Samtal som redskap och hälso- och sjukvårdskuratorns praktik, 15 högskolepoäng

Andersen, T. (2011). Reflekterande processer. Lund: Studentlitteratur. Sidor 43–105 (62 sidor).

Bartholdson, C., Pergert, P., Helgesson, G. (2014). Procedures for clinical ethics case reflections: an example from childhood cancer care. Clinical Ethics, 9 (2–3), s.87–95. (8 sidor).

Cootes, H., Heinsch, M. & Brosnan, C. (2022). Jack of All Trades and Master of None’? Exploring Social Work’s Epistemic Contribution to Team-Based Health Care, The British Journal of Social Work, 52, 256–273. doi: 10.1093/bjsw/bcaa229 (17 sidor).

 

Eide, T. & Aadland, E. (2021). Etikhandboken för socialt arbete. Reflektion, organisation, ledning. Stockholm: Liber. s.13–100. (87 sidor).

Englander, M. Fenomenologisk empatiträning. s. 157–182, i Professionella möten och samtal i socialt arbete, (red). Mats Hilte. Lund: Studentlitteratur. (25 sidor).

 

Hedberg Rundgren, Å., Klinga, C., Löfström, M. & Mossberg, L. (red.) Perspektiv pÃ¥ samverkan: om utmaningar och möjligheter i välfärdens praktik. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1–3, s. 53–110, kap. 6, s. 151–165, kap. 13, s. 289–309. (91 sidor).

Hedrenius, S. & Johansson, S. (2013). Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser. Att stärka människors motståndskraft. Stockholm: Natur och Kultur. (278 sidor)

Holmqvist, R. (2023). Samtal i socialt arbete. Vägar till förändring. Stockholm: Liber. Kap. 1–11, s. 17–182. (165 sidor).

Isaksson, J., Salander, P., Granström, B. & Laurell, G. (2014). Critical incidents reveal how patients with head and neck cancer constructs their ’secure base’ as a ’helping system’. Journal of Psychosocial Oncology,32(3), 322-341. (19 sidor).

Jirek, J.L. (2017). Narrative reconstruction and post-traumatic growth among trauma survivors: The importance of narrative in social work research and practice. Qualitative Social Work, 16(2): 166–188. (22 sidor).

Miller, W.R. & Rollnick, S. (2013). Motiverande samtal. Att hjälpa människor till förändring. Tredje reviderade och utökade upplagan. s. 18–335. (327 sidor).

Nilsson Tapper, M. (2021). Professionella samtal med barn - förhÃ¥llningssätt, metoder och övningar. kap 5–8, s. 79–150. Kap. 10–11, s.173–204.  (102 sidor).

Linton, S.J. & Flink, I. (2021). 12 verktyg i KBT. s. 17–55. (38 sidor).

Lewitt, D., Farry, T.J. & Mazzarella, J.L. (2015). Counselor ethical reasoning: decision-making practice versus theory. Counseling and Values, 60(1): 84–99. (15 sidor).

Mattson, Tina, (2022). Maktmedvetenhet, intersektionalitet och kritisk reflektion i socialt arbete, s.187–212, i Kritiskt socialt arbete, 2 upplagan, (red). Marcus Herz. Stockholm: Liber. (25 sidor).

Pugh, G.L. (2017). A Model of Comparative Ethics Education for Social Workers, Journal of Social Work Education, 53:2, 312-326, Doi.10.1080/10437797.2016.1243497 (14 sidor).

Rasoal, D., Kihlgren, A., James, I. & Svantesson, M. (2016). What healthcare teams find ethically difficult: Captured in 70 moral case deliberations. Nursing Ethics, 23(8): 825 - 837. (12 sidor).

Silvén Hagström, A. (2022). Ett narrativt förhållningssätt i mötet med trauma, kris och sorg, s. 71 - 96. I: J Isaksson, S Lilliehorn & H Hansson (red.) Perspektiv på hälso- och sjukvårdskuratorns mångfacetterade arbete. Lund: Studentlitteratur. (25 sidor).

Socialstyrelsen. (2017). Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och

sjukvården. Handbok vid tillämpningen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

(HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och

Sjukvården, s.1–82. Stockholm: Socialstyrelsen. (82 sidor).

von Braun, T. (2022). Stödsamtal med vÃ¥ldsutsatta kvinnor, s.179–202.  I (red). Sam Larsson & Sven Trygged, Stödjande samtal, möten och relationer i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. (23 sidor).

Ytterligare några korta texter kan tillkomma.