Fritidspedagogiskt område 2, fritidshem, erfarenhetsbaserad, 7.5 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur:

Adelmann, Kent m.fl. (2014). Språkutveckling, medier och demokrati. I Carlsson Ulla (red.) Medie- och informationskunnighet i Norden. En nyckel till demokrati och yttrandefrihet, Nordicom s. 117–123 (7 s) (PDF)

Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Doktorsavhandling. Acta Universitatis Upsaliensis. http://www.skolporten.com. Kap: 1, 3, 5, 6, 7, 8, 9, 11, och 12 (ca 139 s)

Hedlund, Stina & Malmsten Linnea (2016). Fritidshem IKT – möjligheter och utmaningar. Stockholm: Natur & Kultur, (127 s)

Illeris, Helene, “Ungdomar och estetiska upplevelser – att lära med samtida konst”, i Selander, Staffan & Lindstrand, Fredrik (2009). Estetiska lärprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer. Lund: Studentlitteratur, s.85-100. På studiewebben

Lindgren, Monica, ”Normalitet och kunskapsideal i skolans estetiska verksamhet”, i Selander, Staffan & Lindstrand, Fredrik (2009). Estetiska lärprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer. Lund: Studentlitteratur, s. 175-192. På studiewebben.

Lundberg Bouquelon, Petra, ”Estetisk reflektionsstrimma – att skapa sin erfarenhet”, i Burman, Anders (red.) (2014). Att växa som människa: om bildningens traditioner och praktiker. Huddinge: Södertörns högskola, s. 273-299. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-23462

Selwyn Neil (2017). Tio kritiska frågor om skolans digitalisering. Omvärldsbloggen. Skolans digitalisering. Stockholm: Skolverket (motsv 2–3 s). http://omvarld.blogg.skolverket.se/

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. Lund: Studentlitteratur. (231 s)

Wedin, Å. (red.) (2017). Språklig mångfald i klassrummet. Lärarförlaget (158 s.)

Wedin, Å. (2017). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur (152 s.)

Referenslitteratur:

Andersson, Peggy (2000). Spökägget handbok: Att läsa och skriva i förskola och skola. Stockholm: Natur & Kultur.

Bergöö, K. & Jönsson, K. (2012). Glädjen i att förstå: om textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur. s. 9-116 (107 s.) 

Bruner, J.S. (2002). Kulturens väv: utbildning i kulturpsykologisk belysning. Göteborg: Daidalos.

Graviz, Ana (2012). Att lära interkulturalitet genom medier. I K. Goldstein- Kyaga, M. Borgström & T. Hübinette, Den interkulturella blicken Inte bara goda föresatser, (s.101-116). http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:534554/FULLTEXT01.pdf

Linderoth, Jonas och Olsson, Camilla (2010). Världen som spelplan. Gränsöverskridande i onlinespelkulturen. Stockholm: Statens medieråd (82 sid.) Länk: www.medieradet.se:80/upload/Broschyrer_PDF/Varlden_som_spelplan.pdf

Samulesson, Ulli (2014). Digital (o)jämlikhet - IKT användning i skolan och elevers tekniska kapital. Doktorsavhandling. TMG Tabergs

Antal sidor (delkurs): ca 750 sidor