. (2011). ”Konstruktionen av utbildningshistoriens hjĂ€ltar. Om systrarna Mobergs upphöjelse till pionjĂ€rer i den svenska förskolans historia.” I Johannes Westberg (red.) Förskolans aktörer. Stat, kĂ„r och individ i förskolans historia. Opuscula Historica Uppsaliensia 44. Uppsala. (25 s.) [elektronisk resurs]

En av de följande skönlitterÀra böckerna ska lÀsas:

• Alakoski, S. (2006). SvinalĂ€ngorna. Stockholm: Bonniers. (259 s)
• Linderborg, Å. (2008). Mig Ă€ger ingen. Stockholm: Atlas (293 s.)
• Magorian, M. (2009). God natt, Mr. Tom. Stockholm: RabĂ©n & Sjögren. (375 s)
• Mankell, H. (pocketupplaga 2007 eller annan upplaga). ComĂ©dia infantil. Stockholm: Leopard förlag. (256 s)
• Martinson, H. (1935 eller senare upplaga). NĂ€sslorna blomma. Stockholm: Bonniers. (235 s)
• Martinsson, M. (1936). Kyrkbröllop (flera utgĂ„vor). (258 s)
• Owens, D. (2020). DĂ€r krĂ€ftorna sjunger. Stockholm: Forum (369 s.)
• Olsson, V. (2009). SĂ„gverksungen. Örebro: Libris förlag. (371 s)
• Stuart, Douglas. (2020). Shuggie Bain. Stockholm: Albert Bonniers förlag. (460 s.)

Ytterligare litteratur pÄ ca 100 sidor enligt lÀrarens anvisningar kan tillkomma under delkursen.

Antal sidor (delkurs): ca 1100 sidor

Referenslitteratur:

Blomström, V. & Wennerberg, J. (2017). Akademiskt lÀsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. (ca 100 s)

Eriksson, M. G. (2017). Referera reflekterande. Konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. (ca 100 s)

Södertörns högskola. (2019). Referenser enligt Harvardsystemet - en introduktion. Finns pÄ: [elektronisk resurs]

Torres-Örsten, S. & Trost, J. (2012). Studieteknik. Lund: Studentlitteratur. (105 s)