Fritidspedagogiskt omrÄde 2, fritidshem, erfarenhetsbaserad, 7.5 högskolepoÀng
Giltig fr.o.m.: | VT2021 |
---|---|
Giltig t.o.m.: | HT2021 |
Beslutsdatum: | 2020-11-20 |
Beslutad av: | ProgramrÄdet för GrundlÀrarutbildning med interkulturell profil mot fritidshem |
Obligatorisk litteratur:
Adelmann, Kent m.fl. (2014). SprĂ„kutveckling, medier och demokrati. I Carlsson Ulla (red.) Medie- och informationskunnighet i Norden. En nyckel till demokrati och yttrandefrihet, Nordicom s. 117â123 (7 s) (PDF)
Fast, Carina (2007). Sju barn lÀr sig lÀsa och skriva: Familjeliv och populÀrkultur i möte med förskola och skola. Doktorsavhandling. Acta Universitatis Upsaliensis. http://www.skolporten.com. Kap: 1, 3, 5, 6, 7, 8, 9, 11, och 12 (ca 139 s)
Hedlund, Stina & Malmsten Linnea (2016). Fritidshem IKT â möjligheter och utmaningar. Stockholm: Natur & Kultur, (127 s)
Illeris, Helene, âUngdomar och estetiska upplevelser â att lĂ€ra med samtida konstâ, i Selander, Staffan & Lindstrand, Fredrik (2009). Estetiska lĂ€rprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer. Lund: Studentlitteratur, s.85-100. PĂ„ studiewebben
Lindgren, Monica, âNormalitet och kunskapsideal i skolans estetiska verksamhetâ, i Selander, Staffan & Lindstrand, Fredrik (2009). Estetiska lĂ€rprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer. Lund: Studentlitteratur, s. 175-192. PĂ„ studiewebben.
Lundberg Bouquelon, Petra, âEstetisk reflektionsstrimma â att skapa sin erfarenhetâ, i Burman, Anders (red.) (2014). Att vĂ€xa som mĂ€nniska: om bildningens traditioner och praktiker. Huddinge: Södertörns högskola, s. 273-299. TillgĂ€nglig pĂ„ Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-23462
Selwyn Neil (2017). Tio kritiska frĂ„gor om skolans digitalisering. OmvĂ€rldsbloggen. Skolans digitalisering. Stockholm: Skolverket (motsv 2â3 s). http://omvarld.blogg.skolverket.se/
Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, sprÄket och miljön: frÄn ord till mening. Lund: Studentlitteratur. (231 s)
Wedin, Å. (red.) (2017). SprĂ„klig mĂ„ngfald i klassrummet. LĂ€rarförlaget (158 s.)
Wedin, Å. (2017). SprĂ„kande i förskolan och grundskolans tidigare Ă„r. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur (152 s.)
Referenslitteratur:
Andersson, Peggy (2000). SpökÀgget handbok: Att lÀsa och skriva i förskola och skola. Stockholm: Natur & Kultur.
Bergöö, K. & Jönsson, K. (2012). GlÀdjen i att förstÄ: om textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur. s. 9-116 (107 s.)
Bruner, J.S. (2002). Kulturens vÀv: utbildning i kulturpsykologisk belysning. Göteborg: Daidalos.
Graviz, Ana (2012). Att lĂ€ra interkulturalitet genom medier. I K. Goldstein- Kyaga, M. Borgström & T. HĂŒbinette, Den interkulturella blicken Inte bara goda föresatser, (s.101-116). http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:534554/FULLTEXT01.pdf
Linderoth, Jonas och Olsson, Camilla (2010). VÀrlden som spelplan. GrÀnsöverskridande i onlinespelkulturen. Stockholm: Statens medierÄd (82 sid.) LÀnk: www.medieradet.se:80/upload/Broschyrer_PDF/Varlden_som_spelplan.pdf
Samulesson, Ulli (2014). Digital (o)jÀmlikhet - IKT anvÀndning i skolan och elevers tekniska kapital. Doktorsavhandling. TMG Tabergs
Antal sidor (delkurs): ca 750 sidor