Vidareutveckling och analys av kvalitet i undervisning (VAK), förskollärare, 7.5 högskolepoäng

Modul 1. Former för systematisk dokumentation och analys av undervisning i relation till elevers lärande och utveckling (2.5 hp)

Eidevald, C., Engdahl, I. & Geijer, L. (2024). En likvärdig och hållbar förskola. Rolig, trygg och lärorik utbildning och undervisning. Liber. (s. 7‑68)

Garvis, S., Sheridan, S., Williams, P. & Mellgren, E. (2018). Cultural considerations of ECERS‑3 in Sweden: a reflection on adaption. Early Child Development and Care, 188:5, 584‑593, DOI: 10.1080/03004430.2017.1377192

Lenz Taguchi, H. (2022). Lyssnandets pedagogik: Ett trauma, en upplysning? Nordisk barnehageforskning, 19(4), 68‑85.

Lenz Taguchi, H. & Palmer, A. (2017). Dokumentation för lärande. SEMLA: Socioemotionellt och materiellt lärande i förskolan. I: A.‑L. Lindgren, N. Pramling & R. Säljö (Red.), Förskolan och barns utveckling: Grundbok för förskollärare (s. 245‑261). Gleerups.

Wallerstedt, C. & Pramling, N. (2023). Att arbeta lekresponsivt. Gleerups.

Vallberg Roth, A.‑C. (2014). Bedömning i förskolans dokumentationspraktiker ‑ fenomen, begrepp och reglering. Pedagogisk forskning i Sverige, 19(4‑5), 403‑437. http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/13170/11759

Om etiska överväganden och regleringar:

Lärarnas Yrkesetiska råd (2001/2023). Lärares yrkesetik. Tillgänglig: https://lararesyrkesetik.se/yrkesetiken/

Modul 2. God undervisningspraktik och individuell undervisningsskicklighet (1.5 hp)

Eidevald, C., Engdahl, I. & Geijer, L. (2024). En likvärdig och hållbar förskola. Rolig, trygg och lärorik utbildning och undervisning. Stockholm: Liber. (s. 69‑192)

Sheridan, S. & Williams, P. (red.) (2018). Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt. Skolverket.

Skolforskningsinstitutet (2020). Hur ska man veta vad forskningen säger: Om vetenskaplig kunskap och hur man kan förhålla sig till vetenskapliga resultat. Skolforskningsinstitutet fördjupar 2020:01. Skolforskningsinstitutet.

Modul 3. Undervisningsutvecklande arbete (3.5 hp)

Bergmark, U. & Westman, S. (2022). Att utveckla undervisningen i förskola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: Förskollärares professionella lärande i ett aktionsforskningsprojekt. Utbildning & Lärande. 16(1). 7‑26.

Eidevald, C., Engdahl, I. & Geijer, L. (2024). En likvärdig och hållbar förskola. Rolig, trygg och lärorik utbildning och undervisning. Stockholm. (s. 193‑258)

Hansen, H., & Vallberg Roth, A.‑C. (2024). STREAM‑didaktik i förskola med litteracitet(er) i fokus ‑ mellan att öppna för det okända och söka efter det kända. Utbildning & Lärande, 18(1). https://doi.org/10.58714/ul.v18i1.13015

Hedefalk, M. (2014). Förskola för hållbar utveckling: Förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling. Uppsala: Uppsala universitet.

Ljung‑Djärf, A. & Holmqvist Olander, M. (2013). Using Learning Study to Understand Preschoolers’ Learning: Challenges and Possibilities. International Journal of Early Childhood, 45(1), 77‑100.

Skolforskningsinstitutet (2022). Erfarenheter av att använda forskning för undervisning ‑tillvägagångssätt, möjligheter och utmaningar. Skolforskningsinstitutet fördjupar 2022:01. Skolforskningsinstitutet.

Referenslitteratur

Ansyari, F., Groot, W., & de Witte, K. (2022). A systematic review and meta‑analysis of data use professional development interventions. Journal of Professional Capital and Community, 7(3), 256‑289. https://doi.org/10.1108/jpcc‑09‑2021‑0055

Datnow, A. & Hubbard, L. (2016). Teacher capacity for and beliefs about data‑driven decision making: A literature review of international research. J Educ Change 17, 7‑28. https://doi.org/10.1007/s10833‑015‑9264‑2 [21 s]

Farber, P. & Metro‑Roland, D. (2020). Why teaching matters: A Philosophical Guide to the Elements of Practice. Blomsbury Academic. (Kan utgöra möjligt stöd för kritiskt perspektiv, t.ex. för att diskutera omsorg, etik och instrumentell och inneboende kvalitet i undervisning.)

Kraft, M., Blazar, D., & Dylan Hogan (2018). The Effect of Teacher Coaching on Instruction and Achievement: A Meta‑Analysis of the Causal Evidence. Review of Educational Research [Internet], 88(4), 547‑588. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.3102/0034654318759268

König, J. Santagata, R., Scheiner, T., Adleff, A‑K., Yang, X. & Kaiser, G. (2022). Teacher noticing: A systematic literature review of conceptualizations, research designs, and findings on learning to notice, Educational Research Review 36 (100453). https://doi.org/10.1016/j.edurev.2022.100453

Nordiska ministerrådet (2022). Nordic Approaches to Evaluation and Assessment in Early Childhood Education and Care. 2022: 512. DOI: 10.6027/temanord2022‑512

Muhamad Dah, N., Mat Noor, M. S. A., Kamarudin, M. Z., & Syed Abdul Azziz, S. S. (2024). The impacts of open inquiry on students’ learning in science: A systematic literature review. Educational Research Review, 43. https://doi.org/10.1016/j.edurev.2024.100601

Prøitz, T. S., Mausethagen, S., & Skedsmo, G. (2017). Investigative modes in research on data use in education. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 3(1), 42‑55. https://doi.org/10.1080/20020317.2017.1326280

Urhahne, D., & Wijnia, L. (2021). A Review on the Accuracy of Teacher Judgments. Educational research review 32: 100374‑. https://doi.org/10.1016/j.edurev.2020.100374

Vetenskapsrådet (2024). God forskningssed 2024. Tillgänglig: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara‑rapporter/2024‑10‑02‑god‑forskningssed‑2024.html