Arkivvetenskap A, 30 högskolepoÀng

Delkurs 1 (1001): Introduktion till arkivvetenskapen, 7,5 hp

Appelquist, Jan (2020). Dokumenthantering i informationsförvaltningen: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Norstedts juridik. (s. 1–63)

Dingwall, Glenn (2004). Trusting Archivists: The Role of Archival Ethic Codes in Establishing Public Faith. The American Archivist, 67 (Spring/Summer), s. 11–30. TillgĂ€nglig pĂ„ internet.

Duchein, Michel (1983). Theoretical Principles and Practical Problems of Respect des Fonds in Archival Science. Archivaria, 16, s. 64–82. TillgĂ€nglig pĂ„ internet.

Eastwood, Terry & MacNeil, Heather (red.) (2017). Currents of Archival Thinking. Santa Barbara: Libraries Unlimited. (LĂ€s introduktion och del 1)

Forssell, Anders & Ivarsson Westerberg, Anders (2014). AdministrationssamhÀllet. Lund: Studentlitteratur. (267 s.)

Larsson, Ewa (2019). MÄste jag diarieföra det hÀr?: en handbok om regler och rutiner i Àrenderegistrering. 3. uppl. Stockholm: SKL Kommentus. (Kap. 1)

Lindh, Björn (1998). Ny internationell etikkod för arkivarier. Arkiv, samhĂ€lle och forskning, 1998:1, s. 57–60. TillgĂ€nglig pĂ„ internet.

Smedberg, Staffan (2012). Sverige. I: Jörwall, Lars, et al. Det globala minnet: nedslag i den internationella arkivhistorien, (red.) s. 231–260. TillgĂ€nglig pĂ„ Studiewebben.

Riksarkivet (2019). HĂ€rifrĂ„n till evigheten – En lĂ„ngsiktig arkivpolitik för förvaltning och kulturarv. SOU 2019:58, s. 133–187. TillgĂ€nglig pĂ„ internet.

Roper, Michael & Millar, Laura (red.) (1999). The Management of Public Sector Records: Principles and Context. London: International Council on Archives & International Records Management Trust. (s. 1–54) TillgĂ€nglig pĂ„ internet.

Thomassen, Theo (2001). A First Introduction to Archival Science. Archival Science, 1, s. 373–385. TillgĂ€nglig pĂ„ internet.

Summa: ca 800 sidor.

Observera att för vissa av titlarna hÀr och pÄ övriga delkurser krÀvs Ätkomst till Södertörns högskolas e-resurser, vilket man kan fÄ Àven externt om man Àr student med passerkort/lÄnekort.

Delkurs 2 (1002): Arkivredovisning och dokumenthantering, 7,5 hp

Appelquist, Jan (2012). Dokumenthantering i informationsförvaltningen: en handbok. Stockholm: Norstedts juridik. (100 sidor)

Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna (2021). Akademiskt lÀsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. (ca 85 sidor)

Damelio, Robert (2011). Basics of Process Mapping, 2:a uppl., CRC Press LLC. ProQuest Ebook Central. (183 sidor)

Duff, Wendy M. & Verne, Harris (2002). Stories and Names: Archival Description as Narrating Records and Constructing Meanings. Archival Science, 2 (3-4), s. 263-285. (22 sidor)

Farge, Arlette (2019). Smaken av arkivet. Göteborg: GlÀnta production. (110 sidor)

Flynn, Sarah J. A. (2001). The Records Continuum Model in Context and its Implications for Archival Practice. Journal of the Society of Archivists, 22 (1), s. 79-93. (14 sidor)

Gilliland-Swetland, Anne J. (2016). Introduction to metadata: Setting the stage. I: Baca, Murtha (red.). Introduction to metadata, Los Angeles: Getty Research Institute. (12 sidor)

Grass, Martin & Andersson, Stellan (1999). Arkivera rÀtt! En kortfattad handledning för föreningsarkiv. Stockholm: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, s. 10-20. (10 sidor)

GrÀnström, Claes (1976). Problem rörande allmÀnna arkivschemat. Arkiv, samhÀlle och forskning, 18, s. 25-38. (13 sidor)

