Modernt historiskt tänkande: från upplysningen till idag, 7.5 högskolepoäng

Titlar som markerats med asterisk förväntas studenterna införskaffa själva. Övrig litteratur finns antingen tillgänglig on-line eller i form av fysiskt läsexemplar vid kursstart.

Hannah Arendt: ”Historiebegreppet: det antika och det moderna”, i Mellan det förflutna och framtiden: åtta övningar i politiskt tänkande (Daidalos, 2004).

Pierre Clastres: “Society Against the State”, i Society Against the State (Zone Books: 1987).

Johannes Fabian: Time and the Other: How Anthropology Makes its Object (Columbia University Press, 2002), 1-36.

Dimitrios Giordanoglou & Mats Persson: “Tidigare än, men ändå samtida: Om det förflutna i antik grekisk historieskrivning”, Lychnos, 2012, 93-194.

*Francois Hartog: Regimes of Historicity: Presentism and Experiences of Time (Columbia University Press, 2016), 288 s.

Edmund Husserl: “Den europeiska mänsklighetens kris och filosofin”, i Fenomenologin och filosofins kris (Thales, 2002).

Soren Kierkegaard: Avslutande ovetenskaplig efterskrift, bd. I (Nimrod, 1999), urval ca. 30 s.

Reinhart Koselleck: ”Historie magistra vitae”, i Erfarenhet, tid och historia. Om historiska tiders semantik (Daidalos, 2004).

Friedrich Nietzsche: Historiens nytta och skada för livet, i Samlade skrifter Bd. 2 (Symposion, 2005), 79-150.

Jan Patocka: Kätterska essäer om historiens filosofi (Daidalos, 2006), urval ca. 50 sid.

Valerie Rohy: Anachronism and Its Others: Sexuality, Race, Temporality (SUNY Press: New York, 2009), urval 20 sid.

Rousseau: Avhandling om ojämlikheten mellan människorna, i Kulturen och människan (Daidalos, 1992).

Zachary S. Schiffman: The Birth of the Past (John Hopkins University Press, 2017), 15 s.

Friedrich Schiller: ”Vad är och varför studerar man universalhistoria”, i Friedrich Schiller – frihetens skald: Ett urval filosofiska skrifter (Schillerinstitutet, 1990), 72-91.

Ytterligare litteratur om max 200 sidor kan tillkomma.