Arkivvetenskap A, 30 högskolepoäng

Delkurs 1 (1001): Introduktion till arkivvetenskapen, 7,5 hp

Appelquist, Jan (2020). Dokumenthantering i informationsförvaltningen: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Norstedts juridik. (s. 1‑63)

Dingwall, Glenn (2004). Trusting Archivists: The Role of Archival Ethic Codes in Establishing Public Faith. The American Archivist, 67 (Spring/Summer), s. 11‑30. Tillgänglig på internet.

Duchein, Michel (1983). Theoretical Principles and Practical Problems of Respect des Fonds in Archival Science. Archivaria, 16, s. 64‑82. Tillgänglig på internet.

Eastwood, Terry & MacNeil, Heather (red.) (2017). Currents of Archival Thinking. Santa Barbara: Libraries Unlimited. (Läs introduktion och del 1)

Forssell, Anders & Ivarsson Westerberg, Anders (2014). Administrationssamhället. Lund: Studentlitteratur. (267 s.)

Larsson, Ewa (2019). Måste jag diarieföra det här?: en handbok om regler och rutiner i ärenderegistrering. 3. uppl. Stockholm: SKL Kommentus. (Kap. 1)

Lindh, Björn (1998). Ny internationell etikkod för arkivarier. Arkiv, samhälle och forskning, 1998:1, s. 57‑60. Tillgänglig på internet.

Smedberg, Staffan (2012). ”Sverige”. I: Jörwall, Lars, et al. Det globala minnet: nedslag i den internationella arkivhistorien, (red.) s. 231‑260. Tillgänglig på Studiewebben.

Riksarkivet (2019). Härifrån till evigheten ‑ En långsiktig arkivpolitik för förvaltning och kulturarv. SOU 2019:58, s. 133‑187. Tillgänglig på internet.

Roper, Michael & Millar, Laura (red.) (1999). The Management of Public Sector Records: Principles and Context. London: International Council on Archives & International Records Management Trust. (s. 1‑54) Tillgänglig på internet.

Thomassen, Theo (2001). A First Introduction to Archival Science. Archival Science, 1, s. 373‑385. Tillgänglig på internet.

Summa: ca 800 sidor.

Ytterligare artiklar och resurser kan tillkomma, som är fritt tillgängliga på internet. Dessa presenteras senast vid delkursens start.

Observera att för vissa av titlarna här och på övriga delkurser krävs åtkomst till Södertörns högskolas e‑resurser, vilket man kan få även externt om man är student med passerkort/lånekort.

Delkurs 2 (1002): Arkivredovisning och dokumenthantering, 7,5 hp

Appelquist, Jan (2012). Dokumenthantering i informationsförvaltningen: en handbok. Stockholm: Norstedts juridik. (100 sidor)

Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna (2021). Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. (ca 85 sidor)

Damelio, Robert (2019). The Basics of Process Mapping. Cambridge, Mass.: Productivity Press. (183 sidor)

Duff, Wendy M. & Verne, Harris (2002). Stories and Names: Archival Description as Narrating Records and Constructing Meanings. Archival Science, 2 (3‑4), s. 263‑285. (22 sidor)

Farge, Arlette (2019). Smaken av arkivet. Göteborg: Glänta production. (110 sidor)

Flynn, Sarah J. A. (2001). The Records Continuum Model in Context and its Implications for Archival Practice. Journal of the Society of Archivists, 22 (1), s. 79‑93. (14 sidor)

Gilliland‑Swetland, Anne J. (2016). Introduction to metadata: Setting the stage. I: Baca, Murtha (red.). Introduction to metadata, Los Angeles: Getty Research Institute. (12 sidor)

Grass, Martin & Andersson, Stellan (1999). Arkivera rätt! En kortfattad handledning för föreningsarkiv. Stockholm: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, s. 10‑20. (10 sidor)

Gränström, Claes (1976). Problem rörande allmänna arkivschemat. Arkiv, samhälle och forskning, 18, s. 25‑38. (13 sidor)

International Council of Archives (2004). ISAAR(CPF): International Standard Archival Authority Record for Corporate Bodies, Persons and Families. Canberra International Council of Archives, s. 5‑31. (26 sidor)

International Council of Archives (2000). ISAD(G): General International Standard Archival Description, Ottawa Council of Archives. (urval)

Klareld, Ann‑Sofie & Paasch, Marianne (2024). A continuum of recordkeeping?: The possibilities and challenges of born‑digital public records in Denmark and Sweden. I: Bak, Greg & Rostgaard, Marianne (red). The Nordic Model of Digital Archiving. London: Routledge, s. 60‑76. (16 sidor)

Larsson, Ewa (2019). Måste jag diarieföra det här?: en handbok om regler och rutiner i ärenderegistrering. Stockholm: SKL Kommentus AB. (157 sidor)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Riksarkivet (2012). Vägledning för processorienterad informationskartläggning. (49 sidor)

Pihl Skoog, Emma (2023). Historikernas föreställningar om arkiven: En studie av arkiven som objekt för historievetenskaplig kunskapsutvinning i Historisk tidskrift, 1881‑2021. Historisk tidskrift, 143 (4), 503‑529. (26 sidor)

RA‑FS 2019:2 (eller senaste aktuell version). Föreskrifter om ändring av Riksarkivets föreskrifter (RA‑FS 1991:1) och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter

Riksarkivet (2012). Redovisa verksamhetsinformation: Vägledning till Riksarkivets föreskrifter om arkivredovisning. (48 sidor)

Smedberg, Staffan (2008). Att ordna och förteckna arkiv. Saltsjö‑Boo: S. Smedberg. https://fai.nu/wp‑content/uploads/OrdnaForteckna_8‑1.pdf (67 sidor)

Ståhl, Martin (2015). Processer som metadata ‑ en utvärdering av den nya arkivredovisningen. Arkiv, 1, s. 8‑10. (2 sidor)

Yeo, Geoffrey (2017). Continuing Debates about Description. I: MacNeil, Heather & Eastwood, Terry (red). Currents of Archival Thinking. Santa Barbara, California: Libraries Unlimited, s.163‑192. (29 sidor)

Ytterligare artiklar och resurser kan tillkomma, som är fritt tillgängliga på internet. Dessa presenteras senast vid delkursens start.