Hansen, Lars Erik & Karen Anderson (2010). Records continuum model - vad Àr det?. Arkiv, samhÀlle och forskning, 2, s. 58-61. (4 sidor)

International Council of Archives (2004). ISAAR(CPF): International Standard Archival Authority Record for Corporate Bodies, Persons and Families. Canberra International Council of Archives, s. 5-31. (26 sidor)

International Council of Archives (2000). ISAD(G): General International Standard Archival Description, Ottawa Council of Archives. https://www.ica.org/resource/isadg-general-international-standard-archival-description-second-edition/ (urval)

Larsson, Ewa (2019). MÄste jag diarieföra det hÀr?: en handbok om regler och rutiner i Àrenderegistrering. Stockholm: SKL Kommentus AB. (157 sidor)

McKemmish, Sue (1997). Yesterday, Today and Tomorrow: A Continuum of Responsibility, Proceedings of the Records Management Association of Australia, 14th National Convention, 15-17 Sept 1997. (14 sidor)

Pihl Skoog, Emma (2023). Historikernas förestĂ€llningar om arkiven: En studie av arkiven som objekt för historievetenskaplig kunskapsutvinning i Historisk tidskrift, 1881–2021. Historisk tidskrift, 143 (4), 503-529. (26 sidor)

RA-FS 2019:2 (eller senaste aktuell version). Föreskrifter om Ă€ndring av Riksarkivets föreskrifter (RA–FS 1991:1) och allmĂ€nna rĂ„d om arkiv hos statliga myndigheter.

Riksarkivet (2012). Redovisa verksamhetsinformation: VÀgledning till Riksarkivets föreskrifter om arkivredovisning. (48 sidor)

Smedberg, Staffan (2008). Att ordna och förteckna arkiv. Saltsjö-Boo: S. Smedberg. https://fai.nu/wp-content/uploads/OrdnaForteckna_8-1.pdf (67 sidor)

StĂ„hl, Martin (2015). Processer som metadata – en utvĂ€rdering av den nya arkivredovisningen. Arkiv, 1, s. 8-10. (2 sidor)

SvÀrd, Proscovia (2014). Information culture in three municipalities and its impact on information management amidst e-government development. IFLA Journal, 40 (1). s. 48-59. (11 sidor)

Thorn, Marie (2014). FrĂ„n ax till limpa – hur har det gĂ„tt med den nya arkivredovisningen?. Arkiv, 1, s. 23-25. (2 sidor)

Yeo, Geoffrey (2017). Continuing Debates about Description. I: MacNeil, Heather & Eastwood, Terry (red). Currents of Archival Thinking. Santa Barbara, California: Libraries Unlimited, s.163-192. (29 sidor)

Ytterligare artiklar och resurser kan tillkomma, som Àr fritt tillgÀngliga pÄ internet. Dessa presenteras senast vid delkursens start.

Summa: ca 900 sidor.

Delkurs 3 (1003): Informationsarkitektur, 7,5 hp

Bush, Vannevar. (1945). As we may think, The Atlantic. (ca 25 sidor)

Evernden, Roger & Elaine Evernden. 2003) Information First: Integrating Knowledge and Information Architecture for Business Advantage, Oxford: Elsevier Butterworth-Heinemann. (s. 1-198)

Gerovitch, Slava, Internyet: why the Soviet Union did not build a nationwide computer network, History and Technology, (24:4). (s. 335-350)

D. McDonald, A. MacDonald, E. McCulloch. (2010), Greening information management, University of Strathclyde. (54 sidor)

Morville, Peter & Rosenfeld, Louis, (2002), Information architecture for the World Wide Web, Sebastopol: O"Reilly Media. (s. 3-15)

Rowley, Jennifer & Hartley, Richard, (2008) Organizing knowledge: An introduction to Managing Access to Information, 4:e uppl eller senare., Aldershot: Ashgate. (s. 3-389)

Runardotter, Mari, Hugo Quisbert, Jörgen Nilsson, Ann HĂ€gerfors & Anita Mirijamdotter, (2006) ”The Information Life Cycle – Issues in Long-term Digital Preservation”, Arkiv, SamhĂ€lle och Forskning, (2006:1), (s. 17–29)

Ytterligare artiklar och resurser kan tillkomma. Dessa presenteras senast vid delkursens start.

