Idéhistoria B, 30 högskolepoäng

Delkurs 1: Idéhistorisk temakurs

Huvudbok:

Ellingson, Ter: The Myth of the Noble Savage (Berkeley/Los Angeles: University of California Press, 2001), 388 sid.

Forskningslitteratur:

Rasheed, Araeen: ”The Art of Benevolent Racism”, Third Text 14:51, (2000), 57–64.

Canessa, Andrew & Picq, Manuela Lavinas: Savages and Citizens: How Indigeneity Shapes the State (Phoenix: The University of Arizona Press, 2024), s. 65-90.

Cro, Stelio: ”Classical Antiquity. America and the Myth of the Noble Savage”, i red: W. Haase & M. Reinhold: The Classical Tradition and the Americas: European Images of the Americas (Berlin & New York: Walter de Gruyter: 1993), 379–418.

Graulund, Rune: “From (B)edouin to (A)borigine: The Myth of the Desert Noble Savage”, History of the Human Sciences 22:1, (2009), 79–104. Åtkomst.

Johnson, Robyn: ”Savagely Sentimental: The Creation and Destruction of the Sentimental Indian in Lydia Maria Child’s Hobomok”, eTropic 16:2, (2017), 164–177.

Josephson, Peter: Historielöshetens historia (Göteborg: Daidalos, 2024), 19-48, 133-172.

Moyn, Samuel: ”Of Savagery and Civil Society: Pierre Clastres and the Transformation of French Political Thought”, Modern Intellectual History, 1:1 (2004), 55-80.

Runefelt, Leif: "Apan Jocko, eller aphärmaren på svenska scener: en fråga om det mänskliga, 1825–1880", i Kroppskonster, överlevnadskonster. Aphärmare och andra entreprenörer på 1800-talets svenska underhållningsmarknad, Lund: Nordic Academic Press, kommande (2025)

Spang, Rebecca L.: The Invention of the Restaurant: Paris and Modern Gastronomic Culture (Cambridge, MA: Harvard University Press: 2020), ca. 30 sid.

Källtexter:

Anthelme Brillat-Savarin: Smakens fysiologi (Sockholm: Wahlström & Widstrand, 1985), urval 25 sidor.

George Louis Leclerc de Buffon: Buffon’s Natural History, vol. V (London: H. D. Symonds, 1797), urval 15 sidor.

Child, Lydia Maria: Hobomok, i Hobomok and Other Writings on the Indians (New Brunswick: Rutgers UP, 2004)., urval 50 sidor.

Clastres, Pierre: ”Samhället mot staten”, i dens. Samhället mot staten. Studier i politisk antropologi (Stockholm: Förlaget Nordan, 1974), 141-161.

Defoe, Daniel: Robinson Crusoe (Stockholm: Globe bokhandel förlag, 2020), urval 50 sidor.

LĂ©vi-Strauss, Claude: Tristes Tropiques (London: Penguin, 1992), urval 30 sidor.

Montaigne: “Om kannibaler”, i dens. Essayer. Bok 1 (Stockholm: Atlantis, 2012 eller senare utgåvor), 17 sidor.

Rousseau, Jean Jaques: Om ojämlikheten mellan människorna, i dens. Kulturen och människan. Två avhandlingar (Göteborg: Daidalos, 1992), 76-137.

Schiller, Friedrich: ”Vad är och varför studerar man universalhistoria”, i dens. Schiller – Frihetens skald (Stockholm: Ny solidaritet, 1990), 72-91.

Ytterligare litteratur kan tillkomma enligt lärares anvisningar.

Delkurs 2: Klassikerläsning

Texterna av More inhandlas, resterande texter kommer finnas tillgängliga via Söder Scholar eller läggas upp på Studiewebben.

Claeys, Gregory, “Introduction: Utopia at 500”, Ksenia Olkusz, Michal Klosinski & Krzysztof M. Maj (red): Frontiers of Nowhere (Krakow, 2016), 14-24.

Emerson, Roger L., ”Utopia”, i Philip P. Wiener (red): Dictionary of the History of Ideas, Volume IV, (New York, 1973), 458-465.

Engeman, Thomas S., “Hythloday’s Utopia and More’s England: An interpretation of Thomas More’s Utopia”, The Journal of Politics 44:1 (2019), 131-149.

Fátima Vieira, ”The Concept of Utopia”, i Gregory Clayes (red): The Cambridge Companion to Utopian Literature (Cambridge, 2010), 3-19.

Gerard, W.B. & Eric Sterling, ”Sir Thomas More’s Utopia and the transformation of England from absolute monarchy to egalitarian society”, Contemporary Justice Review 8:1 (2005), 75-89.

Gleckman, Jason, “Thomas More’s Utopia and the early modern travel narrative”, Journal of the Northern Renaissance (2019)

http://northernrenaissance.org/thomas-mores-utopia-and-the-early-modern-travel-narrative/?fbclid=IwAR14rXCaTUUM6R3y2JyhTgl58_-OdB0epXxBO8mpKLDznKZwPKLkkoWDu8s

David Halpin, ”Utopianism and education: The legacy of Thomas More, British Journal of Educational Studies 49:3 (2001), 299-315.

Manuel, Frank E. & Manuel, Fritzie P., Utopian thought in the western world (Cambridge, 1979), i urval.

Marius, Richard, Thomas More: A biography (New York, 1994), i urval.

Marius, Richard, “Utopia as mirror for a life and times” (1995), https://extra.shu.ac.uk/emls/iemls/conf/texts/marius.html#

More, Thomas, Utopia: Landet ingenstans (SkellefteĂĄ, 2001)

More, Thomas, Utopia: New Translation and annotated edition (2017) För rätt utgåva, se

https://www.adlibris.com/se/bok/utopia-new-translation-and-annotated-edition-9781847496256

Parrish, John M. “Education, Erasmian humanism and More’s Utopia”, Oxford Review of Education 36:5 (2010), 589-605.

Rodell, Magnus, “Att skapa historiska sammanhang: Exemplet Thomas More”, i Staffan Bergwik, Karin Dirke & Linn Holmberg (red): Konsten att kontextualisera: Om historisk förståelse och meningsskapande (Stockholm, 2022).

Robert Shephard, ”Utopia, Utopia’s neighbours, Utopia, and Europe”, The Sixteenth Century Journal 26:4 (1995), 843-856.

Delkurs 3. Teori och metod

Andersson, Nils & Björck, Henrik (red.) (2008). IdĂ©historia i tiden: perspektiv pĂĄ ämnets identitet under sjuttiofem ĂĄr (Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposion).

Gordon, Peter E. ”Contextualism and Criticism in the History of Ideas”, Rethinking Modern European Intellectual History, red. Darrin M. McMahon & Samuel Moyn (Oxford University Press: Oxford, 2014), s. 32-55.

Skinner, Quentin. “Meaning and understanding in the history of ideas”, i Quentin Skinner, Visions of Politics Vol. 1. Regarding Method (Cambridge University Press: Cambridge, 2002).

Ytterligare litteratur kan tillkomma enligt lärarens anvisningar.

Delkurs 4. Uppsats

Josephson, Peter & Lundgren, Frans (red.) (2016). Historia i praktiken (1. uppl., Lund: Studentlitteratur) (170 sidor).

Ytterligare litteratur kan tillkomma enligt lärarens anvisningar.