Summa: ca 900 sidor.

Delkurs 3 (1003): Informationsarkitektur, 7,5 hp

Bush, Vannevar. (1945). As we may think, The Atlantic. (ca 25 sidor)

Evernden, Roger & Elaine Evernden. 2003) Information First: Integrating Knowledge and Information Architecture for Business Advantage, Oxford: Elsevier Butterworth‑Heinemann. (s. 1‑198)

Gerovitch, Slava, Internyet: why the Soviet Union did not build a nationwide computer network, History and Technology, (24:4). (s. 335‑350)

D. McDonald, A. MacDonald, E. McCulloch. (2010), Greening information management, University of Strathclyde. (54 sidor)

Morville, Peter & Rosenfeld, Louis, (2002), Information architecture for the World Wide Web, Sebastopol: O"Reilly Media. (s. 3‑15)

Rowley, Jennifer & Hartley, Richard, (2008) Organizing knowledge: An introduction to Managing Access to Information, 4:e uppl eller senare., Aldershot: Ashgate. (s. 3‑389)

Runardotter, Mari, Hugo Quisbert, Jörgen Nilsson, Ann Hägerfors & Anita Mirijamdotter, (2006) ”The Information Life Cycle ‑ Issues in Long‑term Digital Preservation”, Arkiv, Samhälle och Forskning, (2006:1), (s. 17‑29)

Ytterligare artiklar och resurser kan tillkomma. Dessa presenteras senast vid delkursens start.

Summa: ca 700 sidor.

Delkurs 4 (1004): Arkiven och informationsvärderingen, 7,5 hp

Booms, Hans (1987). Society and the Formation of a Documentary Heritage. Archivaria, 24, s. 69‑107. (38 sidor)

Couture, Carol (2005). Archival Appraisal: A Status Report. Archivaria, 59, s. 83‑107. (24 sidor)

Edquist, Samuel (2024). The politics of archival appraisal in Sweden in the digital age. I: Bak, Greg & Rostgaard, Marianne (red). The Nordic Model of Digital Archiving. London: Routledge, s. 42‑59. (17 sidor)

Gidlöf, Leif & Clemensson, Per (red.) (1986). Gallra rätt!. Stockholm: Näringslivets arkivråd. (29 sidor) Beställs från Näringslivets arkivråd.

International Council of Archives (2005), ICA: Manual on Appraisal (Draft). (25 sidor)

Light, Michelle (2025). Chapter 1: A Brief History of Archival Appraisal. I: Submitted for Selecting and Appraising Archives and Manuscripts. Eagle Yun, Audra & Scott Weber, Chela (red). Archival Fundamentals, III. Society of American Archivists. s. 1‑41. (42 sidor)

Menne‑Haritz, Angelika (2001). Access ‑ The reformulation of an archival paradigm. Archival Science 1 (1), 57‑82. (5 sidor)

RA‑FS 2009:1 (eller senaste aktuell version). Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om elektroniska handlingar (upptagningar för automatiserad behandling). (11 sidor)

RA‑FS 2009:2 (eller senaste aktuell version). Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om tekniska krav för elektroniska handlingar (upptagningar för automatiserad behandling). (12 sidor)

Ridener, John (2009). From Polders to Postmodernism: a concise history of archival theory. Duluth, Minn.: Litwin Books, s. xi‑xix och 1‑161. (170 sidor)

Riksarkivet (2004). Handlingsoffentlighet utan handlingar? Rapport från ett seminarium i Stockholm den 7 mars 2003. Stockholm: Riksarkivet. (75 sidor) Beställs från Riksarkivets webbutik.

Riksarkivet (2024). Bevarandet av nutiden ‑ Riksarkivets gallrings‑ och bevarandepolicy. Stockholm: Riksarkivet (48 sidor)

Samuels, Helen W. (1991). Improving our disposition: Documentation Strategy. Archivaria, 33, s. 125‑140. (15 sidor)

Schwartz, Joan M. & Cook, Terry (2002). Archives, Records, and Power: The Making of Modern Memory. Archival Science, 2 (1‑2), s. 1‑19. (19 sidor)

Sjögren, Carina (2002). Det viktiga urvalet ‑ bevarande och gallring. I: Bodin, Sven, Sahlén, Tom och Sjögren Carina. Dokumenthantering i företag och organisationer: en kvalitetsfråga, Stockholm: Folkrörelsernas arkivförbund, s. 63‑72. (9 sidor) Information om tillgänglighet ges vid kursstart.

Swain, Ellen D. (2005). Oral History in the Archives: Its Documentary Role in the Twenty‑first Century. The American Archivist 66 (1), s. 139‑158. (19 sidor)

Tschan, Reto (2002). A comparison of Jenkinson and Schellenberg on appraisal. The American Archivist, 65 (2), s. 176‑195. (19 sidor)

Yeo Geoffrey (2018). Can we keep everything? The future of appraisal in a world of digital profusion. I: Brown Caroline, (red). Archival Futures. London: Facet, s. 45‑64. (19 sidor)

Exemplifierande resurser och övningsmaterial tillkommer. Dessa presenteras senast vid delkursens start.

Summa: ca 650 sidor.