Summa: ca 700 sidor.

Delkurs 4 (1004): Arkiven och informationsvÀrderingen, 7,5 hp

Booms, Hans (1987). Society and the Formation of a Documentary Heritage. Archivaria, 24, s. 69-107. (38 sidor)

Couture, Carol (2005). Archival Appraisal: A Status Report. Archivaria, 59 , s. 83-107. (24 sidor)

Gidlöf, Leif & Clemensson, Per (red.) (1986). Gallra rÀtt!. Stockholm: NÀringslivets arkivrÄd. (29 sidor) BestÀlls frÄn NÀringslivets arkivrÄd.

Riksarkivet (2004). Handlingsoffentlighet utan handlingar? Rapport frÄn ett seminarium i Stockholm den 7 mars 2003. Stockholm: Riksarkivet. (75 sidor) BestÀlls frÄn Riksarkivets webbutik.

Hildebrand, Emil (1903). Om den s.k. ursprungsprincipens tillÀmpning vid ordnande af offentliga arkiv, Meddelanden frÄn Svenska Riksarkivet 1903, s. 85-92. (7 sidor) Information om tillgÀnglighet ges vid kursstart.

International Council of Archives (2005), ICA: Manual on Appraisal (Draft). (25 sidor)

Kristiansson, Göran (2002). LÄngsiktigt bevarande av digital arkivinformation. I: SOU 2002:78. Arkiv för alla - nu och i framtiden: betÀnkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer, s. 183-234. (51 sidor)

Menne-Haritz, Angelika (2001). Access – The reformulation of an archival paradigm. Archival Science 1 (1), 57-82. (5 sidor)

Riksarkivet (1999). Om gallring – frĂ„n utredning till beslut. Stockholm: Riksarkivet. (23 sidor)

RA-FS 2009:1 (eller senaste aktuell version). Riksarkivets föreskrifter och allmÀnna rÄd om elektroniska handlingar (upptagningar för automatiserad behandling). (11 sidor)

RA-FS 2009:2 (eller senaste aktuell version). Riksarkivets föreskrifter och allmÀnna rÄd om tekniska krav för elektroniska handlingar (upptagningar för automatiserad behandling). (12 sidor)

Ridener, John (2009). From Polders to Postmodernism: a concise history of archival theory. Duluth, Minn.: Litwin Books, s. xi-xix och 1-161. (170 sidor)

Samuels, Helen W. (1991). Improving our disposition: Documentation Strategy. Archivaria, 33, s. 125-140. (15 sidor)

Schwartz, Joan M. & Cook, Terry (2002). Archives, Records, and Power: The Making of Modern Memory. Archival Science, 2 (1-2), s. 1-19. (19 sidor)

Sjögren, Carina (2002). Det viktiga urvalet – bevarande och gallring. I: Bodin, Sven, SahlĂ©n, Tom och Sjögren Carina. Dokumenthantering i företag och organisationer: en kvalitetsfrĂ„ga, Stockholm: Folkrörelsernas arkivförbund, s. 63-72. (9 sidor) Information om tillgĂ€nglighet ges vid kursstart.

Swain, Ellen D. (2005). Oral History in the Archives: Its Documentary Role in the Twenty-first Century. The American Archivist 66 (1), s. 139-158. (19 sidor)

Tschan, Reto (2002). A comparison of Jenkinson and Schellenberg on appraisal. The American Archivist, 65 (2), s. 176-195. (19 sidor)

Wallot, Jean-Pierre & Normand Fortier (1998). Archival science and oral sources. I: Robert Perks & Alistair Thomson (red.) The Oral History Reader, London and New York: Routledge, s. 365-378. (13 sidor) Information om tillgÀnglighet ges vid kursstart.

Yeo Geoffrey (2018). Can we keep everything? The future of appraisal in a world of digital profusion. I: Brown Caroline, (red.) Archival Futures. London: Facet, s. 45-64. (19 sidor)

Exemplifierande resurser och övningsmaterial tillkommer. Dessa presenteras senast vid delkursens start.

Summa: ca 600 sidor.